2 Krönikeboken 34
1 Åtta åra gammal var Josia, då han Konung varat, och regerade ett och tretio år i Jerusalem;
Josiah was eight years old when he began to reign; he reigned thirty-one years in Jerusalem.
2 Och gjorde det godt var för Herranom, och vandrade uti sins faders Davids vägom, och vek hvarken på den högra eller venstra sidona.
He did what was right in the eyes of Yahweh, and walked in the ways of David his ancestor, and did not turn away either to the right or to the left.
3 Ty i åttonde årena af sitt rike, medan han ännu en dräng var, begynte han att söka sins faders Davids Gud. Och i tolfte årena begynte han till att rensa Juda och Jerusalem af höjder, och lundar, och afgudar, och gjuten beläte;
For in the eighth year of his reign, while he was still young, he began to seek after the God of David, his ancestor. In the twelfth year, he began to cleanse Judah and Jerusalem from the high places, the Asherah poles, and the carved figures and the cast metal figures.
4 Och lät afbryta för sig Baalims altare; och beläten deruppå högg han neder; och de lundar, och afgudar, och beläte, slog han sönder, och gjorde dem till stoft, och strödde dem på deras grifter, som för dem offrat hade;
The people broke down the altars of the Baals in his presence; he cut apart the incense altars that were above them. He broke the Asherah poles and the carved figures, and the cast metal figures in pieces until they were dust. He scattered the dust on the graves of those who had sacrificed to them.
5 Och brände upp Presternas ben på altaren, och rensade alltså Juda och Jerusalem.
He burned the bones of their priests on their altars. In this way, he cleansed Judah and Jerusalem.
6 Sammalunda i Manasse städer, Ephraim, Simeon, och allt intill Naphthali, uti deras ökner, allt omkring.
He did the same in the cities of Manasseh, Ephraim, and Simeon, all the way to Naphtali, and in the ruins that surrounded them.
7 Och då han hade afbrutit altaren och lundarna, och afgudarna sönderkrossat, och all beläte sönderslagit i hela Israels land, drog han åter till Jerusalem.
He broke down the altars, beat the Asherah poles and the carved images into powder, and cut apart all the incense altars throughout all the land of Israel. Then he returned to Jerusalem.
8 Uti adertonde årena sins rikes, då han landet och huset renat hade, sände han Saphan, Azalia son, och Maaseja stadsfogdan, och Joah. Joahas son, cancelleren, till att förbättra Herrans sins Guds hus.
Now in the eighteenth year of his reign, after Josiah had cleansed the land and the temple, he sent Shaphan son of Azaliah, Maaseiah, the governor of the city, and Joah son of Joahaz the secretary, to repair the house of Yahweh his God.
9 Och de kommo till den öfversta Presten Hilkia, och man fick dem de penningar, som till Guds hus införde voro, hvilka Leviterna, som dörrarna vaktade, församlat hade, af Manasse, Ephraim, och af allom igenlefdom i Israel, och af hela Juda och BenJamin, och af dem som i Jerusalem bodde.
They went to Hilkiah, the high priest, and entrusted to him the money that had been brought into the house of God, that the Levites, the guards of the doors, had gathered from Manasseh and Ephraim, from all the remnant of Israel, from all Judah and Benjamin, and from the inhabitants of Jerusalem.
10 Och de gåfvo dem uti arbetarenas händer, som beställde voro till Herrans hus; och de gåfvo dem som arbetade på Herrans hus, der det förfallet var, att de skulle förbättra huset.
They entrusted the money to the men who supervised the work on the temple of Yahweh. These men paid the workers who repaired and restored the temple.
11 De samme gåfvo dem sedan timbermannom och byggningsmannom, till att köpa huggen sten, och höfladt trä till bjelkar, på de hus, som Juda Konungar förderfvat hade.
They paid it to the carpenters and builders to buy cut stone and timber for braces, and to make beams for the structures that some kings of Judah had let fall apart.
