2 Kungaboken 12

1 Uti sjunde årena Jehu vardt Joas Konung, och regerade i fyratio år i Jerusalem; hans moder het Zibja, af BerSeba.

E higa mar abiriyo mar loch Jehu, Joash nobedo ruoth kendo nobedo e loch Jerusalem kuom higni piero angʼwen. Min mare ne iluongo ni Zibia; mane aa Bersheba.

2 Och Joas gjorde det rätt var, och det Herranom väl behagade, så länge Presten Jojada lärde honom;

Joash notimo gima ber e wangʼ Jehova Nyasaye e higni duto mane Jehoyada jadolo ne ngʼadone rieko.

3 Undantagno, att han icke bortlade höjderna; ty folket offrade och rökte ännu på höjderna.

Kata kamano kuonde motingʼore gi malo mag wangʼo misengini ne ok omuki kendo ji nodhi nyime mana gi chiwo misengini kod wangʼo ubani mangʼwe ngʼar kanyo.

4 Och Joas sade till Presterna: Alla de penningar, som dertill helgade varda, att de skola läggas till Herrans hus, nämliga de penningar, som hvar och en gifver i skatt, och de penningar, som hvar och en löser sina själ med, och alla de penningar, som hvar och en offrar af fritt hjerta, dertill att det skall läggas till Herrans hus;

Joash nowachone jodolo niya, “Chokuru pesa duto mokel kaka chiwo mag pwodhruok e hekalu mar Jehova Nyasaye; pesa moyudi e kwano ji, pesa moyudi e singruok mar ngʼato e ngimane kod pesa ma ngʼato ochiwo kuom hero mare owuon.

5 Det låter Presterna taga till sig, hvardera sin del; dermed skola de bota hvad som förfaller på ( Herrans ) hus, ehvar de finna att det förfallet är.

Weuru jadolo ka jadolo oyud pesa koa kuom achiel kuom jokan pesa; pesano onego olosgo kamoro amora ma okethore ei hekalu.”

6 Då nu Presterna, allt intill tredje och tjugonde året Konungs Joas, icke botade hvad som förfallet var i husena,

Bangʼ higni piero ariyo gadek ka ruoth Joash osebedo e loch; jodolo ne pok oloso kuonde momukore ei hekalu.

7 Kallade Konung Joas Presten Jojada, samt med Presterna, och sade till dem: Hvi boten I icke hvad som förfaller i husena? Så skolen I nu icke taga de penningar till eder, hvar och en sin del; utan skolen låta kommat till det, som förfallet är i husena.

Kuom mano ruoth Joash noluongo Jehoyada jadolo kod jonabi mamoko, mopenjogi niya, “Angʼo momiyo ok ulos kuonde mane okethore e hekalu? Kik uchak ukaw pesa ir jokenou, to utergi ne joma onego olos kuonde momukore e hekalu.”

8 Och Presterna samtyckte inga penningar vilja taga af folkena, till att bota det förfallet var af huset.

Jodolo noyie ni ok gibi choko pesa kendo kuom ji kendo gin giwegi bende ok gibi loso kuonde mokethore mag hekalu.

9 Då tog Presten Jojada ena kisto, och gjorde der ett hål ofvanuppå, och satte henne på högra sidon vid altaret, der man ingår i Herrans hus. Och Presterna, som vakt höllo för dörrene, läto komma alla penningar deruti, som till Herrans hus fördes.

Jehoyada jadolo nokawo sanduku moro, motucho raumne kendo nokete e bat korachwich mar kendo mar misango kama ochomore gi dhood hekalu mar Jehova Nyasaye. Pesa duto mane donjo e hekalu mar Jehova Nyasaye, jodolo ma jorit dhoot ne ketogi e sandukuno.

10 När de nu sågo, att många penningar voro i kistone, så kom Konungens skrifvare upp, och öfverste Presten, och bundo penningarna tillhopa, och räknade hvad till Herrans hus funnet vardt.

Kinde duto mane gineno ka pesa opongʼo sanduku, jagoro maka ruoth kod jadolo maduongʼ ne biro kwano pesa mane okel e hekalu mar Jehova Nyasaye kendo ketogi e mifuke.

