2 Kungaboken 8
1 Elisa talade med den qvinnone, hvilkens son han hade lefvande gjort, och sade: Statt upp och gack dina färde med ditt hus, och var främmande hvar du kan; ty Herren varder kallandes en hunger, och han skall komma öfver landet i sju år.
Elixa ɵzi oƣlini tirildürgǝn ayalƣa nǝsiⱨǝt ⱪilip: — Sǝn wǝ ɵz ɵydikiliring bilǝn berip, ⱪǝyǝrdǝ olturƣudǝk jay tapsang, u yǝrdǝ turƣin; qünki Pǝrwǝrdigar: — Aqarqiliⱪ bolsun, dǝp bekitti. Bu aqarqiliⱪ zeminda yǝttǝ yilƣiqǝ tügimǝydu, dedi.
2 Qvinnan stod upp, och gjorde såsom Guds mannen sade: och drog åstad med sitt hus, och var främmande uti de Philisteers land i sju år.
Xuning bilǝn u ayal Hudaning adimi eytⱪandǝk ɵz ɵydikiliri bilǝn berip, Filistiylǝrning yurtida yǝttǝ yilƣiqǝ turdi.
3 Då de sju åren förlidne voro, kom qvinnan åter utu de Philisteers land; och hon gick ut till att ropa till Konungen om sitt hus och åker.
Wǝ xundaⱪ boldiki, yǝttǝ yil ɵtkǝndǝ, ayal Filistiylǝrning yurtidin yenip kǝldi; u padixaⱨtin ɵyi bilǝn zeminini ɵzigǝ ⱪayturup berixni iltimas ⱪilƣili bardi.
4 Då talade Konungen med Gehasi, den Guds mansens tjenare, och sade: Förtälj mig all de stora ting, som Elisa gjort hafver.
Xu waⱪitta padixaⱨ Hudaning adimining hizmǝtkari Gǝⱨazi bilǝn sɵzlixip uningƣa: — Elixa ⱪilƣan ⱨǝmmǝ uluƣ ǝmǝllǝrni manga bayan ⱪilip bǝrgin, dǝwatatti.
5 Och som han förtäljde Konungenom, huru han hade gjort en dödan lefvande, si, i det samma kom qvinnan dertill, hvilkens son han hade lefvande gjort, och ropade till Konungen om sitt hus och åker. Då sade Gehasi: Min herre Konung, detta är qvinnan, och detta är hennes son, som Elisa hafver lefvande gjort.
Wǝ xundaⱪ boldiki, u padixaⱨⱪa Elixaning ⱪandaⱪ ⱪilip bir ɵlükni tirildürgǝnlikini dǝp beriwatⱪanda, Elixa oƣlini tirildürgǝn xu ayal padixaⱨtin ɵz ɵyi wǝ zeminini ⱪayturup berixni iltimas ⱪilƣili kǝldi. Gǝⱨazi: — I padixaⱨ ƣojam, mana, bular mǝn eytⱪan ayal wǝ Elixa ɵlümdin tirildürgǝn oƣli dǝl xu, dedi.
6 Och Konungen frågade qvinnona, och hon förtäljde honom det. Då fick Konungen henne en kamererare, och sade: Fly henne igen allt det hennes är; dertill allt afgället af åkrenom, ifrå den tid hon öfvergaf landet intill nu.
Padixaⱨ ayaldin soriwidi, u xu wǝⱪǝni uningƣa dǝp bǝrdi. Xuning bilǝn padixaⱨ bir aƣwatni bǝlgilǝp: — Uning ⱨǝmmǝ tǝǝlluⱪatlirini yandurup bǝrgin wǝ xuningdǝk ɵz yurtidin kǝtkǝn kündin tartip bu waⱪitⱪiqǝ yeridin qiⱪⱪan ⱨosulning barliⱪ kirimini uningƣa bǝrgin, dedi.
7 Och Elisa kom till Damascon; då låg Benhadad, Konungen i Syrien, krank; och honom vardt bådadt och sagdt: Den Guds mannen är kommen här.
Əmdi Elixa Suriyǝning padixaⱨi Bǝn-Ⱨadad kesǝl yatⱪinida Dǝmǝxⱪⱪǝ kǝldi. Padixaⱨⱪa: Hudaning adimi bu yǝrgǝ kǝldi, dǝp hǝwǝr berildi.
8 Då sade Konungen till Hasael: Tag skänker med dig, och gack emot den Guds mannen, och fråga genom honom Herran, och säg: Månn jag vederfås af denna krankheten?
Padixaⱨ Ⱨazaǝlgǝ: — Ɵzüng bir sowƣa elip, Hudaning adimining aldiƣa berip uning bilǝn kɵrüxüp, u arⱪiliⱪ Pǝrwǝrdigardin mening toƣramda: «U bu kesǝldin saⱪiyamdu, saⱪaymaydu» dǝp soriƣin, — dedi.
9 Hasael gick emot honom, och tog skänker med sig, och allahanda ägodelar i Damascon, fyratio camelers bördor. Och då han kom, gick han fram för honom, och sade: Din son Benhadad, Konungen i Syrien, hafver sändt mig till dig, och låter säga dig: Kan jag ock vederfås af denna krankheten?
