2 Krönikeboken 35

1 Och Josia höll Herranom Passah i Jerusalem; och slagtade Passah på fjortonde dagenom i första månaden.

Na ka mahia e Hohia te kapenga ki Hiruharama hei mea ki a Ihowa; patua ana e ratou te kapenga i te tekau ma wha o te marama tuatahi.

2 Och han ställde Presterna uti deras vakt, och styrkte dem till deras ämbete i Herrans hus;

I whakaturia ano e ia nga tohunga ki ta ratou mahi, i whakatenatena ano i a ratou ki nga mahi o te whare o Ihowa.

3 Och sade till Leviterna, som hela Israel lärde, och Herranom helgade voro: Låter den helga arken uti huset, som Salomo, Davids son, Israels Konung, byggt hafver; I skolen icke bära honom på axlarna; så tjener nu Herranom edrom Gud, och hans folke Israel;

A i mea ia ki nga Riwaiti, ki nga kaiwhakaako o Iharaira katoa, ara ki te hunga i tapu ki a Ihowa, Whakatakotoria te aaka tapu ki te whare i hanga e Horomona tama a Rawiri, kingi o Iharaira: a kore ake e tau he pikaunga ki runga ki o koutou pokoh iwi; me mahi koutou aianei ki a Ihowa, ki to koutou Atua, ki tana iwi ano, ki a Iharaira.

4 Och skicker edra fäders hus, i edor skifte, såsom de beskrifne äro af David, Israels Konung, och hans son Salomo.

Kia ata rite koutou, tenei whare, tenei whare o o koutou matua, i o koutou wehenga, kia rite ki te mea i tuhituhia e Rawiri kingi o Iharaira, ki te mea ano i tuhituhia e tana tama, e Horomona.

5 Och står i helgedomenom efter fädernas hus skifte ibland edra bröder af folket, och desslikes fädernas hus skifte ibland Leviterna.

Me tu hoki ki te wahi tapu; kia rite ano nga wehenga o nga whare o nga matua o o koutou tuakana, teina, o nga tama a te iwi, a ma tenei, ma tenei, he wehenga o tetahi o nga whare matua o nga Riwaiti.

6 Och slagter Passah, och helger eder, och skicker edra bröder, att de göra efter Herrans ord genom Mose.

Ka patu ai i te kapenga, ka whakatapu ai i a koutou, ka whakapai ano i o koutou tuakana, teina, kia rite ai ta ratou mahi ki ta Ihowa kupu, i korerotia ra e Mohi.

7 Och Josia gaf till häfoffer för den meniga man lamb och kid, alltsammans till Passah, för alla dem som vid handena voro, på talet tretiotusend, och tretusend nöt; alltsammans af Konungens ägodelar.

I homai ano e Hohia ki nga tama a te iwi etahi reme, etahi kuao koati i te kahui, enei katoa mo nga kapenga, hei mea ma te hunga katoa i reira, e toru tekau mano te maha, e toru mano nga puru: no nga taonga enei a te kingi.

8 Hans Förstar gåfvo till häfoffer friviljoge för folket, och för Presterna och Leviterna; nämliga Hilkia, Sacharia och Jehiel, Förstarna i Guds hus, ibland Presterna till Passah, tutusend och sexhundrad ( lamb och kid ), dertill trehundrad nöt.

I homai ano e ana rangatira, he mea tapae noa ki te iwi, ki nga tohunga, ki nga Riwaiti. I homai e Hirikia, e Hakaraia, e Tehiere, ara e nga rangatira o te whare o te Atua ki nga tohunga etahi kararehe hei mea kapenga, e rua mano e ono rau, he pu ru hoki e toru rau.

9 Men Chanania, Semaja, Nethaneel, och hans bröder, Hasabia, Jejel och Josabad öfverstar för Leviterna, gåfvo Levitomen häfoffer till Passah, femtusend ( lamb och kid ), och dertill femhundrad nöt.

Na, ko ona teina, ko Konania, ko Hemaia, ko Netaneere, me nga rangatira o nga riwaiti, me Hahapia, ratou ko Teiere, ko Iotapara, homai ana e ratou ki nga Riwaiti hei mea kapenga, e rima mano o etahi kararehe ano, e rima rau nga puru.