11 Och man gaf penningarna redo i handena dem som arbetade, och skickade voro till Herrans hus; och de gåfvo dem ut timbermannom, som byggde och arbetade på Herrans huse;

Ka pesago ne osengʼe kwan-gi, ne gimiyogi nyipeche mane ochungʼ ne tich loso hekalu. Kanyo bende ema ne gigoloe pesa ma ichulo joma tiyo ei hekalu mar Jehova Nyasaye ma gin jogo randa, jogedo kod jopa kite.

12 Nämliga murmästarom, och stenhuggarom, och dem som trä och huggna stenar köpte: på det att det förfallna på Herrans hus måtte botadt varda, och hvad som helst de funno af nödene vara att botas skulle på huset.

Negingʼiewo bepe kendo gipayo kite mondo olosgo kuonde mokethore e hekalu mar Jehova Nyasaye, kendo chulo gik moko duto mane dwarore mondo hekalu oduog kare.

13 Dock lät man icke göra silfskålar, bägare, bäcken, trummeter, eller något gyldene eller silfvertyg i Herrans hus, af de penningar, som till Herrans hus förde voro;

Pesa mane okel e hekalu ne ok otigo kuom loso tewni mag fedha gi gik mingʼadogo otambi mar teyni, kod tewni, kod bakunde mag kiro remo, kaachiel gi turumbete kod gik moko duto mag dhahabu gi fedha mar hekalu mar Jehova Nyasaye,

14 Utan man gaf dem arbetarena, att de dermed botade det förfallna på Herrans hus.

to pesano notigo kuom chulo jotich mane loso kuonde mane omukore e hekalu.

15 Och behöfde de män ingen räkenskap göra, som man fick penningarna, till att utgifva dem arbetarena; utan de handlade på sina tro.

Ne ok gidwar ni mondo olernegi kaka pesa otiyo e lwet joma ne omi mondo ochul jotich, nimar ne gin joma ogen.

16 Men de penningar af skuldoffer och syndoffer vordo icke förde uti Herrans hus; förty de voro Presternas.

To pesa mane ogol kuom misango mar pwodhruok e ketho gi mag chiwo migolo kuom richo motim ok ne kel ei hekalu mar Jehova Nyasaye, mago ne iwene jodolo.

17 På den tiden drog Hasael, Konungen i Syrien, upp, och stridde emot Gath, och vann det. Och då Hasael ställde sitt ansigte till att draga upp till Jerusalem,

E ndalono ema Hazael ruodh Aram ne odhi momonjo Gath mi omake. Eka ne odhi mondo omonj Jerusalem bende.

18 Tog Joas, Juda Konung, allt det helgada, som hans fader; Josaphat, Joram och Ahasia, Juda Konungar, helgat hade, och det han helgat hade; dertill allt det guld, som man fann i Herrans hus skatt, och i Konungshusena, och sände det till Hasael, Konungen i Syrien. Sedan drog han sina färde ifrå Jerusalem.

To Joash ruodh Juda nokawo gik moko duto mowal mane kwerene kaka Jehoshafat, Jehoram kod Ahazia mane gin ruodhi mag Juda osechiwo ne Jehova Nyasaye. Gigo duto Joash noorone Hazael ruodh Aram, kaachiel gi gik moko duto mane en owuon osechiwo ne Jehova Nyasaye; kaachiel gi dhahabu duto mane ni e kar keno mar hekalu mar Jehova Nyasaye kod kar keno mar od ruoth kendo Hazael ne ok omonjo Jerusalem.

19 Hvad nu mer af Joas sägandes är, och allt det han gjort hafver, si, det är skrifvet i Juda Konungars Chrönico.

To kuom weche moko mondiki e ndalo loch Joash gi gik moko duto mane otimo donge gin e kitabu mondikie weche mag ndalo mag ruodhi Juda?

20 Och hans tjenare hofvo sig upp, och gjorde ett förbund, och slogo honom i Millo hus, der man nedergår till Silla.

Jodonge nowinjore mondo ondhoge mi onege e Beth Milo, e yo madhi mwalo Sila.

21 Ty Josachar, Simeaths son, och Josabad, Somers son, hans tjenare, slogo honom ihjäl; och man begrof honom med hans fäder uti Davids stad. Och Amazia hans son vardt Konung i hans stad.

Jodonge mane onege ne gin Jozabad wuod Shimeath kod Jehozabad wuod Shomer. Notho moike kod kwerene e Dala Maduongʼ mar Daudi kendo Amazia wuode nobedo ruoth kare.