< 2 Krönikeboken 1 >

1 Och Salomo, Davids son, vardt i sitt rike förstärkt, och Herren hans Gud var med honom, och gjorde honom ju större och större.
Solomon, wen natul Tokosra David, el leumi tokosrai Israel ke ku, ac LEUM GOD El akinsewowoyal ac arulana akkeyal.
2 Och Salomo talade med hela Israel, med de öfverstar öfver tusend och hundrade, med domare och alla Förstar i Israel, med de öfversta fäder;
Tokosra Solomon el supwalik kas nu sin mwet fulat su kol fin tausin, fin foko, oayapa mwet kol nukewa lun government, sifen sou nukewa, ac mwet nukewa saya,
3 Att de skulle gå, Salomo och hela menigheten med honom, bort till den höjden, som i Gibeon var; ty der var Guds vittnesbörds tabernakel, som Mose Herrans tjenare gjort hade i öknene.
ac sap tuh elos nukewa in welul som nu in nien alu in acn Gibeon. Elos som nu we mweyen Lohm Nuknuk Mutal sin LEUM GOD oan we, ma Moses mwet kulansap lun LEUM GOD, el tuh orala yen mwesis.
4 Ty Guds ark hade David uppfört ifrå KiriathJearim, dit han för honom tillredt hade; förty han hade honom uppslagit ett tabernakel i Jerusalem.
(Tusruktu Tuptup in Wuleang oan Jerusalem, in sie lohm nuknuk ma Tokosra David el tuh tulokunak ke pacl se el use Tuptup sac liki acn Kiriath Jearim.)
5 Men det kopparaltaret som Bezaleel, Uri son, Hurs sons, gjort hade, var der för Herrans tabernakel; och Salomo och menigheten plägade söka det.
Loang se orekla ke osra bronze ma orekla sel Bezalel, wen natul Uri wen natul Hur, oan pac in acn Gibeon, ke mutun Lohm Nuknuk Mutal sin LEUM GOD. Tokosra Solomon ac mwet nukewa elos alu nu sin LEUM GOD we.
6 Och Salomo offrade för Herranom på kopparaltaret, som der för dörrene af vittnesbördsens tabernakel stod, tusende bränneoffer.
In acn sac, tokosra el alu nu sin LEUM GOD ac kisakin mwe kisa lal fin loang bronze sac. Oasr sie tausin kosro anwuki ac kisakinyuk fac.
7 I samma nattene syntes Gud Salomo, och sade till honom: Bed, hvad skall jag gifva dig?
In fong sac God el sikyak nu sel Solomon ac siyuk, “Mea kom lungse nga in sot nu sum?”
8 Och Salomo sade till Gud: Du hafver gjort stora barmhertighet med minom fader David, och hafver gjort mig till Konung i hans stad.
Solomon el fahk, “Kom tuh akkalemye lung lulap lom nu sel David papa tumuk pacl nukewa, ac inge kom oru tuh nga in aolul in tokosra.
9 Så låt nu, Herre Gud, din ord varda sann till min fader David; ty du hafver gjort mig till Konung öfver ett folk, det så mycket är som stoftet på jordene.
O LEUM GOD, akpwayeye wulela se kom tuh orala nu sin papa tumuk. Kom orala nga in tokosra fin mwet puspis su tia ku in oekyukla.
10 Så gif mig nu vishet och förstånd, att jag för detta folket må gå ut och in; ty ho förmår döma detta ditt myckna folk?
Ke ma inge ase nu sik lalmwetmet ac etauk, su nga enenu in sang kololos. Kom fin tia oru ouinge, nga ac kol fuka mutunfacl lulap se lom inge?”
11 Då sade Gud till Salomo: Efter du hafver detta i sinnet, och hafver icke bedit om rikedomar, eller ägodelar, eller om härlighet, eller om dina fiendars själar, eller om långt lif; utan hafver bedit om visdom och förstånd, att du må döma mitt folk, der jag dig en Konung öfver gjort hafver;
God El topuk nu sel Solomon, “Suwohs sulela lom an. Kom tia siyuk ke mwe kasrup ku ma saok, ku ke pwengpeng, ku in anwuki mwet lokoalok lom, ku ke moul loeloes lom sifacna. A kom siyuk ke lalmwetmet ac etauk, tuh kom in ku in sang kol mwet luk su nga oru kom in tokosra faclos.
12 Så vare dig visdom och förstånd gifvet; dertill vill jag ock gifva dig rikedomar, ägodelar och härlighet, så att din like ibland Konungarna för dig icke varit hafver, ej heller varda skall efter dig.
Nga ac fah sot nu sum lalmwetmet ac etauk. Ac sayen ma inge, nga fah sot mwe kasrup, ma saok, ac pwengpeng tuh in yohk liki na tokosra nukewa su meet liki kom, ku su ac fah tuku tukum.”
13 Alltså kom Salomo ifrå höjdene, som i Gibeon var, till Jerusalem, ifrå vittnesbördsens tabernakel, och regerade öfver Israel.
Ouinge Solomon el som liki nien alu sac in acn Gibeon, yen Lohm Nuknuk Mutal sin LEUM GOD oan we, ac folokla nu Jerusalem. Acn se inge pa nien muta lal Solomon ke el tokosra fin mwet Israel.
14 Och Salomo församlade sig vagnar och resenärar, så att han åstadkom tusende och fyrahundrade vagnar, och tolftusend resenärar, och lät dem uti vagnsstäderna, och när Konungenom i Jerusalem.
El akpusye chariot lal ke sie tausin angfoko, ac pisen horse ke singoul uo tausin nu sin mwet mweun lal. Kutu sin ma inge el filiya in oan Jerusalem, ac ma saya el supwala in oan ke siti saya.
15 Och Konungen gjorde, att silfver och guld var i Jerusalem så mycket som stenar; och cedreträ så mycket som mulbärsträ i dalarna.
In pacl se ke el tokosra ah, mwet Jerusalem elos pangon silver ac gold ma pilasr oana eot, ac sak cedar su wangin suna we meet, inge arulana pukanten oana sak sycamore su kap pe eol in acn Judah.
16 Och man förde Salomo hästar utur Egypten, och allahanda varor. Och Konungens köpmän köpte samma varor;
Mwet kulansap fulat lun tokosra pa nununku pisen horse ma tuku Musri ac Cilicia me,
17 Och förde dem utur Egypten, hvar vagn för sexhundrad silfpenningar, och hvar häst för hundrade och femtio; alltså förde man dem ock till alla de Hetheers Konungar, och till de Konungar i Syrien, genom deras hand.
ac oayapa pisen chariot ma tuku Egypt me. Elos kitala horse ac chariot nu sin tokosra lun mwet Hit ac tokosra lun acn Syria. Molin chariot se pa ipin silver onfoko, ac molin horse soko pa ipin silver siofok lumngaul.

< 2 Krönikeboken 1 >