2 Kungaboken 12
1 Uti sjunde årena Jehu vardt Joas Konung, och regerade i fyratio år i Jerusalem; hans moder het Zibja, af BerSeba.
Israel lengpa Jehu lengchan kal kum sagi alhinin, Joash in Judahte leng achangin ahi. Amahin Jerusalem’ah kum somli lengvai ana po in ahi. Anu chu Zibiah ahin, Beersheba khomi ahi.
2 Och Joas gjorde det rätt var, och det Herranom väl behagade, så länge Presten Jojada lärde honom;
Joash in ahinkho lhumkeijin Pakai mitmu’n thilpha jeng anabollin ahi, ajeh chu ama chu Jehoiada thempun ana khoukhah jing jeh ahi.
3 Undantagno, att han icke bortlade höjderna; ty folket offrade och rökte ännu på höjderna.
Ahijing vang'in aman pathen dang kithoina doikhum ho ana sumangpon ahi, hiti chun mipihon kithoina gantha hole halnam ho anabol jingun ahi.
4 Och Joas sade till Presterna: Alla de penningar, som dertill helgade varda, att de skola läggas till Herrans hus, nämliga de penningar, som hvar och en gifver i skatt, och de penningar, som hvar och en löser sina själ med, och alla de penningar, som hvar och en offrar af fritt hjerta, dertill att det skall läggas till Herrans hus;
Nikhat hi Joash leng pan thempuho kom’ah, “Pakai houin na hung kitohdoh sum jouse ahin, mihem in amichangvala ahinto doh sum jouse ahin, mihem ama ama lungthim sung cheh a thanopna aneiya Pakai houin sunga ahinto doh sum jouse ahin abonchan khol tup un,” ati.
5 Det låter Presterna taga till sig, hvardera sin del; dermed skola de bota hvad som förfaller på ( Herrans ) hus, ehvar de finna att det förfallet är.
“Hiche sumho lah a kon hin phabep hi thempuhon la-u henlang, angaichat dungjuiya houin semphatna in mang u hen,” ati.
6 Då nu Presterna, allt intill tredje och tjugonde året Konungs Joas, icke botade hvad som förfallet var i husena,
Ahinlah Joash vaipohna kum somni le thum channa geijin jong thempuhon houin semphatna natoh ima anapan polaiyun ahi.
7 Kallade Konung Joas Presten Jojada, samt med Presterna, och sade till dem: Hvi boten I icke hvad som förfaller i husena? Så skolen I nu icke taga de penningar till eder, hvar och en sin del; utan skolen låta kommat till det, som förfallet är i husena.
Hijeh chun Joash lengpan Jehoiada leh thempu dangho akoukhom in, “Ipi dinga houin nasemphat loulai uham? Sum hohi nangho phatchomna dingin moh manchatvai ta hih un, tuapat vang'in hiche sumho hi houin semphatna dinga aboncha naman diu ahi” ati.
8 Och Presterna samtyckte inga penningar vilja taga af folkena, till att bota det förfallet var af huset.
Hiti chun thempuhon mipiho akona sumlah tahlou dingin akilol un, chuleh houin semphatna dinga mopohna jonghi midang nganse dingin anom tauvin ahi.
9 Då tog Presten Jojada ena kisto, och gjorde der ett hål ofvanuppå, och satte henne på högra sidon vid altaret, der man ingår i Herrans hus. Och Presterna, som vakt höllo för dörrene, läto komma alla penningar deruti, som till Herrans hus fördes.
Hichun Jehoiada thempupan thih thingkong lentah khat asem’in, asin avitvangin hichu Pakai houin hunglutna maicham jetlang sanga chun akoiyin ahi. Hichun thempu kotngah a pangho chun, mipi sumto hochu alauvin thingkong sunga chun ahenglut jiuvin ahi.
10 När de nu sågo, att många penningar voro i kistone, så kom Konungens skrifvare upp, och öfverste Presten, och bundo penningarna tillhopa, och räknade hvad till Herrans hus funnet vardt.
Hiche thingkong chu adimphat leh, leng insunga kimang cha lekhajihpa leh thempulen pa chun Pakai houin’a hung kitohdoh dangka ho chu asimtohji lhonin, chujouteng chule khaodip khatna akhumji lhon in ahi.
