2 Krönikeboken 26

1 Då tog hele Juda folk Ussia, som var sexton åra gammal, och gjorde honom till Konung i hans faders Amazia stad.

Hagi maka Juda vahe'mo'za Usia'a 16ni'a kafu hu'nege'za kinia azeri otizageno, nafa'amofo Amasia no erino kinia mani'ne.

2 Han byggde Eloth, och lät det igenkomma till Juda, sedan Konungen afsomnad var med sina fäder.

Hagi nefa Amasia'ma agehe'mo'zama hu'nazaza huno'ma fritegeno'a, Usia'a Eloti kumara eri so'e higeno Juda vahe kuma me'ne.

3 Sexton åra gammal var Ussia, då han Konung vardt, och regerade tu och femtio år i Jerusalem; hans moder het Jecholia af Jerusalem.

Hagi Usia'a 16ni'a kafu hu'neno kinia efore hu'neankino 52'a kafu Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera'a Jerusalemi kumateti akino, agi'a Jekolia'e.

4 Och han gjorde det Herranom väl behagade, såsom hans fader Amazia gjort hade.

Hagi agra nefa Amasia'ma hu'neaza huno Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'ava hu'ne.

5 Och han sökte Gud, så länge Zacharia lefde, den läraren i Guds syner; och så länge han sökte Herren, lät honom Gud väl gå.

Hagi Zekaraia'ma mani'nea knafina Usia'a Anumzamofona knare huno amagera ante'ne. Na'ankure Zekaraia'a Anumzamofoma koro'ma hunteno, agoraga'ama mani avu'avara rempi humi'ne. Hagi kini ne'mo'ma Ra Anumzamofoma kazigazi huno'ma amage'ma nentegeno'a, Ra Anumzamo aza higeno maka zama hiazamo'a knare'zanke hu'ne.

6 Ty han drog ut, och stridde emot de Philisteer, och bröt neder murarna i Gath, och murarna i Jabne, och murarna i Asdod, och ibland de Philisteer.

Hagi Usia'a vuno Filistia vahe'ene hara ome nehuno Gati kumate have keginama, Jabne kumate have keginama, Astodi kumate have keginanena taganavazino zamahe'ne. Ana huteno agra ran kumatami Astodi kumapina negino, Filistia vahe kumapinena ana zanke hu'ne.

7 Ty Gud halp honom emot de Philisteer, emot de Araber, dem i Gurbaal, och emot de Menniter.

Hagi Anumzamo'a aza higeno Filistia vahe'ene, Arapu vahe'ma, Gur-Ba'ali kumapima nemaniza vahera hara hunezmanteno, Meuni vahe'enena hara huzmante'ne.

8 Och de Ammoniter gåfvo Ussia skänker, och han vardt namnkunnig allt intill der man kommer in i Egypten; ty han vardt ju starkare och starkare.

Hagi Amoni vahe'mo'za takisi zagoa eri'za Usiana eme nemizageno, agenke'amo'a Isipi mopa atumparega vuno eno hu'ne. Na'ankure agra tusi hihamu'ane kini efore huno mani'ne.

9 Och Ussia byggde torn i Jerusalem på hörnportenom, och på dalportenom, och på annor hörn, och befäste dem.

Hagi Usia'a Jerusalemi kumapina Kona kafane nehaza kafante'ene Agupo Kafane nehaza kafante'enema mani'neza vaheku'ma kegavama hu za'za nontamina kinte'ne.

10 Han byggde ock slott i öknene, och grof många brunnar; ty han hade mycken boskap, både i dalar och slättmark, desslikes åkermän och vingårdsmän på bergen, och på Carmel; förty han hade lust till åkerverk.

Hagi Usia'a ka'ma kokampima manine'za kuma'ma kegavama hu nontmina negino, tinkeriramina kafintetere hu'ne. Na'ankure agra Sefela kokampine, agupofinena tusi'a bulimakao afu kevu ante'negu anara hu'ne. Ana nehuno tusi eri'za vahetami zamavarege'za hozafine, waini hozafinena eri'zana eri'naze. Na'ankure agra hozama ante'zanku avesi avesi nehia ne' mani'ne.

11 Och Ussia hade en magt till strid, af krigsmän som i här drogo, i tal räknade under Jegiels skrifvarens hand, och Maaseja befallningsmansens, under Hanania hand, den af Konungens öfverstar var.

Hagi Usia'a himamutino ha'ma huga sondia vahe'tmina, refko huno kevure kevure zmantege'za hate vunaku retro hu'za mani'naze. Hagi sondia vahe'ma refko huno kevure kevure'ma zmante'neana, kini ne'mo'ma huntegeno'ma sondia vahete'ma kegavama hu'nea ne' Hanania'a huznantegeke Jeieli'ene Maseiake vugota huke ana eri'zana eri'na'e.

12 Och talet på de yppersta fäder af de starka örligsmän var tutusend och sexhundrad.

Hagi koro osu hankavenentake sondia vahetmima mago mago naga nofipima ugotama huterema hu'naza vahe'ma mani'nazana 2tausen 600'a vahe mani'naze.

13 Och under deras hand härsmagten trehundradtusend, och sjutusend och femhundrad, skickelige till strid i härskraft, till att hjelpa Konungenom emot fienderna.

Hagi ana sondia vahe'mo'zama kegavama hu'nazana 307tausen 500'a sondia vahe hankavematino ha'ma huno, kini ne'mofoma azama huga sondia vahetamina mani'naze.

