< 2 Krönikeboken 28 >

1 Ahas var tjugu åra gammal, då han Konung vardt, och regerade i sexton år i Jerusalem; och gjorde icke det Herranom väl behagade, såsom hans fader David;
Aⱨaz tǝhtkǝ qiⱪⱪan qeƣida yigirmǝ yaxta idi; u Yerusalemda on altǝ yil sǝltǝnǝt ⱪildi. U atisi Dawutⱪa ohxax Pǝrwǝrdigarning nǝziridǝ durus bolƣanni ⱪilmay,
2 Utan han vandrade i Israels Konungars vägar, dertill gjorde han gjuten beläte till Baalim;
Bǝlki Israilning padixaⱨlirining yoliƣa kirip mangdi; u ⱨǝtta Baallarƣa atap mǝbudlarni ⱪuydurdi;
3 Och rökte i Hinnoms barnas dal, och brände sina söner upp med eld, efter Hedningarnas styggelse, hvilka Herren för Israels barn fördrifvit hade;
Pǝrwǝrdigar Israillar zeminidin ⱨǝydǝp qiⱪarƣan ǝllǝrning yirginqlik gunaⱨlirini dorap, Ⱨinnom jilƣisida küjǝ kɵydürdi, ɵzining pǝrzǝntlirini ottin ɵtküzüp kɵydürdi;
4 Och offrade, och rökte på höjder, på backar, och under all grön trä.
Yǝnǝ «yuⱪiri jaylar»da, dɵnglǝrdǝ wǝ ⱨǝrⱪaysi kɵkǝrgǝn dǝrǝh astida kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪ ⱪildi wǝ küjǝ kɵydürdi.
5 Derföre gaf Herren hans Gud honom i Konungens hand af Syrien, så att de slogo honom, och förde bort en stor hop af hans fångna, och läto komma till Damascon. Vardt han ock gifven under Israels Konungs hand, så att han gjorde en stor slagtning på honom.
Xunga, uning Hudasi Pǝrwǝrdigar uni Suriyǝ padixaⱨining ⱪoliƣa tapxurdi; Suriylǝr uni tarmar kǝltürüp, Yǝⱨudadin nurƣun hǝlⱪni tutⱪun ⱪilip Dǝmǝxⱪⱪǝ elip kǝtti. Huda yǝnǝ uni Israil padixaⱨining ⱪoliƣa tapxurdi, Israil padixaⱨi [Yǝⱨudada] qong ⱪirƣinqiliⱪ elip bardi.
6 Ty Pekah, Remalia son, slog af Juda hundrade och tjugu tusend på en dag, som alle dugelige män voro; derföre, att de öfvergåfvo Herran deras fäders Gud.
Rǝmaliyaning oƣli Pikaⱨ Yǝⱨudada bir kün iqidǝ bir yüz yigirmǝ ming adǝmni ɵltürdi, ularning ⱨǝmmisi ǝzimǝtlǝr idi; buning sǝwǝbi, ular ata-bowilirining Hudasi Pǝrwǝrdigardin waz kǝqkǝnidi.
7 Och Sichri, en väldig af Ephraim, drap Maaseja, Konungens son, Asrikam husförstan, och Elkana den yppersta näst Konungenom.
Zikri isimlik bir Əfraimiy ǝzimǝt bar idi; u padixaⱨning oƣli Maasiyaⱨani, ordining bax ƣojidari Azrikam wǝ padixaⱨning bax wǝziri Əlkanaⱨni ⱪǝtl ⱪildi.
8 Och Israels barn förde bort fångna af deras bröder tuhundradtusend qvinnor, söner och döttrar; och togo dertill stort rof af dem, och förde rofvet till Samarien.
Israillar ɵz ⱪerindaxliridin ikki yüz ming ayal, oƣul-ⱪiz balilarni tutⱪun ⱪilip elip kǝtti; ular yǝnǝ Yǝⱨudadin nurƣun urux ƣǝniymǝtlirini bulang-talang ⱪilip Samariyǝgǝ ǝkǝtti.