Xuning bilǝn Ⱨazaǝl uning bilǝn kɵrüxüxkǝ bardi. U ɵzi bilǝn Dǝmǝxⱪtiki ⱨǝrhil esil mallardin ⱪiriⱪ tɵgǝ sowƣa elip, uning aldiƣa berip: «Oƣlung Suriyǝning padixaⱨi Bǝn-Ⱨadad meni ǝwǝtip, bu kesǝldin saⱪiyimǝnmu, saⱪaymaymǝnmu?» dǝp soraydu, — dedi.
10 Elisa sade till honom: Gack bort, och säg honom: Du skall vederfås; men Herren hafver undervist mig, att han skall döden dö.
Elixa uningƣa: — Berip uningƣa: — Qoⱪum saⱪiyisǝn, dǝp eytⱪin. Lekin Pǝrwǝrdigar manga ⱪandaⱪla bolmisun u qoⱪum ɵlidu, dǝp wǝⱨiy ⱪildi, dedi.
11 Och Guds mannen begynte se skarpt ut, och hade sig ömkeliga, och gret.
Hudaning adimi taki Ⱨazaǝl hijil bolup kǝtküqǝ uningƣa tikilip ⱪarap turdi, andin Hudaning adimi yiƣlaxⱪa baxlidi.
12 Då sade Hasael: Hvi gråter min herre? Han sade: Jag vet hvad ondt du skall göra Israels barnom; du skall uppbränna deras fasta städer med eld, och deras unga män dräpa med svärd, och döda deras unga barn, och deras hafvande qvinnor sönderrifva.
Ⱨazaǝl: — Ƣojam nemixⱪa yiƣlayla! dǝp soridi. U: — Mǝn sening Israillarƣa ⱪilidiƣan yaman ixliringni bilimǝn; qünki sǝn ularning ⱪorƣanlirini kɵydürüp, yigitlirini ⱪiliq bilǝn ɵltürüp, uxxaⱪ balilirini qɵrüp taxlap, ⱨamilidar ayallirining ⱪarnini yeriwetisǝn, dedi.
13 Hasael sade: Hvad är din tjenare, den hunden, att han sådana stor ting göra skall? Elisa sade: Herren hafver tett mig, att, du skall varda Konung i Syrien.
Ⱨazaǝl: — Mǝnki ittǝk bir ⱪulung nemǝ idim, undaⱪ uluƣ ixlarni ⱪilalamtim? Elixa: — Pǝrwǝrdigar manga sening Suriyǝning padixaⱨi bolidiƣanliⱪingni mǝlum ⱪildi, dedi.
14 Och han gick sin väg ifrån Elisa, och kom till sin herra. Han sade till honom: Hvad sade dig Elisa? Han svarade: Han sade mig: Du skall vederfås.
U Elixaning ⱪexidin qiⱪip ƣojisining yeniƣa bardi. Bǝn-ⱨadad uningdin: — Elixa sanga nemǝ dedi, dǝp soridi. U: — U manga silining toƣrilirida, qoⱪum saⱪiydu, dǝp eytti, dedi.
15 Men på den andra dagen tog han täckenet, och stack det i vatten, och bredde öfver sig; då blef han död. Och Hasael vardt Konung i hans stad.
Ətisi Ⱨazaǝl bir parqǝ bɵzni elip, suƣa qilap padixaⱨning yüzini ǝtti. Xuning bilǝn u ɵldi; wǝ Ⱨazaǝl uning ornida padixaⱨ boldi.
16 Uti femte årena Jorams, Achabs sons, Israels Konungs, i Josaphats, Juda Konungs, tid, vardt Joram, Josaphats son, regerande i Juda.
Israilning padixaⱨi, Aⱨabning oƣli Yoramning sǝltǝnitining bǝxinqi yilida, Yǝⱨoxafat tehi Yǝⱨudaning padixaⱨi waⱪtida, Yǝⱨoxafatning oƣli Yǝⱨoram Yǝⱨudaning padixaⱨi boldi.
17 Tu och tretio år gammal var han, då han vardt Konung, och regerade åtta år i Jerusalem;
U padixaⱨ bolƣanda ottuz ikki yaxta bolup, Yerusalemda sǝkkiz yil sǝltǝnǝt ⱪildi.
18 Och vandrade på Israels Konungars väg, såsom Achabs hus gjorde; ty Achabs dotter var hans hustru; och han gjorde det ondt var för Herranom.
U Aⱨabning jǝmǝti ⱪilƣandǝk Israil padixaⱨlirining yolida yürdi (qünki uning ayali Aⱨabning ⱪizi idi); u Pǝrwǝrdigarning nǝziridǝ rǝzil bolƣanni ⱪildi.
19 Men Herren ville icke förderfva Juda, för sin tjenare Davids skull, såsom han honom sagt hade, att gifva honom en lykto ibland hans barn i evig tid.
Lekin Pǝrwǝrdigar Dawutⱪa: — Sening bilǝn oƣulliringƣa «mǝnggü ɵqmǝydiƣan qiraƣ» berimǝn degǝn wǝdisi tüpǝylidin u Yǝⱨudani harab ⱪilixni halimidi.
