< 2 Krönikeboken 17 >
1 Och hans son Josaphat vardt Konung i hans stad, och vardt mägtig emot Israel;
Oƣli Yǝⱨoxafat Asaning orniƣa padixaⱨ boldi; u Israil padixaⱨliⱪiƣa taⱪabil turux üqün ɵzini küqǝytti.
2 Och lade krigsfolk uti alla Juda fasta städer, och satte befallningsmän i Juda land, och i Ephraims städer, som hans fader Asa vunnit hade.
U ⱨǝrbiy küqlirini Yǝⱨudaning ⱨǝmmǝ ⱪorƣanliⱪ xǝⱨǝrlirigǝ orunlaxturdi ⱨǝmdǝ Yǝⱨuda zeminiƣa wǝ atisi Asa ixƣal ⱪilƣan Əfraimdiki ⱨǝrⱪaysi xǝⱨǝrlǝrgǝ mudapiǝ küqlirini turƣuzdi.
3 Och Herren var med Josaphat; ty han vandrade i de förra Davids sins faders vägar, och sökte icke Baalim;
Pǝrwǝrdigar Yǝⱨoxafat bilǝn billǝ boldi, qünki u atisi Dawutning baxta yürgüzgǝn yollirida mengip Baal butlirini izdimidi,
4 Utan sins faders Gud, och vandrade i hans bud, och icke efter Israels gerningar.
bǝlki atisining Hudasinila izdǝp, Uning ǝmrliridǝ mengip, Israillarning ⱪilmixlirini dorimidi.
5 Derföre stadfäste Herren honom riket; och hele Juda gaf Josaphat skänker; och han hade rikedomar och härlighet ganska mycket.
Xunga, Pǝrwǝrdigar uning padixaⱨliⱪtiki ⱨɵkümranliⱪini mustǝⱨkǝmlidi; pütkül Yǝⱨudadikilǝr uningƣa salam-sowƣilarni sunup turdi; xuning bilǝn uning mal-mülki naⱨayiti kɵp, xan-xɵⱨriti naⱨayiti yuⱪiri boldi.
6 Och då hans hjerta dristigt vardt i Herrans vägar, hof han också bort höjderna och lundarna utu Juda.
U Pǝrwǝrdigarning yollirida mangƣaqⱪa, ƣǝyrǝtlik boldi; uning üstigǝ u Yǝⱨuda zeminidin «yuⱪiri jaylar»ni wǝ Axǝraⱨ butlirini yoⱪatti.
7 Uti tredje årena sins rikes sände han sina Förstar, Benhail, Obadia, Zacharia, Nethaneel och Michaja, att de skulle lära i Juda städer;
Uning sǝltǝnitining üqinqi yili ɵzining ǝmǝldarliridin Bǝn-Ⱨayil, Obadiya, Zǝkǝriya, Nǝtanǝl, Mikayalarni Yǝⱨudaning xǝⱨǝrliridǝ hǝlⱪⱪǝ tǝlim berixkǝ ǝwǝtti.
8 Och med dem de Leviter, Semaja, Nethania, Sebadja, Asahel, Semiramoth, Jonathan, Adonia, Tobia och TobAdonia; och med dem Presterna, Elisama och Joram.
Ular bilǝn billǝ barƣanlardin yǝnǝ Xemaya, Nǝtaniya, Zǝbadiya, Asaⱨǝl, Xǝmiramot, Yonatan, Adoniya, Tobiya, Tob-Adoniya ⱪatarliⱪ birⱪanqǝ Lawiylar, xundaⱪla yǝnǝ Əlixama bilǝn Yǝⱨoram degǝn ikki kaⱨinmu bar idi.
9 Och de lärde i Juda, och hade Herrans lagbok med sig, och foro omkring i alla Juda städer, och lärde folket.
Ular Pǝrwǝrdigarning Tǝwrat ⱪanuni kitabini alƣaq berip, Yǝⱨuda zeminidiki barliⱪ xǝⱨǝrlǝrni arilap yürüp hǝlⱪ arisida tǝlim berǝtti.
