2 Krönikeboken 9
1 Och då Drottningen af rika Arabien hörde Salomos rykte, kom hon med ganska stor skara till Jerusalem med cameler, som örter och guld båro, väl mycket, och ädla stenar, till att försöka Salomo med gåtor. Och då hon kom till Salomo, talade hon med honom allt det hon sig i sitt hjerta föresatt hade.
Sa dihang nakadungog ang rayna sa Sheba mahitungod sa pagkainila ni Solomon, miadto siya sa Jerusalem aron sulayan siya pinaagi sa lisod nga mga pangutana. Miabot siya uban sa dakong panon sa iyang ginsakopan, uban sa mga kamelyo nga gikargahan ug mga pahumot, daghang mga bulawan, ug daghang bililhon nga mga bato. Sa dihang miabot na siya ngadto kang Solomon, gisultihan niya siya sa tanan nga anaa sa iyang kasingkasing.
2 Och Salomo sade henne allt det hon frågade; och Salomo var ingen ting fördold, det han icke sade henne.
Gitubag ni Solomon ang tanan niyang mga pangutana; walay lisod alang kang Solomon; walay pangutana nga wala niya natubag.
3 Och då Drottningen af rika Arabien såg Salomos vishet, och huset, som han byggt hade;
Sa dihang nakita sa rayna sa Sheba ang kaalam ni Solomon ug ang palasyo nga gitukod niya,
4 Maten på hans bord, boningarna för hans tjenare, hans tjenares ämbete, och deras kläder, hans skänkesvänner, med deras kläder, och hans sal, der man uppgick uti Herrans hus, kunde hon icke längre hålla sig;
ang pagkaon nga anaa sa iyang lamesa, ang paglingkod sa iyang mga sulugoon, ang buhat sa iyang mga sulugoon ug ang ilang mga bisti, ang mga tigdala usab niya ug kopa ug ang ilang bisti, ug ang paagi sa iyang paghalad ug halad sinunog diha sa balay ni Yahweh, wala nay espiritu diha kaniya.
5 Och hon sade till Konungen: Det är sant, hvad jag hört hafver uti mitt land, af ditt väsende, och af dinom visdom;
Miingon siya ngadto sa hari, “Tinuod gayod, ang balita nga akong nadungog didto sa akong kaugalingong yuta mahitungod sa imong mga pulong ug sa imong kaalam.
6 Men jag ville icke tro deras ord, till dess jag kommen är, och hafver det sett med min ögon; och si, mig är icke hälften sagt af dinom stora visdom; det är mer med dig än ryktet, som jag hört hafver.
Wala ako mituo sa akong nadungog hangtod nga miabot ako dinhi, ug karon nakita kini sa akong mga mata. Wala masugilon kanako ang katunga sa imong kaalam ug bahandi! Nalabwan nimo ang pagkainila nga nadungog nako.
7 Salige äro dine män, och salige desse dine tjenare, som alltid stå för dig, och höra din visdom.
Pagkabulahan sa imong katawhan, ug pagkabulahan sa imong mga sulugoon nga kanunay nagatindog sa imong atubangan, tungod kay madungog nila ang imong kaalam.
8 Herren din Gud vare lofvad, som dig kär hafver, att han dig till en Konung på din stol satt hafver, Herranom dinom Gud; det gör, att din Gud hafver Israel kär, så att han vill dem vid magt hålla till evig tid; derföre hafver han satt dig öfver dem till en Konung, att du skall hålla rätt och redelighet.
Dalaygon si Yahweh nga imong Dios, nga nagakalipay diha kanimo, nga nagbutang kanimo diha sa iyang trono, nga mahimong hari alang kang Yahweh nga imong Dios. Tungod kay gihigugma sa imong Dios ang Israel, aron mapahimutang sila hangtod sa kahangtoran, gihimo ka niya nga hari ngadto kanila, aron buhaton nimo ang hustisya ug pagkamatarong!”
9 Och hon gaf Konungenom hundrade och tjugu centener guld, och ganska mycket örter, och ädla stenar: inga örter voro sådana som dessa, som Drottningen af rika Arabien Konung Salomo gaf.