9 Och var sammastäds en Herrans Prophet, som het Obed. Han gick ut emot hären, som till Samarien kom, och sade till dem: Si, efter Herren edra fäders Gud är vred på Juda, hafver han gifvit dem i edra händer; men I hafven så grufveliga slagit dem ihjäl, att det räcker upp till himmelen.
Lekin u yǝrdǝ Pǝrwǝrdigarning Odǝd isimlik bir pǝyƣǝmbiri bar idi; u Samariyǝgǝ ⱪaytip kǝlgǝn ⱪoxunning aldiƣa qiⱪip ularƣa: — Ⱪaranglar, ata-bowanglarning Hudasi Pǝrwǝrdigar Yǝⱨudalarni aqqiⱪida silǝrning ⱪolunglarƣa tapxurdi wǝ silǝr pǝlǝkkǝ yǝtkǝn ⱪǝⱨri-ƣǝzǝp bilǝn ularni ɵltürdünglar.
10 Nu menen I undertrycka eder Juda barn, och Jerusalem till trälar och trälinnor; är det nu icke skuld när eder emot Herran edar Gud?
Əmdi silǝr yǝnǝ Yǝⱨudalar bilǝn Yerusalemliⱪlarni mǝjburiy ɵzünglarƣa ⱪul-didǝk ⱪilmaⱪqi boluwatisilǝr. Lekin silǝr ɵzünglarmu Hudayinglar Pǝrwǝrdigar aldida gunaⱨ-itaǝtsizliklǝr ɵtküzdunglarƣu?
11 Så hörer mig nu och förer fångarna dit igen, dem I bortfört hafven af edra bröder; ty Herrans vrede förgrymmar sig öfver eder.
Əmdi gepimgǝ ⱪulaⱪ selinglar! Ⱪerindaxliringlardin tutⱪun ⱪilip kǝlgǝnlǝrni ⱪayturuwetinglar, qünki Pǝrwǝrdigarning ⱪattiⱪ ƣǝzipi bexinglarƣa qüxǝy dǝp ⱪaldi, dedi.
12 Då hofvo sig upp någre de myndigaste af Ephraims barn, Asaria, Johanans son, Berisha, Mesillemoths son, Jehiskia, Sallums son, och Amasa, Handlat son, emot dem som utu hären kommo;
Xuning bilǝn Əfraimlarning birⱪanqǝ yolbaxqiliri, yǝni Yoⱨananning oƣli Azariya, Mǝxillimotning oƣli Bǝrǝkiya, Xallumning oƣli Ⱨǝzǝkiya wǝ Ⱨadlayning oƣli Amasa ⱪozƣilip qiⱪip jǝngdin ⱪaytip kǝlgǝn ⱪoxunni tosuwelip
13 Och sade till dem: I skolen icke hafva dessa fångar hitin; ty I kommen intet annat än skuld på oss för Herranom, på det I skolen desto flera göra våra synder och skulder; här är skuld nog tillförene, och vrede förgrymmar sig öfver Israel.
ularƣa: — Bu tutⱪunlarni bu yǝrgǝ elip kirsǝnglar bolmaydu; bizning Pǝrwǝrdigarning aldida gunaⱨimiz turup, yǝnǝ tehimu kɵp gunaⱨlar wǝ itaǝtsizliklǝrni aynitmaⱪqimusilǝr? Qünki bizning itaǝtsizlikimiz ⱨelimu intayin eƣirdur, Israilning bexiƣa otluⱪ ⱪǝⱨr-ƣǝzǝp qüxǝy dǝp ⱪaldi, dedi.
14 Då läto de väpnade fångarna och rofvet, inför öfverstarna, och inför hela menighetena.
Xuning bilǝn lǝxkǝrlǝr tutⱪunlar bilǝn urux ƣǝniymǝtlirini yolbaxqilar wǝ pütkül jamaǝt aldida ⱪaldurup ⱪoydi.
