2 Krönikeboken 15
1 Och uppå Asaria, Obeds son, kom Guds Ande.
Obed chapa Azariah chunga Pathen Lhagao ahung chun,
2 Han gick ut emot Asa, och sade till honom: Hörer härtill, Asa, och hele Juda och BenJamin; Herren är med eder, efter I ären med honom; och när I söken honom, låter han sig af eder finna; om I ock öfvergifven honom, så öfvergifver han ock eder.
Lengpa Asa galmun’a kon hung vailhung chun, Lengpa kimuto pi dingin apotdoh tan ahi. Neihin ngaipeh temin Asa tin agah asamin ahi. Ngaitemin, nangho Judah le Benjamin phunga mite ho! Pakai chu nanghon naumpi laiseuva aman naum pidiu ahi. Nanghon nahol laiseuva ama chu namu diu, ahinlah nanghon nadalhah uva ahileh aman jong nadalhah diu ahi.
3 Men det skall vara många dagar i Israel, att der skall ingen rätter Gud vara; ingen Prest, som lärer; ingen lag.
Phat saotah pi Israel chu Pathen dihtah nei louva ahildiu themgao bei’a chule ajuidingu dan thu bei’a anaum-u ahitai.
4 Och när de omvända sig i sine nöd till Herran Israels Gud, och söka honom, så skall han låta sig finna.
Ahinlah boina hahsatna ahinto phat ule, Pakai Israel Pathen henga ahungki nung heikit uva; chule ama chu ahin hol phat ule amahon ama chu amudoh kit jiuve.
5 På den tiden varder icke väl gångandes dem som ut och in gå; förty det varder ett stort buller öfver alla de som bo på jordene.
Chuche lungjin naphat ho sung chun kholjinna chele vale dingin lungmon aum jipon ahi.
6 Ty det ena folket skall slå det andra, och en stad den andra; förty Gud skall förskräcka dem med allahanda ångest.
Gamkhat in Gamkhat dounan gal akisat tou jiuvin ahi. Ajeh chu Pathen in boina tintang jouse toh tho’a asuhgim jiu ahi,
7 Men I varer tröste, och drager icke edra händer ifrå; ty edart verk hafver sin lön.
Ahinlah nangvang hatnin lang hang in, ajeh chu na natoh man, kipa man nasan ding ahi.
8 Då Asa hörde dessa orden, och Obeds den Prophetens Prophetia, vardt han tröst, och kastade bort de styggelser utu hela Juda land och BenJamin, och utu städerna, som han vunnit hade på Ephraims berg, och förnyade Herrans altare, som för Herrans förhus stod;
Asa chun Themgao Azariah konna hiche thu chu ajah doh phat hin, ahung hangsan tan Judah le Benjamin gamsunga chule Ephraim thinglhang gam'a analah’u khopi hoa thet umtah lim semthu ho chu abonchan asumang tan ahi. Chule Pakai Houin mai’a um lutle potle na indan sunga, Pakai maicham chu athah semphat kit tan ahi.
9 Och församlade hela Juda och BenJamin, och främlingarna när dem utaf Ephraim, Manasse och Simeon; förty till honom föllo månge af Israel, som de sågo att Herren hans Gud med honom var.
Chuin Asa chun Judah le Benjamin phunga mijouse, amaho to chengkhom Ephraim, Mannaseh le Simeon phunga mijouse chutoh akou khom soh kei tan ahi. Asa vaipoh sung chun amaho Pakai a-Pathen un aumpi chu amu doh phat uchun Israel gam'a konin, mi tamtah Judah gam'a chun ahung kichao lut tauvin ahi.
10 Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månadenom, i femtonde årena Asa rikes;
Asa vaipoh sung kum somle nga lhin kum chavang kichai kon chun, mipi chu Jerusalema akikhom uvin ahi.
11 Och offrade på den dagen Herranom utaf rofvet, som de hemtat hade, sjuhundrad nöt, och sjutusend får.
Chuche nichun Pakaiya dingin bong ja sagi le kelngoi sang sagi chule galmunna ahinpohlut’u kelcha ho chu Pakai angsunga chun athatnun maicham thilton akat doh tauvin ahi.
12 Och de trädde uti förbundet, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, af allt hjerta, och af allo själ;
Chuin amaho alung thim pumpi alhagao pumpiu vin Pakai a-Pathen’u holnan kitepna khat asemdoh tauvin ahi.
13 Och hvilken som icke sökte Herran Israels Gud, han skulle dö, både liten och stor, både man och qvinna.
Koi hileh ateh akhang hijongleh Pakai Israel Pathen holnom lou chu, thalih jeng dingin akinopto uvin ahi.
14 Och de svoro Herranom med höga röst, med rop, med trummeter och basuner.
Sumkon gin peh lah lah le kelngoi ki kikhet gintoh thon, Pakaiya kitahna nei dingin akihah selnau aw sangtah in asamun ahi.
15 Och hele Juda fröjdade sig öfver eden; ty de hade svorit af allt hjerta, och de sökte honom af allom vilja, och han lät sig af dem finna; och Herren gaf dem ro allt omkring.
A lungthim pumpiuva asemmu ahijeh chun, Judah gamsunga mijouse chu hiche kitepna chunga alunglhai soh keijun ahi. Ngaichatna neitah’a Pathen ahol’u ahijeh chun Pakaiyin alang langa agalmi teuva konin choldona apeuvin ahi.
16 Ock satte Konung Asa sina moder Maacha af ämbetet, för det hon stiktat hade uti Miplezeths lund; och Asa utrotade hennes Miplezeth, och sönderslog honom, och uppbrände honom vid Kidrons bäck.
Asa Lengpa chun apinu Maacah jeng tah jong chu Lengnu ahina muna konin anodoh in ahi. Ajeh chu amanu chun thujahmo Asherah khom anasem ahi, Asa chu apinun thujahmo khom asem chu asat lhan ajepchip in Kedron phaicham a chun ahalvamtan ahi.
17 Men höjderna vordo icke bortlagda utur Israel; dock var Asa hjerta rättsinnigt, så länge han lefde.
Israel gam sunga doikhom, doihouna munho akisuhmang louvang chun; ahinkho lhung keijin Asa lungthim chu kitahna lhingset in aum jinge.
18 Och han lät komma in uti Guds hus hvad hans fader helgat hade, och hvad han helgat hade, silfver, guld och käril.
Ama le apan ana lhandoh sana le dangka chule thil jatchom chom ho chu, Pathen Houin sunga ahinpolut in ahi.
19 Och intet örlig var allt intill femte och tretionde året Asa rikes.
Hitichun Asa lengvaipoh kum somthum le kum nga chan chun gal kiti ana umtapoi.