Gihatagan niya ang hari ug 120 ka talent nga bulawan ug daghang pahumot ug mga bililhong bato. Wala nay sama niini kadaghan nga mga pahumot nga gihatag sa rayna sa Sheba ngadto kang Haring Solomon nga nahatag kaniya pag-usab.
10 Dertill Hyrams tjenare och Salomos tjenare, som guld förde ifrån Ophir, de förde ock hebenträ, och ädla stenar.
Ang mga sulugoon ni Hiram ug ang mga sulugoon ni Solomon, nga nagdala ug mga bulawan gikan sa Ofir, nagdala usab ug mga kahoy nga algum ug bililhong mga bato.
11 Och Salomo lät göra trappor utaf hebenträ i Herrans hus, och i Konungshusena, och harpor och psaltare för sångare; ingen sådana trä voro tillförene sedd i Juda land.
Gamit ang kahoy nga algum, naghimo ang hari ug mga hagdanan alang sa balay ni Yahweh ug alang sa iyang balay, ug mga alpa ug mga lira usab alang sa mga manunugtog. Walay kahoy nga makita sama niini kaniadto sa yuta sa Juda.
12 Men Konung Salomo gaf Drottningene af rika Arabien allt det hon begärade och beddes, utan det hon hade fört till Konungen. Och hon vände om, och drog i sitt land igen med sina tjenare.
Gihatag ni haring Solomon ngadto sa rayna sa Sheba ang tanang butang nga iyang gitinguha, bisan unsa nga gipangayo niya, dugang pa niana nga gidala niya ngadto sa hari. Busa mibiya siya ug mipauli sa iyang kaugalingong yuta, siya ug ang iyang mga sulugoon.
13 Men det guld, som Salomo årliga tillfördt vardt, var sexhundrad sex och sextio centener;
Karon ang kabug-aton sa mga bulawan nga ginahatag kang Solomon sa usa ka tuig mokabat ug 666 ka talent nga bulawan,
14 Förutan det som krämare och köpmän förde; och alle Arabers Konungar, och herrarna i landen förde guld och silfver till Salomo.
wala pay labot ang bulawan nga gidala sa mga tigbaylo ug mga tigpatigayon. Nagdala usab ug mga bulawan ug mga plata ngadto kang Solomon ang tanang mga hari sa Arabia ug ang mga gobernador sa nasod.
15 Och gjorde Konung Salomo tuhundrad spetsar af bästa guld; så att sexhundrad stycke guld kommo till hvar spets.
Naghimo si haring Solomon ug 200 ka mga dagkong taming nga bulawan gikan sa gidukdok nga bulawan. 600 ka shekel nga bulawan ang nagamit sa matag usa niini.
16 Och trehundrad sköldar af bästa guld, så att trehundrad stycke guld kommo till hvar sköld; och Konungen lät dem i huset af Libanons skog.
Nagbuhat usab siya ug 300 ka mga taming gikan sa gidukdok nga bulawan. Tulo ka mina nga bulawan ang nagamit sa matag taming; gibutang kini sa hari ngadto sa Palasyo sa Kalasangan sa Lebanon.
17 Och Konungen gjorde en stor elphenbensstol, och öfverdrog honom med klart guld.
Unya naghimo ang hari ug bantogang trono gamit ang tango ug gisapawan kini ug lunsay nga bulawan.
18 Och stolen hade sex trappor och en gyldene fotapall till stolen, och två stolpar, på båda sidor om sätet; och tu lejon stodo vid stolparna;
Adunay unom ka ang-ang sa hagdanan padulong sa trono, ug adunay lingin sa luyo nga bahin sa ibabaw sa trono. Adunay patonganan ug kamot sa matagkilid sa lingkoranan, ug duha ka mga liyon nga nagtindog sa kilid sa patonganan ug kamot.
19 Och tolf lejon stodo på de sex trappor, på båda sidor. En sådan är icke gjord i all Konungarike.
Napulo ug duha ka mga liyon ang nagtindog sa mga ang-ang sa hagdanan, nag-atbangay kini sa matag usa sa unom ka ang-ang sa hagdanan. Walay trono nga sama niini sa bisan asa nga gingharian.
20 Och all Konung Salomos drickekar voro af guld, och all käril i Libanons skogs huse voro af klart guld; förty silfver vardt intet aktadt i Salomos tid.