15 Då stodo de män upp, som nu vid namn nämnde voro, och togo fångarna, och alle de, som ibland dem nakne voro, klädde de, af det röfvadt var. Och då de hade klädt dem, drogo de skor uppå dem, och gåfvo dem mat och dryck, och smorde dem, och förde på åsnar alla dem, som svage voro, och läto komma dem till Jericho palmstaden, till deras bröder; och kommo igen till Samarien.
Yuⱪirida ismi tilƣa elinƣan kixilǝr ⱪozƣilip, tutⱪunlarni baxlap qiⱪti, urux ƣǝniymǝtliri iqidin kiyim-keqǝk wǝ ayaƣlarni ularning arisidiki barliⱪ yalingaq, yalang ayaƣ turƣanlarƣa kiygüzüp, ⱨǝmmisini yemǝk-iqmǝk bilǝn ƣizalandurdi, üstibaxlirini maylidi, barliⱪ ajizlarni exǝklǝrgǝ mindürüp, ⱨǝmmisini «Horma dǝrǝhliri xǝⱨiri» dǝp atilidiƣan Yerihoƣa, ɵz ⱪerindaxlirining ⱪexiƣa apirip ⱪoydi, andin Samariyǝgǝ ⱪaytti.
16 På samma tiden sände Konung Ahas till Konungarna af Assur, att de skulle hjelpa honom.
Bu qaƣda Aⱨaz padixaⱨ Asuriyǝning padixaⱨliriƣa yardǝm tilǝp adǝm ǝwǝtti,
17 Och de Edomeer kommo åter pånytt, och slogo Juda, och förde somliga bort.
qünki Edomiylar yǝnǝ Yǝⱨudaƣa ⱨujum ⱪilip nurƣun adǝmni tutⱪun ⱪilip kǝtkǝnidi.
18 Och de Philisteer lade sig neder i de städer på hedene, och sunnan på Juda, och vunno BethSemes, Ajalon, Gederoth och Socho, med dess döttrar, Thimna med dess döttrar, och Gimso med dess döttrar; och bodde deruti.
Filistiylǝrmu Xǝfǝlaⱨ tüzlǝnglikidiki wǝ Yǝⱨudaning jǝnubidiki xǝⱨǝrlǝrgǝ tajawuz ⱪilip kirip, Bǝyt-Xǝmǝx, Ayjalon, Gǝdǝrot, Sokoⱨ wǝ Sokoⱨⱪa tǝwǝ yeza-ⱪixlaⱪlarni, Timnaⱨ wǝ Timnaⱨⱪa tǝwǝ yeza-ⱪixlaⱪlarni, Gimzo wǝ Gimzoƣa tǝwǝ yeza-ⱪixlaⱪlarni ixƣal ⱪilip, xu yǝrlǝrgǝ jaylaxⱪanidi.
19 Ty Herren plågade Juda för Ahas skull, Israels Konungs, derföre, att han hade blottat Juda, och förtog sig emot Herran.
Pǝrwǝrdigar Yǝⱨudaning padixaⱨi Aⱨaz tüpǝylidin Yǝⱨudani horluⱪⱪa ⱪaldurdi; qünki Aⱨaz Yǝⱨudani itaǝtsilikkǝ eziⱪturdi wǝ ɵzi Pǝrwǝrdigarƣa eƣir asiyliⱪ ⱪildi.
20 Och emot honom kom ThiglathPilneser, Konungen af Assur; han belade honom; men han kunde icke vinna honom.
Asuriyǝning padixaⱨi Tiglat-Pilnǝsǝr dǝrwǝⱪǝ uning yeniƣa kǝldi, lekin yardǝm berixning orniƣa, uningƣa kɵp awariqiliklǝrni kǝltürdi.