10 Och Herrans fruktan kom öfver all rike i de land, som lågo omkring Juda, så att de intet stridde emot Josaphat.
Yǝⱨudaning ǝtrapidiki mǝmlikǝtlǝrning ⱨǝmmisini Pǝrwǝrdigarning ⱪorⱪunqi basti wǝ ular Yǝⱨoxafat bilǝn urux ⱪilixⱪa petinalmaytti.
11 Och de Philisteer förde Josaphat skänker, en hop silfver; och de Araber förde honom sjutusend och sjuhundrad vädrar, och sjutusend och sjuhundrad bockar.
Filistiylǝrdin bǝziliri Yǝⱨoxafatⱪa sowƣa-salamlar wǝ kümüx olpanlirini tapxurdi; Ərǝblǝrmu padiliridin uningƣa yǝttǝ ming yǝttǝ yüz ⱪoqⱪar, yǝttǝ ming yǝttǝ yüz tekǝ sowƣa ⱪildi.
12 Alltså växte Josaphat till, och vardt ju större och större; och han byggde i Juda slott och kornstäder.
Yǝⱨoxafat barƣanseri karamǝt ⱪudrǝt tepip, Yǝⱨudada birnǝqqǝ ⱪorƣan wǝ ambar xǝⱨiri bina ⱪildi.
13 Och hade mycket till skaffa i Juda städer; och voro stridsamme och väldige män i Jerusalem.
U Yǝⱨudaning ⱨǝrⱪaysi xǝⱨǝrliridǝ nurƣun maddiy ǝxya zapisi tǝyyarlidi; Yerusalemdimu uning zǝbǝrdǝs batur jǝngqiliri bar idi.
14 Och detta var ordningen ibland deras fäders hus, som i Juda Öfverstar voro öfver tusende: Adna den öfversten, och med honom voro trehundradetusend väldige män.
Jǝmǝtliri boyiqǝ ularning sani tɵwǝndikiqǝ: — Yǝⱨuda ⱪǝbilisidiki mingbaxliri iqidǝ Adnaⱨ sǝrdar bolup, batur jǝngqilǝrdin üq yüz mingƣa baxlamqiliⱪ ⱪilatti;
15 Näst honom var Johanan den öfversten, och med honom voro tuhundrade och åttatio tusend.
Adnaⱨning ⱪol astida Yǝⱨoⱨanan sǝrdar bolup, ikki yüz sǝksǝn ming adǝmgǝ baxlamqiliⱪ ⱪilatti;
16 Dernäst Amasia, Sichri son, den Herrans friviljoge, och med honom voro tuhundradetusend väldige män.
Yǝⱨoⱨananning ⱪol astida Zikrining oƣli Amasiya bar idi; u Pǝrwǝrdigarƣa ɵzini atiwǝtkǝn adǝm bolup, ikki yüz ming batur jǝngqigǝ baxlamqiliⱪ ⱪilatti.
17 Af BenJamins barn var Eljada en väldig man, och med honom voro tuhundradetusend, som med bågar och sköld färdige voro.
Binyamin ⱪǝbilisi iqidǝ Eliyada degǝn batur bir jǝngqi bolup, oⱪya wǝ ⱪalⱪan bilǝn ⱪorallanƣan ikki yüz ming batur jǝngqigǝ baxlamqiliⱪ ⱪilatti;
18 Efter honom var Josabad, och med honom voro hundrade och åttatio tusend färdige män till strid.
Eliyadaning ⱪol astida Yǝⱨozabad bolup, jǝnggǝ tǝyyar ⱪoxundin bir yüz sǝksǝn ming adǝmgǝ baxlamqiliⱪ ⱪilatti.
19 Desse vaktade alle på Konungen, förutan de som Konungen lagt hade uti de fasta städer i hela Juda.
Bularning ⱨǝmmisi padixaⱨning hizmitidǝ ⱨazir turatti; padixaⱨning yǝnǝ pütün Yǝⱨuda zeminidiki ⱪorƣanliⱪ xǝⱨǝrlǝrgǝ orunlaxturulƣan adǝmliri bolsa, ularning sirtida idi.