10 Alltså vardt Gudstjenst beskickad, och Presterna stodo i sitt rum, och Leviterna i sin ordning, efter Konungens bud.

Heoi kua rite nga mea mo te mahi, a kau tu nga tohunga ki o ratou turanga, me nga Riwaiti, tenei wehenga, tenei wehenga o ratou, ko ta te kingi hoki i whakahau ai.

11 Och de slagtade Passah, och Presterna togo af deras händer och stänkte, och Leviterna drogo thy hudena af;

Na ka patua te kapenga, tauhuihia ana e nga tohunga te toto i homai nei ki o ratou ringa, a na nga Riwaiti i tihore.

12 Och gjorde bränneoffer deraf, att de skulle dela det ut ibland fädershusen uti deras meniga hop, till att offrat Herranom, såsom skrifvet står i Mose bok; sammaledes gjorde de ock med oxarna.

I wehea hoki e ratou nga tahunga tinana, hei hoatu ki nga wehenga o nga whare o nga matua o te iwi, hei whakahere ki a Ihowa, kia rite ai ki te mea i tuhituhia ki te pukapuka a Mohi: pena ana ano ratou ki nga kau.

13 Och de kokade Passah vid eld, såsom det sig borde; men hvad som helgadt var, kokade de i grytor, kettlar och pannor, och de gjorde det med hast för meniga hopen.

A tunua ana e ratou te kapenga ki te ahi, rite tonu ta ratou ki te tikanga. Ko era atu mea tapu ia i kohuatia ki te kohua, ki te pata, ki te hopane, a, hohoro tonu te tuwha ma te iwi katoa.

14 Derefter redde de ock för sig, och för Presterna; förty Presterna, Aarons söner, hade att skaffa med bränneoffret, och med det feta, allt intill nattena; derföre måste Leviterna tillreda för sig och för Presterna, Aarons söner.

A muri iho ka taka ma ratou ake ko nga tohunga; i te mahi tonu hoki nga tohunga, nga tama a Arona, i te whakaeke i nga tahunga tinana, i te ngako a po noa; no reira ko nga Riwaiti hei taka ma ratou ko nga tohunga, ko nga tama a Arona.

15 Och sångarena, Assaphs barn, stodo i sitt rum, efter Davids bud, och Assaphs, och Hemans, och Jeduthuns, Konungens Siares; och dörravaktarena vid alla dörrarna, och de veko intet ifrå sitt ämbete; ty Leviterna, deras bröder, redde till för dem.

Na, ko nga kaiwaiata, ko nga tama a Ahapa i to ratou na turanga, ko ta Rawiri hoki ia i whakahau ai, ratou ko Ahapa, ko Hemana, ko Ierutunu matakite a te kingi. Na, ko nga kaitiaki kuwaha i tenei kuwaha, i tenei kuwaha ratou; kahore he tikanga k ia mahua ta ratou mahi, ko o ratou tuakana hoki, ko nga Riwaiti, hei taka ma ratou.

16 Alltså vardt beskickad all Herrans tjenst på den dagen, så att man höll Passah, och bränneoffer gjorde på Herrans altare, efter Konung Josia bud.

Heoi oti ake te mahi katoa ki a Ihowa i taua ra ano, ara te mahi i te kapenga, me te whakaeke ano i nga tahunga tinana ki runga ki te aata a Ihowa, ko ta Kingi Hohia hoki i whakahau ai.

17 Alltså höllo Israels barn, som vid handen voro, Passah i den tiden, och osyrade bröds högtid i sju dagar.

Na i mahia i taua wa e nga tama a Iharaira i kitea ki reira te kapenga me te hakari taro rewenakore, e whitu ra:

18 Intet Passah var i Israel hållet, såsom detta, allt ifrå den Propheten Samuels tid; och ingen Israels Konung hade sådant Passah hållit, såsom Josia Passah höll, och Presterna, Leviterna, hela Juda och det af Israel för handen var, och Jerusalems inbyggare.