21 Och Ahas tog en del i Herrans hus, och i Konungshusena, och i de öfverstas, det han gaf Konungenom i Assur; men det halp honom intet.
Qünki Aⱨaz Pǝrwǝrdigarning ɵyidin, padixaⱨning ordisidin, xundaⱪla ǝmǝldarlarning ɵyliridin kɵp mal-dunyani qiⱪirip, Asuriyǝ padixaⱨiƣa bǝrgǝn bolsimu, lekin uningƣa ⱨeq paydisi bolmidi.
22 Yttermera, i hans nöd förtog Konung Ahas sig ännu mer emot Herran;
Muxundaⱪ intayin müxkül pǝyttǝ bu padixaⱨ Aⱨaz Pǝrwǝrdigar aldida tehimu eƣir ⱪǝbiⱨlikkǝ qɵküp kǝtti.
23 Och offrade gudomen i Damasco, som honom slagit hade, och sade: Konungens gudar af Syrien hjelpa honom; derföre vill jag offra dem, att de måga ock hjelpa mig; ändock de voro honom och helo Israel till fall.
U ɵzini mǝƣlup ⱪilƣan Dǝmǝxⱪning ilaⱨliriƣa ⱪurbanliⱪ sundi, qünki u: «Suriyǝning padixaⱨlirining ilaⱨliri ularƣa yardǝm ⱪildi, xunga mǝnmu ularƣa ⱪurbanliⱪ sunup, ularni mangimu yardǝm beridiƣan ⱪilimǝn» dedi. Lekin ǝksiqǝ bu butlar uning ɵzini, xundaⱪla barliⱪ Israillarni ⱨalakǝtkǝ elip bardi.
24 Och Ahas lade tillhopa de tyg i Guds hus, och slog dem sönder, och lyckte igen dörrarna af Herrans hus, och gjorde sig altare i hvarjo vrå i Jerusalem.
Aⱨaz Pǝrwǝrdigarning ɵyidiki ǝswab-buyumlarni yiƣip elip qiⱪip, ularni kesip-ezip parǝ-parǝ ⱪiliwǝtti; wǝ Pǝrwǝrdigarning ɵyining dǝrwazilirini peqǝtliwǝtti. Ⱨǝm ɵzi üqün Yerusalemning ⱨǝrbir doⱪmuxida ⱪurbangaⱨlarni salƣuzdi.
25 Och i Juda städer, både här och der, gjorde han höjder till att röka androm gudom, och rette Herran sina fäders Gud.
U yǝnǝ Yǝⱨudaning ⱨǝrⱪaysi xǝⱨǝrliridǝ baxⱪa ilaⱨlarƣa huxbuy yeⱪix üqün «yuⱪiri jaylar»ni salƣuzdi, xundaⱪ ⱪilip ata-bowilirining Hudasi Pǝrwǝrdigarning ƣǝzipi ⱪozƣaldi.
26 Hvad nu mer af honom sägande är, och alla hans vägar, både första och sista, si, det är skrifvet i Juda och Israels Konungars bok.
Mana, uning ⱪalƣan ixliri, jümlidin barliⱪ tutⱪan yolliri baxtin-ahiriƣiqǝ «Yǝⱨuda wǝ Israil padixaⱨlirining tarihnamisi»da pütülgǝndur.
27 Och Ahas afsomnade med sina fäder, och de begrofvo honom i stadenom i Jerusalem; ty de lade honom icke ibland Israels Konungars grifter. Och hans son Jehiskia vardt Konung i hans stad.
Aⱨaz ata-bowiliri arisida uhlidi; kixilǝr uni Yerusalem xǝⱨirigǝ dǝpnǝ ⱪildi, lekin uni Israil padixaⱨlirining ⱪǝbristanliⱪiƣa dǝpnǝ ⱪilmidi. Oƣli Ⱨǝzǝkiya uning orniƣa padixaⱨ boldi.

< 2 Krönikeboken 28 >