2 Krönikeboken 20
1 Derefter kommo Moabs barn, Ammons barn, och med dem de af Ammonim, till att strida emot Josaphat.
Depois disso, as crianças de Moab, as crianças de Ammon, e com elas alguns dos amonitas, vieram contra Jehoshaphat para lutar.
2 Och man kom, och bådade det Josaphat, och sade: Emot dig kommer ett mägta stort tal ifrå hinsidon hafvet, af Syrien, och si, de äro i HazezonThamar, det är EnGedi.
Depois vieram alguns que disseram a Jehoshaphat, dizendo: “Uma grande multidão está vindo contra vocês de além-mar da Síria”. Eis que eles estão em Hazazon Tamar” (ou seja, En Gedi).
3 Men Josaphat fruktade sig, och ställde sitt ansigte till att söka Herran, och lät utropa en fasto i hela Juda.
Jehoshaphat ficou alarmado, e se propôs a buscar a Yahweh. Ele proclamou um jejum em todo o Judá.
4 Och Juda kom tillhopa, till att söka Herran; kommo ock utaf alla Juda städer till att söka Herran.
Judah se reuniu para buscar a ajuda de Iavé. Eles saíram de todas as cidades de Judá para buscar a Iavé.
5 Och Josaphat trädde in i menigheten af Juda och Jerusalem, uti Herrans hus inför nya gården;
Jehoshaphat esteve na assembléia de Judá e Jerusalém, na casa de Iavé, diante do novo tribunal;
6 Och sade: Herre, våra fäders Gud, äst icke du Gud i himmelen, och råder öfver all Hedningarnas rike? Och i dine hand är kraft och magt, och ingen är, som emot dig stå kan.
e disse: “Iavé, o Deus de nossos pais, você não é Deus no céu? Não sois vós o governante de todos os reinos das nações? Poder e poder estão em suas mãos, para que ninguém seja capaz de resistir a você.
7 Hafver du, vår Gud, icke fördrifvit detta lands inbyggare för dino folke Israel, och hafver gifvit det Abrahams dins väns säd till evig tid;
Você, nosso Deus, não expulsou os habitantes desta terra diante de seu povo Israel, e não a entregou para sempre à descendência de Abraão, seu amigo?
8 Så att de hafva bott deruti, och byggt dig derinne till ditt Namn en helgedom, och sagt:
Eles viveram nela, e nela construíram um santuário para seu nome, dizendo:
9 Om något ondt, svärd, straff, pestilentie, eller hård tid öfver oss komme, skulle vi stå för detta hus inför dig; förty ditt Namn är i desso huse; och ropa till dig i våra nöd, så ville du höra dertill och hjelpa?
'Se o mal vier sobre nós - a espada, o julgamento, a peste ou a fome - estaremos diante desta casa, e diante de você (pois seu nome está nesta casa), e lhe choraremos em nossa aflição, e você ouvirá e salvará'.
10 Nu si, Ammons barn, Moab, och de af Seirs berg, öfver hvilka du icke lät Israels barn draga, då de foro utur Egypti land, utan de måste vika af ifrå dem, och icke förderfva dem;
Agora, eis que os filhos de Amom e Moabe e do Monte Seir, que não deixastes Israel invadir quando saíram da terra do Egito, mas se afastaram deles, e não os destruíram;
11 Och si, de låta oss det umgälla, och komma till att utdrifva oss utu ditt arf, som du oss gifvit hafver.
eis como eles nos recompensam, para vir nos expulsar de vossa posse, que vós nos destes para herdar.
12 Vår Gud, vill du icke döma dem? Ty i oss är ingen magt emot denna stora hopen, som emot oss kommer; vi vete icke hvad vi göra skole, utan vår ögon se till dig.
Nosso Deus, você não os julgará? Pois não temos poder contra esta grande empresa que vem contra nós. Não sabemos o que fazer, mas nossos olhos estão em você”.
13 Och hele Juda stod för Herranom med sin barn, hustrur och söner.
Todos os Judá estavam diante de Iavé, com seus pequenos, suas esposas e seus filhos.
