< 2 Krönikeboken 24 >
1 Joas var sju år gammal, då han Konung vardt, och regerade fyratio år i Jerusalem. Hans moder het Zibja af BerSeba.
Joash was seven years old when he began to reign, and he reigned forty years in Jerusalem. His mother’s name was Zibiah, of Beersheba.
2 Och Joas gjorde det Herranom väl behagade, så länge Presten Jojada lefde.
Joash did that which was right in Yahweh’s eyes all the days of Jehoiada the priest.
3 Och Jojada tog honom två hustrur, och han födde söner och döttrar.
Jehoiada took for him two wives, and he became the father of sons and daughters.
4 Derefter tog Joas till att förnya Herrans hus;
After this, Joash intended to restore Yahweh’s house.
5 Och församlade Prester och Leviter, och sade till dem: Farer ut till alla Juda städer, och församler penningar utaf hela Israel, till att förbättra edars Guds hus årliga, och skynder eder till att göra så; men Leviterna fördröjde dermed.
He gathered together the priests and the Levites, and said to them, “Go out to the cities of Judah, and gather money to repair the house of your God from all Israel from year to year. See that you expedite this matter.” However the Levites didn’t do it right away.
6 Då kallade Konungen Jojada den yppersta, och sade till honom: Hvi hafver du icke akt på Leviterna, att de låta införa af Juda och Jerusalem den hjelpeskatten, som Mose Herrans tjenare påbudit hade, att samkas skulle i Israel, till vittnesbördsens tabernakel?
The king called for Jehoiada the chief, and said to him, “Why haven’t you required of the Levites to bring in the tax of Moses the servant of Yahweh, and of the assembly of Israel, out of Judah and out of Jerusalem, for the Tent of the Testimony?”
7 Förty den ogudaktiga Athalia och hennes söner hafva förderfvat Guds hus; och allt det som till Herrans hus helgadt var, hafva de lagt till Baalim.
For the sons of Athaliah, that wicked woman, had broken up God’s house; and they also gave all the dedicated things of Yahweh’s house to the Baals.
8 Så befallde Konungen, att man skulle göra ena kisto; och de satte henne utantill vid dörrena af Herrans hus;
So the king commanded, and they made a chest, and set it outside at the gate of Yahweh’s house.
9 Och lät utropa i Juda och Jerusalem, att man skulle införa Herranom den hjelpeskatten, som Guds tjenare Mose på Israel lagt hade i öknene.
They made a proclamation through Judah and Jerusalem, to bring in for Yahweh the tax that Moses the servant of God laid on Israel in the wilderness.
10 Då fröjdade sig alle öfverstar, och allt folket, och gjorde tillhopa, och lade i kistona, intilldess hon full vardt.
All the princes and all the people rejoiced, and brought in, and cast into the chest, until they had filled it.
11 Och då tid var att kistan skulle hafvas fram af Leviterna, efter Konungens befallning, då de sågo, att der många penningar uti voro, så kom Konungens skrifvare, och den som af öfversta Prestenom befallning hade, och tömde kistona, och båro henne i sitt rum igen. Så gjorde de hvar dag, tilldess de samkade en ganska stor hop penningar.
Whenever the chest was brought to the king’s officers by the hand of the Levites, and when they saw that there was much money, the king’s scribe and the chief priest’s officer came and emptied the chest, and took it, and carried it to its place again. Thus they did day by day, and gathered money in abundance.
12 Och Konungen och Jojada fingo det arbetarena, som skaffare voro på Herrans hus; de samme lejde stenhuggare och timbermän, till att förnya Herrans hus, desslikes de mästare på jern och koppar, till att bättra Herrans hus.
The king and Jehoiada gave it to those who did the work of the service of Yahweh’s house. They hired masons and carpenters to restore Yahweh’s house, and also those who worked iron and bronze to repair Yahweh’s house.
13 Och arbetsmännerna arbetade, så att förbättringen på verket gick fram genom deras hand, och läto Guds hus komma sig till igen, och gjorde det fast.
So the workmen worked, and the work of repairing went forward in their hands. They set up God’s house as it was designed, and strengthened it.
14 Och då de hade det lyktat, båro de penningarna, som öfver voro, in för Konungen och Jojada; deraf gjordes käril till Herrans hus, käril till tjensten, och till bränneoffer, skedar, och gyldene silfvertyg. Och de offrade bränneoffer vid Herrans hus framgent, så länge Jojada lefde.
