2 Korinthierbrevet 2
1 Men jag hafver det betänkt med mig sjelf, att jag icke åter med ångest vill komma till eder.
Nahamuye nene huje ensahenze hulimwe nemvitilwe.
2 Ty om jag bedröfvar eder, ho är då den som fröjdar mig, utan den som varder af mig bedröfvad?
Nkanene nabhavisizye, eshi wenu yagansungwizya ane, eshi yayula yawavisizye ane?
3 Och detsamma hafver jag skrifvit eder, att, när jag komme till eder, jag icke skulle få sorg af dem, der jag heldre skulle få glädje af; efter jag hafver den tröst till eder alla, att min fröjd är allas edra fröjd.
Nasimbile neshi shanalolile huje isahavwalale na bhala bhabhasababisizye aje ensongwe. Endinoujasiri huje amwe mwenti aja uluseshelo lwawi lwalula lwamwalinalwo namwe.
4 Ty jag skref eder till uti stor bedröfvelse och hjertans ångest, med många tårar; icke på det I skullen bedröfvas, utan på det I skullen förstå den kärlek, som jag enkannerliga hafver till eder.
Shesho nabhasimbiye amwe afuatane na mayemba magosi na malabha gahumwoyo na mansoza gaminji. Sewahanzaga huje embavisye. Nahanzaga aje mumanye ulugano lwane ulahumwoyo hulimwe mulumanye.
5 Hvar nu någor hafver bedröfvelse åstadkommit, den hafver icke bedröfvat mig, utan endels; på det jag icke skall betunga eder alla.
Nkahweli umuntu yayonti yamvisizye, sigamviye ane, lakini kwa kiwango fulani bila kuweka ukali zaidi nemwene - abhavisizye nawe bhayo.
6 Men det är nog, att den samme af mångom så straffad är;
Eli isombo lya muntu hwabhinjiliyiye.
7 Så att I nu dess mer tvärtemot skolen öfverse med honom, och hugsvala honom, på det han icke skall uppsluken varda uti för mycken bedröfvelse.
Eshi badadala ya husomvye musaajile nahuzinzye. Bombi isho ili asahateeje nensebho enyiwji.
8 Derföre förmanar jag eder, att I bevisen honom kärlek.
Nane embabhasumbe pawinji namwaihubhombela uyo.
9 Ty derföre hafver jag ock skrifvit eder till, att jag skulle bepröfva eder, om I lydige ären i all ting.
Nabhasimbiye huje embalenje aje muli nulwitishilo hushila hantu.
10 Den I förlåten något, den förlåter ock jag; ty hvem ock jag förlåter något, det förlåter jag för edra skull, i Christi stad;
Nkamusaajile umuntu yayonti nane ehusaajila umuntu uyo shila yenyu mwemwe hunonongwa ya Yesu.
11 På det vi icke skole varda bedragna af Satana; ty oss är icke ovetterligit, hvad han i sinnet hafver.
Tibhomba eshi huje ushetani asahatikhonele, ate setibhalema na mambo gakwe.
12 Men då jag kom till Troadem, till att predika Christi Evangelium, och mig upplåten vardt en dörr i Herranom;
Ungulubhi ni guliye undyango nanahenzele alumbilile izu ya Yesu husi ya Troa.
13 Hade jag ingen ro uti min anda; derföre att jag icke fann min broder Titum; utan gjorde der min afsked, och for till Macedonien.
Lelo sihali nuluseshelo humwoyo hunongwa yahajesenamwajile uholo wane u Tito, nabhaleshile nahawela hu Makedonia.
14 Men Gudi vare lof, som alltid låter oss seger behålla i Christo, och uppenbarar lukten af sin kunskap, genom oss, allestäds.
Asalipwaje Ungulubhi, ambaye katika Kristu mara zote hutuongoza sisi katika ushindi. Yatibhomba aje timenaje na huje tinunshilaje ensi yonti.
15 Ty vi äre Gudi en god Christi lukt, både ibland dem som salige varda, också ibland dem som förtappade varda;
Ate hwa Ngulubhi tilinunshili uwinza uwa Yesu bhonti bhabhahwaulwa na bhasigabhahwaulwa(bhabhateega).
16 Dessom en döds lukt till döden; men dem androm lifsens lukt till lifs. Ho är nu här dogse till?
Hwa bhantu bhabhatega nunshili wenfwa paka hwenfwa na bhala bhahwaulwa nushiliwe womi paka nuwomi. Wenu yavibhajiye evi?
17 Ty vi äre icke såsom månge, de der förfalska Guds ord; utan af renhet, och såsom af Gudi, tale vi för Gud i Christo.
Ate setetetikazya izu lya Ngulubhi hufaida yetu. Lelo aye humwoyo uzelu ugwinza tiyanga mwa Yesu neshishatitumwa nu Ngulubhi.