14 Och Ussia fick dem till hela hären sköldar, spjut, hjelmar, pansar, bågar, och slungor till att kasta sten med;

Hagi ana sondia vahe'mo'zama ha'ma ome hanaza ha' zantamina, Usia'a mika sondia vahe'amofo hankoma, kevema, ainire kankri'ma, amimizare'ma antani hankoma, atima, kumi atifima anteno ahe havenena mika retro huzmante'ne.

15 Och gjorde i Jerusalem bröstvärn konsteliga, som skulle vara på tornen och hörnen, till att der utskjuta med pil och stora stenar. Och hans rykte kom vidt ut, derföre, att honom besynnerliga hulpet vardt, tilldess han mägtig blef.

Hagi Jerusalemi kumapina Usia'a higeno antahi'zama eri'naza zaza nonte'ma mani'neza kevene ranra haveraminema erirusi hu'za ahetre masinirami tro hu'naze. Ana hazageno, kini ne'mofo agimo'a mareri'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a knare huno aza higeno tusi'a hihamu'ane kini ne' efore hu'ne.

16 Och då han var mägtig vorden, hof hans hjerta sig upp till hans förderf; ty han förtog sig på Herranom sinom Gud, och gick in i Herrans tempel, till att röka på rökaltaret.

Hianagi Usia'ma tusi'a hanavenentake kinima efore'ma nehuno'a, agra avufga ra huno agra zante azeri haviza hu'ne. Na'ankure agra Ra Anumzana agra'a Anumzamofona ovaririno, osuga avu'ava huno Ra Anumzamofo mono nompi mnanentake zama kremna vu itarera ome kre mna vunaku ufre'ne.

17 Men Asaria Presten gick efter honom, och åttatio Herrans Prester med honom, starke män;

Hianagi Anumzamofo pristi ne' Asaria'a, 80'a koro osu hankave pristi vahetami zamavarege'za amefira avaririza ana mono nompina ufre'naze.

18 Och stodo emot Konung Ussia, och sade till honom: Det hörer icke dig till, Ussia, att röka för Herranom; utan Prestomen, Aarons barnom, som till att röka helgade äro. Gack härutu helgedomenom; ty du förtager dig, och det kommer dig till ingen äro för Herranom Gud.

Hagi ana pristi vahe'mo'za Usia avuga vu'za amanage ome hu'naze, Usiaga mnanentake zama Ra Anumzamofontegama kre mnama vu eri'zana kagri eri'zana omne'ne. Hagi pristi vahetmima Aronimpinti'ma fore'ma hu'naza vahe'mo'zage ama eri'zana erigahaze huno zamazeri ruotge hu'ne. Hagi kumi hananki mono nompintira atrenka atiramio. Na'ankure Ra Anumzamo'a, ama ana zama hana zankura antahi onkamigahie.

19 Men Ussia vardt vred, och hade ett rökelsekar i handene; och som han trätte med Presterna, gick spitelska ut i hans änne, för Presterna i Herrans hus, inför rökaltaret.

Anagema hazageno'a, Usia'a kre mna vu zana azampi eri'neno kre mna vu'za nehireti tusi arimpagu hu'ne. Hagi Usia'ma ana pristi vahetaminku tusi rimpama nehegeno, Ra Anumzamofo nompi kre mnavu itama me'nere ana pristi vahetmimofo zamavuga ame huno fugo namuna kokovipi fore hu'ne.

20 Och Asaria öfverste Presten vände sig till honom, och alle Presterna; och si, då var han spitelsk i hans änne; och de drefvo honom dädan. Skyndade han sig ock sjelf ut; ty hans plåga var af Herranom.

Hagi ugagota pristi ne' Asaria'ene, mago'a pristi vahe'mo'zama kazama fugo namuma kokovitema fore'ma hige'za, ame hu'za avre'za mono nompintira atirami'naze. Ana'ma hazageno'a, agranena ame huno atirami'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a ana krireti hazenke amino azeri haviza hunaku, atregeno avufgarera efore hu'ne.

21 Alltså var Konung Ussia spitelsk allt intill sin död, och bodde uti ett fritt hus spitelsk; ty han vardt utdrifven af Herrans hus. Men Jotham hans son stod Konungshuset före, och dömde folket i landena.

E'ina higeno Usia'a ana fugonkrine mani'neno ufri'ne. Hagi ana krifima mani'neno'a, agraku ru nompi mani'ne. Na'ankure Ra Anumzamofo nompintira ahe megi atre'naze. Hagi nemofo Jotamu avrentageno kini ne'mofo kuma'ene maka vahetaminena kegava hu'ne.

22 Hvad nu mer af Ussia sägande är, både det första och det sista, hafver den Propheten Esaia, Amos son, skrifvit.

Hagi Usia'ma kinima mani'neno hu'nea zantamina, Kasnampa ne' Amosi nemofo Aisaia ana mika nanekea avontafepina krente'ne.

23 Och Ussia afsomnade med sina fäder, och de begrofvo honom med sina fäder i åkrenom när Konungagrafvarna; ty de sade: Han är spitelsk. Och Jotham hans son vardt Konung i hans stad.

Hagi Usia'ma frige'za, agra fugo kri eri'ne hu'za nehu'za, agehemokizmima asenezamantazafi matipima kini vahetmima asenezmantazafi asente'naze. Anama hutazageno'a, nemofo Jotamu agri nona erino kinia mani'ne.