Kahore hoki he kapenga hei rite mo tera i mahia i roto i a Iharaira, no nga ra ano o Hamuera poropiti: kahore hoki he kapenga i mahia e nga kingi katoa o Iharaira hei rite mo ta Hohia i mahi ai, ratou ko nga tohunga, ko nga Riwaiti, ko Hura kato a, me te hunga o Iharaira i reira, me nga tangata ano o Hiruharama.

19 Uti adertonde årena af Josia rike vardt detta Passah hållet.

No te tekau ma waru o nga tau o te kingitanga o Hohia i mahia ai tenei kapenga.

20 Derefter, när Josia huset tillredt hade, drog Necho, Konungen i Egypten, upp, till att strida emot Carchemis vid Phrath; och Josia drog ut emot honom.

I muri i tenei katoa, i te mea ka oti i a Hohia te temepara te whakapai ka haere a Neko kingi o Ihipa ki te tatau ki Karakemihi ki te taha o Uparati, a puta ana a Hohia ki te tu i a ia.

21 Men han sände båd till honom, och lät säga honom: Hvad hafver jag med dig göra, Juda Konung? Jag kommer icke nu emot dig, utan jag strider emot ett ( annat ) hus; och Gud hafver sagt, att jag skulle skynda mig; håll upp att göra emot Gud, som med mig är, att han icke förderfvar dig.

Otiia ka tono tangata mai tera ki a ia, hei mea, Ko te aha ta taua, e te kingi o Hura? ehara taku inaianei i te mea ki a koe; engari ki te whare ka whawhaitia nei e ahau; kua mea nei hoki te Atua ki ahau kia hohoro taku. Kei pokanoa koe ki ta te Atua; kei ahau hoki ia, kei whakangaro ia i a koe.

22 Men Josia vände icke sitt ansigte ifrå honom, utan ställde sig till att strida emot honom; och lydde intet Necho ord utaf Guds mun, och kom till att strida med honom på den slättene vid Megiddo.

Kihai ia te mata o Hohia i tahuri atu i a ia. Whakaahua ke ana ia i a ia, he mea kia whawhai raua; kihai ano i rongo ki nga kupu a Neko, no te mangai o te Atua; a haere ana ki te whawhai ki te raorao i Mekiro.

23 Och skyttorna sköto Konung Josia. Och Konungen sade till sina tjenare: Förer mig hädan; ty jag är illa sår.

Na ka kopere nga kaikopere ki a Kingi Hohia. A ka mea te kingi ki ana tangata, Kawea atu ahau; he nui rawa hoki toku tunga.

24 Och hans tjenare togo honom af vagnen, och lade honom på hans andra vagn, och förde honom till Jerusalem. Och han blef död, och vardt begrafven ibland sina fäders grifter; och hele Juda och Jerusalem sörjde för Josia skull.

Na ka tangohia ia e ana tangata i te hariata, a utaina ana ki te tuarua o ana hariata, kawea atu ana ki Hiruharama, a mate iho ia; na tanumia ana ia ki nga urupa o ona matua. A tangihia ana a Hohia e Hura katoa, e Hiruharama.

25 Och Jeremia jämrade sig öfver Josia; och alle sångare och sångerskor höllo deras klagovisor öfver Josia, allt intill denna dag, och gjorde en sedvänjo deraf i Israel; si, det är skrifvet uti de klagovisor.

A i waiatatia ano e Heremaia he apakura mo Hohia; i korerotia ano a Hohia e nga kaiwaiata, e nga tane, e nga wahine, i a ratou apakura, a taea noatia tenei ra; a waiho iho e ratou hei tikanga ma Iharaira. Nana, kei roto na i nga waiata tangi.

26 Hvad nu mer af Josia sägande är, och om hans barmhertighet, efter skriftene i Herrans lag,

Na, ko era atu meatanga a Hohia, me ana mahi atawhai, rite tonu ki nga mea i tuhituhia ki te ture a Ihowa,

27 Och hans gerningar, både de första och de sista, si, det är skrifvet uti Israels och Juda Konungars bok.

Ko ana meatanga o mua, o muri, nana, kei te tuhituhi i te pukapuka o nga kingi o Iharaira, o Hura.