12 Och männerna arbetade på verket på sina tro; och öfver dem voro skickade Jahath, och Obadja, Leviter, utaf Merari barn; Sacharia och Mesullam, utaf de Kehathiters barn, till att drifva arbetet; och voro alle Leviter, som på strängaspel kunde.
The men did the work faithfully. Their supervisors Jahath and Obadiah, the Levites, of the sons of Merari; and Zechariah and Meshullam, from the sons of the Kohathites. Other Levites, all of whom were very good musicians, closely directed the workmen.
13 Men öfver dragare, och dem som drefvo till allahanda arbete i all ämbeten, voro utaf Leviterna, skrifvare, ämbetsmän och dörravaktare.
These Levites were in charge of those who carried building material and all other men who worked in any way. There were also Levites who were secretaries, administrators, and gate guards.
14 Och då de togo ut penningarna, som i Herrans hus inlagde voro, fann Hilkia Presten lagbokena, som Herren genom Mose gifvit hade.
When they brought out the money that was brought into the house of Yahweh, Hilkiah the priest found the book of the law of Yahweh that had been given through Moses.
15 Och Hilkia svarade, och sade till Saphan skrifvaren: Jag hafver funnit lagbokena i Herrans hus. Och Hilkia fick Saphan bokena.
Hilkiah said to Shaphan the scribe, “I have found the book of the law in the house of Yahweh.” Hilkiah brought the book to Shaphan.
16 Och Saphan bar henne till Konungen, och gaf Konungenom svar igen, och sade: Allt det i dina tjenares händer befaldt är, det göra de.
Shaphan took the book to the king, and also reported to him, saying, “Your servants are doing everything that has been entrusted to them.
17 Och de penningar, som i Herrans hus funne äro, hafva de lagt ihop, och fått dem föreståndarenom och arbetaromen.
They have emptied out the money that was found in the house of Yahweh, and they gave it into the hand of the supervisors and to the workmen.”
18 Och Saphan skrifvaren underviste Konungen, och sade: Hilkia Presten hafver fått mig ena bok. Och Saphan las deruti för Konungenom.
Shaphan the scribe told the king, “Hilkiah the priest has given me a book.” Then Shaphan read in it to the king.
19 Och då Konungen hörde lagsens ord, ref han sin kläder sönder.
It came about that when the king had heard the words of the law, he tore his clothes.
20 Och Konungen böd Hilkia, och Ahikam, Saphans son, och Abdon, Micha son, och Saphan skrifvarenom, och Asaja, Konungens tjenare, och sade:
The king commanded Hilkiah, Ahikam son of Shaphan, Abdon son of Micah, Shaphan the scribe, and Asaiah, his own servant, saying,
21 Går bort, och fråger Herran för mig, och för dem som qvare äro i Israel, och för Juda, om bokens ord, som funnen är; förty Herrans grymhet är stor, som öfver oss upptänd är, att våre fäder icke hållit hafva Herrans ord, att de måtte gjort såsom i desso bok skrifvet står.
“Go and ask Yahweh's will for me, and for those who are left in Israel and in Judah, because of the words of the book that has been found. For it is great, the anger of Yahweh that has been poured out on us. It is great, because our ancestors have not listened to the words of this book so as to obey all that was written in it.”
22 Då gick Hilkia, samt med de andra, som af Konungenom sände voro, bort till den Prophetissan Hulda, Sallums hustru, Thakehaths sons, Hasra sons, klädevaktarens, som i Jerusalem bodde, uti den andra delenom, och talade detta med henne.
So Hilkiah, and those whom the king had commanded, went to Huldah the prophetess, the wife of Shallum son of Tokhath son of Hasrah, keeper of the wardrobe (she lived in Jerusalem in the Second District), and they spoke with her in this way.