14 Men öfver Jahasiel, Sacharia son, Benaja sons, Jehiels sons, Matthania sons, den Leviten utaf Assaphs barn, kom Herrans Ande midt i menighetene;
Então o Espírito de Javé veio sobre Jaaziel, filho de Zacarias, filho de Benaías, filho de Jeiel, filho de Matanias, o Levita, dos filhos de Asafe, no meio da assembléia;
15 Och sade: Akter härtill, hele Juda, och I Jerusalems inbyggare, och Konung Josaphat; så säger Herren till eder: I skolen icke frukta eder, eller gifva eder för denna stora hopenom; ty det striden icke I, utan Gud.
e ele disse: “Escutai, todo Judá, e vós, habitantes de Jerusalém, e vós, rei Jeosafá. Javé vos diz: “Não tenhais medo e não vos assusteis por causa desta grande multidão, pois a batalha não é vossa, mas de Deus”.
16 I morgon skolen I draga ned till dem; och si, de draga upp till Ziz, och I skolen råka dem vid bäcken, för öknene Jeruel.
Amanhã, desça contra eles. Eis que eles estão subindo pela ascensão de Ziz. Você os encontrará no final do vale, diante do deserto de Jeruel.
17 Förty I skolen intet strida i denna sakene; allenast träder fram, och står, och ser Herrans salighet, den med eder är; Juda och Jerusalem, frukter eder intet, och gifver eder icke; i morgon drager ut emot dem. Herren är med eder.
Você não precisará travar esta batalha. Coloquem-se, parados, e vejam a salvação de Javé com vocês, ó Judá e Jerusalém. Não tenham medo, nem se desanimem. Saiam contra eles amanhã, pois Yahweh está com vocês”.
18 Då böjde sig Josaphat med sitt ansigte till jordena, och hela Juda och Jerusalems inbyggare föllo neder för Herranom, och tillbådo Herran.
Jehoshaphat abaixou a cabeça com o rosto no chão; e todo Judá e os habitantes de Jerusalém se prostraram diante de Javé, adorando a Javé.
19 Och Leviterna utaf de Kehathiters barn, och utaf de Korinters barn, stodo upp till att lofva Herran Israels Gud med höga röst åt himmelen.
Os levitas, dos filhos dos coatitas e dos filhos dos coraítas, levantaram-se para louvar a Iavé, o Deus de Israel, com uma voz extremamente alta.
20 Och de voro bittida uppe om morgonen, och drogo ut till den öknen Thekoa. Och då de utdrogo, stod Josaphat och sade: Hörer härtill, Juda, och I Jerusalems inbyggare: Tror uppå Herran edar Gud, så varden I trygge; och tror hans Propheter, så sker eder lycka.
Eles se levantaram cedo pela manhã e saíram para o deserto de Tekoa. Ao saírem, Jeosafá levantou-se e disse: “Escutem-me, Judá e vocês, habitantes de Jerusalém! Acreditem em Yahweh, vosso Deus, assim vocês serão estabelecidos! Acreditem em seus profetas, assim vocês prosperarão”.
21 Och han underviste folket, och satte sångare för Herranom, och dem som lofva skulle i heligom skrud, och gå för väpnade hären, och säga: Tacker Herranom, ty hans barmhertighet varar evinnerliga.
Quando ele tinha tomado conselho com o povo, ele nomeou aqueles que deveriam cantar para Yahweh e fazer elogios em ordem sagrada ao saírem diante do exército, e dizer: “Dê graças a Yahweh, pois sua bondade amorosa perdura para sempre”.
22 Och då de begynte till att tacka och lofva, lät Herren bakhären, som emot Juda kommen var, komma in på Ammons barn, Moab, och dem af Seirs berg; och de slogo dem.
Quando começaram a cantar e a louvar, Javé colocou emboscadas contra as crianças de Amon, Moab e Mount Seir, que tinham vindo contra Judá; e elas foram atingidas.
23 Då stodo Ammons barn och Moab emot dem af Seirs berg, till att förspilla och nederlägga dem; och då de hade gjort ända på dem af Seirs berg, halp den ene dem andra, att de ock förderfvade sig.
Pois as crianças de Ammon e Moab se levantaram contra os habitantes do Monte Seir para matá-los e destruí-los completamente. Quando terminaram de matar os habitantes de Seir, todos ajudaram a destruir uns aos outros.
24 Men då Juda kom till Mizpe vid öknen, vände de sig emot hopen; och si, då lågo de döde kroppar på jordene, så att ingen undsluppen var.
Quando Judah chegou ao lugar com vista para o deserto, eles olharam para a multidão; e eis que eram cadáveres caídos na terra, e não houve quem escapasse.