When they had finished, they brought the rest of the money before the king and Jehoiada, from which were made vessels for Yahweh’s house, even vessels with which to minister and to offer, including spoons and vessels of gold and silver. They offered burnt offerings in Yahweh’s house continually all the days of Jehoiada.
15 Och Jojada vardt gammal och mätt af ålder, och blef död, och var hundrade och tretio år gammal, då han blef död.
But Jehoiada grew old and was full of days, and he died. He was one hundred thirty years old when he died.
16 Och de begrofvo honom uti Davids stad, ibland Konungarna, derföre att han hade gjort väl med Israel, och med Gud och hans hus.
They buried him in David’s city among the kings, because he had done good in Israel, and toward God and his house.
17 Efter Jojada död kommo de öfverste i Juda, och tillbådo Konungen; då hörde Konungen dem.
Now after the death of Jehoiada, the princes of Judah came and bowed down to the king. Then the king listened to them.
18 Och de öfvergåfvo Herrans deras fäders Guds hus, och tjente lundom och afgudom; så kom vrede öfver Juda och Jerusalem för dessa deras brotts skull.
They abandoned the house of Yahweh, the God of their fathers, and served the Asherah poles and the idols, so wrath came on Judah and Jerusalem for this their guiltiness.
19 Och han sände Propheter till dem, att de skulle omvända sig till Herran. Och de betygade dem; men de hörde dem intet.
Yet he sent prophets to them to bring them again to Yahweh, and they testified against them; but they would not listen.
20 Och Guds Ande utiklädde Sacharia, Jojada Prestens son. Han steg fram för folket, och sade till dem: Detta säger Gud: Hvi öfverträden I Herrans bud, det eder icke väl bekommandes varder? Efter I hafven öfvergifvit Herran, så varder han ock öfvergifvandes eder.
The Spirit of God came on Zechariah the son of Jehoiada the priest; and he stood above the people, and said to them, “God says, ‘Why do you disobey Yahweh’s commandments, so that you can’t prosper? Because you have forsaken Yahweh, he has also forsaken you.’”
21 Men de gjorde ett förbund emot honom, och stenade honom, efter Konungens bud, i gårdenom för Herrans hus.
They conspired against him, and stoned him with stones at the commandment of the king in the court of Yahweh’s house.
22 Och Konung Joas tänkte intet på den barmhertighet, som Jojada hans fader med honom gjort hade, utan drap hans son; men då han blef död, sade han: Herren varder detta seendes och sökandes.
Thus Joash the king didn’t remember the kindness which Jehoiada his father had done to him, but killed his son. When he died, he said, “May Yahweh look at it, and repay it.”
23 Och då året var omgånget, drog upp de Syrers här, och kommo i Juda och Jerusalem, och förgjorde alla öfverstar i folkena; och allt deras rof sände de till Konungen i Damascon.
At the end of the year, the army of the Syrians came up against him. They came to Judah and Jerusalem, and destroyed all the princes of the people from among the people, and sent all their plunder to the king of Damascus.
24 Ty de Syrers magt kom med fögo folk, likväl gaf Herren i deras hand en ganska stor magt, derföre att de Herran deras fäders Gud öfvergifvit hade; desslikes lade de ock straff på Joas.
For the army of the Syrians came with a small company of men; and Yahweh delivered a very great army into their hand, because they had forsaken Yahweh, the God of their fathers. So they executed judgment on Joash.
25 Och då de drogo ifrå honom, läto de honom qvar i stora krankhet. Och hans tjenare gjorde ett förbund emot honom, för Prestens Jojada söners blods skull, och dråpo honom på hans säng, och han blef död; och man begrof honom uti Davids stad, dock icke ibland Konungagrifterna.
When they had departed from him (for they left him seriously wounded), his own servants conspired against him for the blood of the sons of Jehoiada the priest, and killed him on his bed, and he died. They buried him in David’s city, but they didn’t bury him in the tombs of the kings.
26 De som förbundet gjorde emot honom voro desse: Sabad, Simeaths son, den Ammonitiskones, och Josabad, Simriths son, den Moabitiskones.
These are those who conspired against him: Zabad the son of Shimeath the Ammonitess and Jehozabad the son of Shimrith the Moabitess.
27 Men hans söner, och summan som under honom församlad var, och Guds hus byggning, si, de äro beskrifne uti Historien i Konungabokene. Och hans son Amazia vardt Konung i hans stad.
Now concerning his sons, the greatness of the burdens laid on him, and the rebuilding of God’s house, behold, they are written in the commentary of the book of the kings. Amaziah his son reigned in his place.