23 Och hon sade till dem: Detta säger Herren Israels Gud: Säger dem mannenom, som eder till mig sändt hafver:
She said to them, “This is what Yahweh, the God of Israel, says: Tell the man who sent you to me,
24 Detta säger Herren: Si jag skall låta komma olycko öfver detta rum, och dess inbyggare, nämliga all de förbannelse, som i bokene skrifven stå, som för Juda Konung läsen är;
'This is what Yahweh says: See, I am about to bring disaster on this place and on its inhabitants, all the curses that have been written in the book that they have read before the king of Judah.
25 Derföre, att de hafva öfvergifvit mig, och rökt androm gudom, så att de hafva rett mig med allt deras händers verk; och min grymhet skall upptänd varda öfver detta rum, och icke utsläckt varda.
This will happen because they have forsaken me and have burned incense to other gods, and they have provoked me to anger by all that their hands have made, therefore, my anger will be poured out on this place, and it will not be extinguished.'
26 Och Juda Konunge, som eder utsändt hafver till att fråga Herran, skolen I så säga: Detta säger Herren Israels Gud, om de ord, som du hörde:
But to the king of Judah, who sent you to ask Yahweh what he should do, this is what you will say to him, 'Yahweh, the God of Israel says this: About the words that you heard,
27 Derföre, att ditt hjerta hafver bevekt sig, och du hafver ödmjukat dig för Gudi, då du hans ord hörde emot detta rum, och emot dess inbyggare, och hafver ödmjukat dig för mig, och rifvit din kläder, och gråtit för mig; så hafver jag ock hört dig, säger Herren.
because your heart was tender, and you humbled yourself before God when you heard his words against this place and its inhabitants, and because you have humbled yourself before me and have torn your clothes and wept before me, I also have listened to you—this is Yahweh's declaration—
28 Si, jag vill samka dig till dina fader, att du uti dina graf med frid samkad varder, att din ögon icke skola se all denna olyckon, som jag öfver detta rum och dess inbyggare skall komma låta. Och de sade Konungenom detta igen.
see, I will gather you to your ancestors. You will be gathered to your grave in peace, and your eyes will not see any of the disaster I will bring on this place and its inhabitants.'” The men took this message back to the king.
29 Då sände Konungen bort, och lät tillhopakomma alla de äldsta i Juda och Jerusalem.
Then the king sent messengers and gathered together all the elders of Judah and Jerusalem.
30 Och Konungen gick upp i Herrans hus, och hvar man i Juda, och inbyggarena i Jerusalem, Presterna, Leviterna, och allt folket, både små och store; och vordo för deras öron läsen all ord i förbundsens bok, som i Herrans hus funnen var.
Then the king went up to the house of Yahweh, and all the men of Judah and the inhabitants of Jerusalem, and the priests, Levites, and all the people, from great to small. He then read in their hearing all the words of the book of the Covenant that had been found in the house of Yahweh.
31 Och Konungen gick i sitt rum, och gjorde ett förbund för Herranom, att man skulle vandra efter Herranom, till att hålla hans bud, vittnesbörd och rätter, af allt hjerta, och af allo själ, till att göra efter all förbundsens ord, som skrifne stodo i desso bok.
The king stood in his place and made a covenant before Yahweh, to walk after Yahweh, and to keep his commandments, his regulations, and his statutes, with all his heart and all his soul, to obey the words of the covenant that were written in this book.
32 Och stodo der alle de, som i Jerusalem och i BenJamin för handene voro. Och Jerusalems inbyggare gjorde efter Guds förbund, deras fäders Guds.
He caused all who were found in Jerusalem and Benjamin to stand by the covenant. The inhabitants of Jerusalem acted in obedience to the covenant of God, the God of their ancestors.
33 Och Josia hof bort all styggelse utur all land, som Israels barnas voro, och skaffade att alle de, som i Israel funne vordo, tjente Herranom deras Gud. Så länge Josia lefde, veko de intet ifrå Herranom deras fäders Gud.
Josiah took away all the disgusting things from the lands that belonged to the people of Israel. He made everyone in Israel worship Yahweh, their God. For all of his days, they did not turn away from following Yahweh, the God of their ancestors.