Bulawan ang tanang kopa ni Haring Solomon, ug lunsay nga bulawan ang tanang kopa didto sa Balay sa Kalasangan sa Lebanon. Walay plata tungod kay giila nga dili bililhon ang plata sa mga adlaw ni Solomon.
21 Ty Konungens skepp foro till sjös med Hyrams tjenare, och kommo en gång i hvar tre år, och förde guld, silfver, elphenben, apor och påfoglar.
Adunay mga barko ang hari diha sa dagat, uban sa mga barko ni Hiram. Makausa sa tulo ka tuig kargahan ang mga barko ug mga bulawan, mga plata, ug mga tango, ug lakip na usab ang mga aliwas ug mga unggoy.
22 Alltså vardt Konung Salomo större, än alle Konungar på jordene, med rikedomar och vishet.
Busa milabaw si Haring Solomon sa tanang mga hari sa kalibotan diha sa bahandi ug kaalam.
23 Och alle Konungar på jordene begärade Salomos ansigte, att höra hans visdom, som Gud honom i hjertat gifvit hade.
Nangita ang tibuok kalibotan sa presensya ni Solomon aron maminaw sa iyang kaalam, nga gibutang sa Dios sa iyang kasingkasing.
24 Och de förde honom årliga hvar och en sina skänkningar, silfkar och guldkar, kläder, harnesk, örter, hästar och mular.
Kadtong miduaw nagdala ug mga gasa, mga panaksan nga plata ug bulawan, mga bisti, hinagiban, ug mga pahumot, lakip na usab ang mga kabayo ug mga mula, sa matag tuig.
25 Och Salomo hade fyratusend vagnshästar, och tolftusend resenärar, och man lät dem uti vagnsstäderna, och när Konungenom i Jerusalem.
Adunay 4, 000 ka mga kuwadra si Solomon alang sa iyang mga kabayo ug mga karwahe, ug 12, 000 ka mga tigkabayo, nga gipahiluna niya sa siyudad sa mga karwahe ug uban kaniya didto sa Jerusalem.
26 Och han var en herre öfver alla Konungar, allt ifrån älfvene intill de Philisteers land, och allt intill Egypti gränso.
Nagdumala siya sa tanang mga hari gikan sa Suba sa Eufrates paingon sa yuta sa mga Filistihanon, ug ngadto sa utlanan sa Ehipto.
27 Och Konungen lät silfver i Jerusalem varda så mycket som stenar, och cederträ så mycket som mulbärsträ i dalarna.
Adunay mga plata ang hari didto sa Jerusalem, sama kadaghan sa mga bato diha sa yuta. Gipadaghan niya ang kahoy nga sedro sama sa mga kahoy nga sikomoro sa kapatagan.
28 Och man förde honom hästar utur Egypten, och utur all land.
Nagdala sila ug mga kabayo alang kang Solomon gikan sa Ehipto ug gikan sa tanang kayutaan.
29 Hvad nu mer af Salomo sägande är, både om hans första och om hans sista, si, det är skrifvet uti den Prophetens Nathans Chrönico, och uti Ahias Prophetia af Silo, och uti de syner Jeddo den Siarens, emot Jerobeam, Nebats son.
Alang sa ubang mga butang mahitungod kang Solomon, sa sinugdanan ug sa kataposan, wala ba kini nahisulat sa Kasaysayan ni Natan nga Propeta, sa Panagna ni Ahia nga taga-Shilo, ug sa Mga Panan-awon ni Ido ang Tigpanagna mahitungod kang Jeroboam nga anak nga lalaki ni Nebat?
30 Och Salomo regerade i Jerusalem öfver hela Israel i fyratio år.
Naghari si Solomon sa Jerusalem sa tibuok Israel sulod sa 40 ka tuig.
31 Och Salomo afsomnade med sina fäder, och man begrof honom uti Davids hans faders stad. Och Rehabeam, hans son, vardt Konung i hans stad.
Mipahulay siya uban sa iyang mga katigulangan ug gilubong siya sa katawhan didto sa siyudad sa iyang amahan nga si David. Nahimong hari si Rehoboam, ang iyang anak nga lalaki, puli sa iyang dapit.