20 Uti hans tid föllo de Edomeer af ifrå Juda, och gjorde en Konung öfver sig.
Uning künliridǝ Edom Yǝⱨudaning idarǝ ⱪilixiƣa isyan kɵtürüp, azad bolup ɵz aldiƣa bir padixaⱨliⱪ tiklidi.
21 Förty Joram var dragen genom Zair, och alla vagnarna med honom, och hade ståndit upp om nattena, och slagit de Edomeer, som omkring honom voro; dertill ock de öfversta öfver vagnarna, så att folket flydde i sina hyddor.
Xuning bilǝn Yoram ⱨǝmmǝ jǝng ⱨarwiliri bilǝn yolƣa qiⱪip Zair xǝⱨirigǝ ɵtti. U keqisi ornidin turup, ɵzini wǝ jǝng ⱨarwilirining sǝrdarlirini ⱪorxiwalƣan Edomlarƣa ⱨujum ⱪilip, ularni mǝƣlup ⱪildi; lekin ahirida [Yǝⱨuda] lǝxkǝrliri ɵz ɵylirigǝ ⱪeqip kǝtti.
22 Derföre föllo de Edomeer af ifrå Juda, allt intill denna dag. Föll ock desslikes Libna af på samma tid.
Xuning bilǝn Edomlar Yǝⱨudaning ⱨɵkümranliⱪidin bügüngiqǝ azad boldi. U waⱪitta Libnaⱨmu isyan kɵtürüp azad boldi.
23 Hvad nu mer af Joram sägandes är, och allt det han gjort hafver, si, det är skrifvet i Juda Konungars Chrönico.
Əmdi Yoramning baxⱪa ixliri ⱨǝm ⱪilƣanlirining ⱨǝmmisi bolsa «Yǝⱨuda padixaⱨlirining tarih-tǝzkiriliri» degǝn kitabta pütülgǝn ǝmǝsmidi?
24 Och Joram afsomnade med sina fäder, och vardt begrafven med sina fäder uti Davids stad; och Ahasia hans son vardt Konung i hans stad.
Yoram ɵz ata-bowiliri arisida uhlidi wǝ «Dawutning xǝⱨiri»dǝ ata-bowilirining yenida dǝpnǝ ⱪilindi. Oƣli Aⱨaziya uning ornida padixaⱨ boldi.
25 Uti tolfte årena Jorams, Achabs sons, Israels Konungs, vardt Ahasia, Jorams son, Konung i Juda.
Israilning padixaⱨi, Aⱨabning oƣli Yoramning sǝltǝnitining on ikkinqi yili, Yǝⱨuda padixaⱨi Yǝⱨoramning oƣli Aⱨaziya Yǝⱨudaƣa padixaⱨ boldi.
26 Tu och tjugu år gammal var Ahasia, då han Konung vardt, och regerade ett år i Jerusalem; hans moder het Athalja, Amri dotter, Israels Konungs.
Aⱨaziya padixaⱨ bolƣanda yigirmǝ ikki yaxta bolup, Yerusalemda bir yil sǝltǝnǝt ⱪildi. Uning anisining ismi Ataliya idi; u Israil padixaⱨi Omrining ⱪizi idi.
27 Och han vandrade på Achabs hus väg, och gjorde det ondt var för Herranom, såsom Achabs hus; ty han var Achabs hus svåger.
[Aⱨaziya] Aⱨabning jǝmǝtining yolida yürüp Aⱨabning jǝmǝti ⱪilƣandǝk, Hudaning nǝziridǝ rǝzil bolƣanni ⱪildi; qünki u Aⱨabning küy’oƣli bolup uningƣa ⱨǝmjǝmǝt idi.
28 Och han drog med Joram, Achabs son, i strid emot Hasael, Konungen i Syrien, till Ramoth i Gilead; men de Syrer slogo Joram.
Aⱨabning oƣli Yoram Suriyǝning padixaⱨi Ⱨazaǝl bilǝn Gileadtiki Ramotta soⱪuxⱪanda Aⱨaziya uningƣa ⱨǝmdǝmlixip soⱪuxⱪa qiⱪⱪanidi. Suriylǝr Yoramni zǝhimlǝndürdi.
29 Då vände Konung Joram tillbaka, att låta läka sig i Jisreel, för de sårs skull, som de Syrer honom slagit hade i Rama, då han stridde med Hasael, Konungenom i Syrien. Och Ahasia, Jorams son, Juda Konung, kom neder till att bese Joram, Achabs son i Jisreel; ty han låg krank.
Yoram padixaⱨ Ramaⱨda Suriyǝ padixaⱨi Ⱨazaǝl bilǝn soⱪuxⱪanda Suriylǝrdin yegǝn zǝhmini dawalitix üqün, Yizrǝǝlgǝ yenip kǝldi. Aⱨabning oƣli Yoram kesǝl bolƣaqⱪa, Yǝⱨudaning padixaⱨi, Yǝⱨoramning oƣli Aⱨaziya uni yoⱪliƣili Yizrǝǝlgimu bardi.
