2 Korinthierbrevet 4
1 Derföre, medan vi ett sådant ämbete hafve, efter som oss barmhertighet vederfaren är, så varde vi icke försummelige;
Therefore seeing we have this ministry, as we have received mercy, we faint not;
2 Utan flym ock hemlig skam, och farom icke med skalkhet, förfalskom ej heller Guds ord; utan med uppenbara sanning bevisom oss väl för alla menniskors samvet, i Guds åsyn.
But have renounced the hidden things of dishonesty, not walking in craftiness, nor handling the word of God deceitfully; but by manifestation of the truth commending ourselves to every man’s conscience in the sight of God.
3 Är nu vårt Evangelium förtäckt, så är det förtäckt för dem, som förtappade varda;
But if our gospel be hid, it is hid to them that are lost:
4 I hvilkom denna verldenes gud hafver förblindat de otrognas sinnen, att dem icke skall lysa Evangelii ljus af Christi klarhet, hvilken Guds beläte är. (aiōn g165)
In whom the god of this world has blinded the minds of them which believe not, lest the light of the glorious gospel of Christ, who is the image of God, should shine to them. (aiōn g165)
5 Ty vi predike icke oss sjelfva, utan Jesum Christum, att han är Herren; men vi edre tjenare för Jesu skull.
For we preach not ourselves, but Christ Jesus the Lord; and ourselves your servants for Jesus’ sake.
6 Ty Gud är den som böd ljuset utu mörkret lysa; och lyste uti vår hjerta, att igenom oss måtte upplysning ske af Guds klarhets kunskap, i Jesu Christi ansigte.
For God, who commanded the light to shine out of darkness, has shined in our hearts, to give the light of the knowledge of the glory of God in the face of Jesus Christ.
7 Men vi hafve dessa håfvor uti lerkar, på det att den stora kraften skall vara af Gudi, och icke af oss.
But we have this treasure in earthen vessels, that the excellency of the power may be of God, and not of us.
8 Vi varda allestäds trängde, men vi ängsles intet; vi bekymres, men vi gifve oss icke öfver.
We are troubled on every side, yet not distressed; we are perplexed, but not in despair;
9 Vi lide förföljelse, men vi varde icke öfvergifne; vi blifve undertryckte, men vi förgås icke.
Persecuted, but not forsaken; cast down, but not destroyed;
10 Vi omföre alltid Herrans Jesu död på vår lekamen; på det att ock Jesu lif må på vår lekamen uppenbart varda.
Always bearing about in the body the dying of the Lord Jesus, that the life also of Jesus might be made manifest in our body.
11 Ty vi, som lefve, vardom alltid öfvergifne i döden för Jesu skull; på det att ock Jesu lif skall uppenbaradt varda på vårt dödeliga kött.
For we which live are always delivered to death for Jesus’ sake, that the life also of Jesus might be made manifest in our mortal flesh.
12 Så är nu döden mägtig i oss; men lifvet i eder.
So then death works in us, but life in you.
13 Efter vi hafve den samma trones anda, som skrifvet är: Jag tror, derföre talar jag; så tro vi ock, derföre tale vi ock;
We having the same spirit of faith, according as it is written, I believed, and therefore have I spoken; we also believe, and therefore speak;
14 Vetandes, att den som hafver uppväckt Herran Jesum, han skall ock uppväcka oss genom Jesum, och ställa oss med eder.
Knowing that he which raised up the Lord Jesus shall raise up us also by Jesus, and shall present us with you.
15 Ty det sker allt för edra skull; på det den öfverflödiga välgerning, der månge tacka, skall rikeliga komma Gudi till pris.
For all things are for your sakes, that the abundant grace might through the thanksgiving of many redound to the glory of God.
16 Derföre förtröttes vi intet; utan ändock vår utvärtes menniska förgås, så varder dock den invärtes förnyad dag ifrå dag.
For which cause we faint not; but though our outward man perish, yet the inward man is renewed day by day.
17 Ty vår bedröfvelse, den dock timmelig och lätt är, föder i oss en evig och öfver alla måtto vigtig härlighet; (aiōnios g166)
For our light affliction, which is but for a moment, works for us a far more exceeding and eternal weight of glory; (aiōnios g166)
18 Vi som icke se efter de ting, som synas, utan de som icke synas; ty de ting, som synas, äro timmelig; men de, som icke synas, äro evig. (aiōnios g166)
While we look not at the things which are seen, but at the things which are not seen: for the things which are seen are temporal; but the things which are not seen are eternal. (aiōnios g166)
