2 Kungaboken 14

1 Uti andro årena Joas, Joahas sons, Israels Konungs, vardt Amazia Konung, Joas, Juda. Konungs, son.

Isala: ili hina bagade Yihoua: se (Yihouaha: se egefe) ea ouligibi ode aduna amoga, A:masaia (Youa: se egefe) da Yuda hina bagade hamoi.

2 Fem och tjugu åra gammal var han, då han vardt Konung; och regerade nio och tjugu år i Jerusalem; hans moder het Joaddan af Jerusalem.

E da lalelegele ode 25 agoane esalu, e da muni Yuda hina bagade hamoi, amola e da Yelusaleme moilai bai bagadega esala, ode 29 agoanega Yuda fi ouligilalu.

3 Och han gjorde det Herranom väl behagade; dock icke såsom hans fader David, utan såsom hans fader Joas gjort hade, så gjorde han ock.

E da Hina Gode hahawane ba: ma: ne hamoi. Be e da ea aowa, hina bagade Da: ibidi defele, hame hamoi. Be amomane, e da ea ada Youa: se ea hou defele hamoi.

4 Ty höjderna vordo icke aflagda; utan folket offrade och rökte ännu på höjderna.

E da Gode Ea hou hame lalegagui dunu ilia ogogole ‘gode’ma nodone sia: ne gadosu sogebi amo hame mugului. Amola amogawi, dunu ilia da ohe amola gabusiga: manoma gobele sasalisu.

5 Då han nu var mägtig vorden i riket, slog han sina tjenare, som Konungen hans fader dräpit hade.

A: masaia da ea ouligisu hou gasawane lai dagoloba, e da eagene ouligisu dunu ilia da musa: ea ada medole legei, amo dabele huluane medole lelegei.

6 Men dråparenas barn drap han icke; såsom ock skrifvet är i Mose lagbok, der Herren budit hade, och sagt: Fäderna skola icke dö för barnens skull, och barnen skola icke dö för fädernas skull; utan hvar och en skall dö för sina synd.

Be e da ilia mano hame medole lelegei. E da Hina Gode Ea hamoma: ne sia: i, Mousese ea Sema ganodini amane dedei, “Mano da wadela: i hou hamosea, ilia ada amola ame mae medole legema. Amola, edalali da wadela: i hou hamosea, manolali mae medole legema. Dunu da hi wadela: i hou hamoiba: le fawane, medole legei dagoi ba: mu”, amo dawa: beba: le, eagene ouligisu dunu ilia mano hame medole lelegei.

7 Han slog desslikes de Edomeer i saltdalenom, tiotusend, och vann den staden Sela med strid; och kallade honom Joktheel, allt intill denna dag.

A: masaia da Idome dadi gagui dunu 10,000 agoane, Deme Fago ganodini fane lelegei. E da gegenana, Sila moilai bai bagade fedelale, amo moilai dio afadenene, bu Yogodiele dio asuli. Amo dio da wali diala.

8 Då sände Amazia båd till Joas, Joahas son, Jehu sons, Israels Konung, och lät säga honom: Kom hit, och låt oss se hvarannan.

Amalalu, A:masaia da Isala: ili hina bagade Yihoua: sema molole gegena misa: ne sia: si.

9 Men Joas, Israels Konung, sände till Amazia, Juda Konung, och lät säga honom: Törnebusken, som i Libanon är, sände till cedreträt i Libanon, och sade: Gif dina dotter minom son till hustru; men vilddjuret på markene i Libanon lopp öfver törnebuskan, och förtrampade honom,

Be hina bagade Yihoua: se da ema bu dabe amane adosi, “Eso afaega aya: gaga: nomei ifa Lebanone Goumia dialu da dolo ifa amoma amane sia: si, ‘Didiwi amo nagofe igili lama: ne ima’. Be sigua ohe da baligili ahoanoba, aya: gaga: nomei ifa osa: la heda: le lologei.

10 Du hafver slagit de Edomeer, deraf förhäfver sig ditt hjerta; behåll den prisen, och blif hemma; hvi söker du efter olycko, att du må falla, och Juda med dig?