11 Och man gaf penningarna redo i handena dem som arbetade, och skickade voro till Herrans hus; och de gåfvo dem ut timbermannom, som byggde och arbetade på Herrans huse;
Chujouteng le sum chu Pakai houin semphatna a vaipo ho khutna apedohji lhonin, amahon Pakai houin semphatna a natong ho apekit jiuvin ahi. Amaho chu, thinghem bolho leh insaho,
12 Nämliga murmästarom, och stenhuggarom, och dem som trä och huggna stenar köpte: på det att det förfallna på Herrans hus måtte botadt varda, och hvad som helst de funno af nödene vara att botas skulle på huset.
Thing vaibo hole song kheng ho, apeuvin ahi. Amahon sum chu Pakai houin semphatna dia thing le song kikheng chaise ho chohnan jong amang un, chujongleh houin kisah phat nadia manna ding jousen jong ana mang Chauvin ahi.
13 Dock lät man icke göra silfskålar, bägare, bäcken, trummeter, eller något gyldene eller silfvertyg i Herrans hus, af de penningar, som till Herrans hus förde voro;
Hiche sum, houin a hunglut hochu, houin sunga manchah ding kisilna dangka kong ahin, thaomeija manchah ding chaiche ahin, konglenho le khon ho ahin, sumkon chuleh san le dangka a kisem thil adang dang ho akisemnan khatcha akimang pon ahi.
14 Utan man gaf dem arbetarena, att de dermed botade det förfallna på Herrans hus.
Sum chu Houin semphatna a natong hike manchah thil chohnan bou aki mangcha ji ahi.
15 Och behöfde de män ingen räkenskap göra, som man fick penningarna, till att utgifva dem arbetarena; utan de handlade på sina tro.
Hiche natohna a kimangcha ho vesuija panghohi milungtheng leh tahsan theitah ngen ahijeh un, Jehu in sum kiman chahna hochu dihnam tia kholtoh ding ngaikhoh asapon ahi.
16 Men de penningar af skuldoffer och syndoffer vordo icke förde uti Herrans hus; förty de voro Presternas.
Ahinlah suhkhelna holeh chosetnaho thoidamna dinga hung kitohdoh hovang Pakai houin’ah ahunglut jipon, hiche hochu thempuho apeh jiuva amahon adeidan danna akiman chah jiu ahitai.
17 På den tiden drog Hasael, Konungen i Syrien, upp, och stridde emot Gath, och vann det. Och då Hasael ställde sitt ansigte till att draga upp till Jerusalem,
Hiche phat laitah hin, Syria lengpa Hazael chu Gath sat dingin akonin ajouvin alenggam sung ah akilahlut tan ahi. Hihe jouchun ahung kinunglen Jerusalem nokhum ding agotan ahi.
18 Tog Joas, Juda Konung, allt det helgada, som hans fader; Josaphat, Joram och Ahasia, Juda Konungar, helgat hade, och det han helgat hade; dertill allt det guld, som man fann i Herrans hus skatt, och i Konungshusena, och sände det till Hasael, Konungen i Syrien. Sedan drog han sina färde ifrå Jerusalem.
Hichun Joash lengpan ama masanga Judah lengho, Jehoshaphat in Pathenna anakatdoh thengho, Jehoram, Ahaziah chuleh amatah in anakatdoh thengho jouse chu achom khomin, Pakai houin leh leng inpia sumkholna muna sana ho jouse toh abonchan Hazael chu athot tan ahi. Hichun Hazael in Jerusalem anokhum got chu anokhum tapon ahi.
19 Hvad nu mer af Joas sägandes är, och allt det han gjort hafver, si, det är skrifvet i Juda Konungars Chrönico.
Joash vaihom sunga thilsoh ho jouse leh anatoh, athilbolho jouse chu Judah lengte thusim kijihna lekhabua aumsoh keijin ahi.
20 Och hans tjenare hofvo sig upp, och gjorde ett förbund, och slogo honom i Millo hus, der man nedergår till Silla.
Joash chu anoija natong pipuihon ama dounan tohgon ana neijun, Silla jotna Beth-millo lamlen nah ana that tauvin ahi.
21 Ty Josachar, Simeaths son, och Josabad, Somers son, hans tjenare, slogo honom ihjäl; och man begrof honom med hans fäder uti Davids stad. Och Amazia hans son vardt Konung i hans stad.
Ama ana that hochu Shimeath chapa Jozacar leh Shomer chapa Jehozabad ahilhone, amani hi ani lhonahi lengpa dinga tahsan umtah lengpa thumop’a pang anahi lhonin ahi. Joash chu David khopi ah apu apate kivui na a ana kivuitan ahi.