25 Och Josaphat kom med sitt folk till att byta deras rof, och funno ibland dem myckna ägodelar och kläder, och kostelig tyg; och skinnade dem, så att de icke mer kunde föra, och utbytte rofvet i tre dagar; ty det var ganska mycket.
Quando Jehoshaphat e seu povo vieram para levar seu saque, encontraram entre eles em abundância tanto riquezas como cadáveres com jóias preciosas, que eles despojaram para si mesmos, mais do que podiam levar. Eles saquearam durante três dias, foi muito.
26 På fjerde dagenom kommo de tillhopa uti lofsdalenom; förty der lofvade de Herran; deraf heter det rummet lofsdal, allt intill denna dag.
No quarto dia, eles se reuniram no Vale de Beracah, pois lá eles abençoaram Yahweh. Portanto, o nome daquele lugar foi chamado “Vale Beracah” até hoje.
27 Alltså vände hvar och en af Juda och Jerusalem tillbaka igen, och Josaphat för dem, så att de drogo till Jerusalem med fröjd; ty Herren hade gifvit dem en glädje öfver deras fiendar;
Então voltaram, cada homem de Judá e Jerusalém, com Jeosafá à sua frente, para ir novamente a Jerusalém com alegria; pois Javé os tinha feito regozijar-se com seus inimigos.
28 Och drogo in uti Jerusalem med psaltare, harpor och trummeter, till Herrans hus.
Eles vieram a Jerusalém com instrumentos de cordas, harpas e trombetas para a casa de Iavé.
29 Och Guds fruktan kom öfver all rike i landen, då de hörde, att Herren hade stridt emot Israels fiendar.
O temor de Deus estava em todos os reinos dos países quando ouviram que Iavé lutou contra os inimigos de Israel.
30 Alltså vardt Josaphats rike stilla; och Gud gaf honom ro allt omkring.
So o reino de Jehoshaphat estava calmo, pois seu Deus lhe deu descanso a todos os lados.
31 Och Josaphat regerade öfver Juda; och var fem och tretio år gammal, då han Konung vardt, och regerade fem och tjugu år i Jerusalem. Hans moder het Asuba, Silhi dotter.
Então Jehoshaphat reinou sobre Judá. Ele tinha trinta e cinco anos de idade quando começou a reinar. Ele reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. O nome de sua mãe era Azuba, filha de Shilhi.
32 Och han vandrade uti sins faders Asa väg, och gick intet derifrå, att han ju gjorde det Herranom väl täcktes;
Ele andou no caminho de Asa, seu pai, e não se desviou dele, fazendo o que estava certo aos olhos de Iavé.
33 Undantagno, att de höjder icke borttagne vordo; förty folket hade ännu icke skickat sitt hjerta till deras fäders Gud.
Entretanto, os lugares altos não foram tirados, e o povo ainda não havia colocado o coração no Deus de seus pais.
34 Hvad nu mer af Josaphat sägande är, både det första och det sista, si, det är skrifvet i Jehu gerningar, Hanani sons, hvilka han upptecknat hafver uti Israels Konungars bok.
Agora o resto dos atos de Jeosafá, primeiro e último, eis que estão escritos na história de Jehu, o filho de Hanani, que está incluído no livro dos reis de Israel.
35 Derefter förenade sig Josaphat, Juda Konung, med Ahasia, Israels Konung, hvilken ogudaktig var med sitt väsende.
Depois disso, Jeosafá, rei de Judá, juntou-se a Acazias, rei de Israel. O mesmo fez de forma muito perversa.
36 Och han samfällde sig med honom till att göra skepp, att de skulle fara till sjös; och skeppen gjorde de i EzionGeber.
Ele se uniu a ele para fazer navios para ir a Társis. Eles fizeram os navios em Ezion Geber.
37 Men Elieser, Dodava son af Maresa, spådde emot Josaphat, och sade: Derföre, att du hafver förenat dig med Ahasia, hafver Herren omintetgjort din verk. Och skeppen vordo sönderslagne, och kunde intet till sjös fara.
Então Eliezer, filho de Dodavahu de Maresafá, profetizou contra Jeosafá, dizendo: “Porque te uniste a Acazias, Javé destruiu tuas obras”. Os navios foram naufragados, de modo que não puderam ir para Tarshish.