Defea! A: masaia! Di da Idome dunu hasali dagoiba: le, disu da gasa fi amo di dawa: sa. Dunu da dima nodone dawa: beba: le, di eno gegemusa: mae dawa: le, dia sogedafa amoga hahawane esalumu da defea. Di da bidi hamosea, di amola dia fi dunu da gugunufinisisu ba: mu.”

11 Men Amazia hörde honom intet. Så drog Joas, Israels Konung, upp; och de besågo hvarannan, han och Amazia, Juda Konung, i BethSemes, som i Juda ligger.

Be A: masaia da Yihoua: se ea sia: nabimu higa: i. Amaiba: le, hina bagade Youa: se amola ea dadi gagui dunu huluane da gadili mogodigili asili, Yuda soge ganodini Bede Simese moilaiga, A:masaiama gegei.

12 Men Juda vardt slagen för Israel, så att hvar och en flydde i sina hyddo.

Isala: ili hina bagade Yihoua: se da A: masaia ea dadi gagui wa: i hasalabeba: le, ea dadi gagui dunu da ilila: diasua hobeale afia: i.

13 Och Joas, Israels Konung, grep Amazia, Juda Konung, Joas son, Ahasia sons, i BethSemes; och kom till Jerusalem, och ref omkull, murarna i, Jerusalem, ifrån Ephraims port, allt intill hörnporten, fyrahundrad alnar långt.

Yihoua: se da A: masaia gagulaligi. E da Yelusaleme doagala: musa: wa: i asili, gagoi amo da Ifala: ime Logo Ga: sua amonini asili, Hegomai Logo Ga: sua doaga: le amo ea sedade defei 200 mida gadenene agoai, amo huluane mugululi sali.

14 Och tog allt det guld och silfver, och tyg, som funnet vardt i Herrans hus, och i Konungshusens fatebur, dertill barnen, till pant; och drog åter till Samarien.

E da silifa amola gouli ea ba: be, amola Debolo Diasu ganodini hawa: hamosu liligi amola hina bagade diasu ganodini modai liligi amo huluane lale, Samelia moilai bai bagadega gaguli asi. Amola Yuda fi da ema bu mae doagala: ma: ne, e da Yuda dunu oda gagulaligili, Samelia sogega oule asi. Amo da Yuda fi ilima sisasu. Ilia da bu doagala: lalu, e da amo gagulaligi dunu medole legema: ne sia: i.

15 Hvad nu mer af Joas sägande är, det han gjort hafver, och hans magt, och huru han med Amazia, Juda Konung, stridde, si, det är skrifvet uti Israels Konungars Chrönico.

Yihoua: se ea hou eno huluane, amola e da Yuda hina bagade A: masaiama gegeloba, ea nimi hou, amo da “Isala: ili hina bagade Ilia Hawa: Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

16 Och Joas afsomnade med sina fader, och vardt begrafven i Samarien ibland Israels Konungar; och hans son Jerobeam vardt Konung i hans stad.

Yihoua: se da bogoi amola hina bagade uli dogosu sogebi Samelia moilai bai bagade, amo ganodini uli dogone sali. Egefe Yelouboua: me (ea gona: su) da e bagia Isala: ili hina bagade hamoi.

17 Men Amazia. Joas son, Juda Konungs, lefde efter Joas död, Joahas sons, Israels Konungs, i femton år.

Isala: ili hina bagade Yihoua: se da bogoloba, Yuda hina bagade da ode 15 eno agoane bu esalu, bogoi.

18 Hvad nu mer af Amazia sägandes är, det är skrifvet uti Juda Konungars Chrönico.

A: masaia ea hou eno huluane da “Yuda hina bagade Ilia Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

19 Och de gjorde ett förbund emot honom i Jerusalem; men han flydde till Lachis. Och de sände efter honom till Lachis, och dråpo honom der.

Yelusaleme dunu mogili da A: masaia medole legemusa: wamo sia: sa: ili ilegei. Amo sia: nababeba: le, A:masaia da La: igisi moilai bai bagadega hobea: i. Be ema ha lai dunu da ema fa: no bobogele, amola amogawi e medole legei.

20 Och de förde honom dädan på hästar; och han vardt begrafven i Jerusalem, när sina fäder uti Davids stad.

Ea fi dunu ea da: i hodo hosi da: iya ligisili, Yelusaleme moilai bai bagadega gaguli asili, hina bagade uli dogosu sogebi Da: ibidi Moilai Bai Bagade ganodini uli dogone sali.

21 Och hela Juda folk togo Asaria, uti lians sextonde äre, och gjorde honom till Konung i hans faders Amazia stad.

Amalalu, Yuda fi dunu da A: masaia egefe Asaia, amo ilima hina bagade hamoma: ne ilegei. Amogala, ea lalelegei ode da 16 agoane ba: i.

22 Han byggde Elath, och fick det igen under Juda, sedan Konungen med hans fäder afsomnad var.

Ea ada bogole fa: no, Asaia da Ila: de moilai bu fedelale, amo buga: le gagui.

23 Uti femtonde årena Amazia, Joas sons, Juda Konungs, vardt Jerobeam, Joas son, Konung öfver Israel i Samarien, ett och fyratio år,

Yuda hina bagade A: masaia (Youa: se egefe) da Yuda fi ode15agoanega ouligilalu, Yelouboua: me ea gona: su (Yihoua: se egefe) da Isala: ili hina bagade hamoi. E da Samelia moilai bai bagadega esala, ode 40 agoanega Isala: ili fi ouligilalu.

24 Och gjorde det ondt varför Herranom, och öfvergaf icke alla Jerobeams, Nebats sons, synder, den Israel kom till att synda.

E da hina bagade Yelouboua: me (Niba: de egefe) amo da Isala: ili fi dunu ili wadela: le hamoma: ne oule asi, amo ea hou defele, Yelouboua: me ea gona: su da Hina Godema wadela: i hou hamosu.

25 Men han tog igen Israels gränsor, ifrå Hamath allt intill hafvet, som ligger i hedmarkene, efter Herrans Israels Guds ord, som han sagt hade genom, sin tjenare Propheten Jona, Amitthai son, som var af GathHepher.

E da soge huluane amo da ga (north) la: idi Ha: ima: de Adobo Gigadofa Ahoasu amoganini asili ga (south) Bogoi Hanoga doaga: i, amo soge huluane musa: fefedele lai, e da hasalalu bu lai. Musa: Isala: ili Hina Gode da ea hawa: hamosu dunu Youna (ea ada da Amidai amola e da Ga: de Hifa moilaiga misi) amodili amo hou huluane olelei.

26 Ty Herren såg till Israels svåra jämmer, så att ock de innelyckte och igenlefde förgingos; och ingen hjelpare var i Israel.

Hina Gode da Isala: ili fi ilia bagadedafa se nabasu ba: i. Ilima fidisu dunu da hame galu.

27 Och Herren hade icke sagt, att han ville utskrapa Israels namn under himmelen; utan halp dem genom Jerobeam, Joas son.

Be Hina Gode da ili bu mae ba: ma: ne, dafawanedafa gugunufinisimu hame ilegei. Amaiba: le, E da hina bagade Yelouboua: me ea gona: su fidibiba: le, Ea fi gaga: i.

28 Hvad nu mer af Jerobeam sägandes är, och allt det han gjort hafver, och hans magt, huru han stridt hafver, och huru han igenfick Damascon och Hamath till Juda i Israel, si, det är skrifvet i Israels Konungars Chrönico.

Yelouboua: me ea gona: su ea hawa: hamosu eno huluane amola ea nimi fili gegesu hamoi, amola e da Isala: ili fi bu gaguma: ne, Dama: saga: se amola Ha: ima: de moilai bai bagade ela bu fedele lai, amo huluane da “Isala: ili hina bagade Ilia Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

29 Och Jerobeam afsomnade med sina fäder, Israels Konungar; och hans son Zacharia vardt Konung i hans stad.

Yelouboua: me ea gona: su da bogole, hina bagade bogoi uli dogosu sogebi amo ganodini uli dogone sali. Egefe, Segalaia da e bagia, Isala: ili hina bagade hamoi.