< 2 Krönikeboken 14 >
1 Och Abia afsomnade med sina fader, och de begrofvo honom uti Davids stad; och Asa hans son vardt Konung i hans stad; uti den tiden var landet stilla i tio år.
Pea naʻe mohe ʻa ʻApisa mo ʻene ngaahi tamai, pea naʻa nau tanu ia ʻi he kolo ʻa Tevita: pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe hono foha ko ʻAsa. Naʻe melino pe ʻae fonua ʻi hono ngaahi ʻaho ʻoʻona ʻi ha taʻu ʻe hongofulu.
2 Och Asa gjorde det rätt var, och det Herranom hans Gud väl behagade;
Pea naʻe fai ʻe ʻAsa ʻaia naʻe lelei ʻi he ʻao ʻo Sihova ko hono ʻOtua:
3 Och kastade bort de främmande altare, och höjderna, och slog sönder stoderna, och högg af lundarna;
He naʻa ne fetuku ʻo ʻave ke mamaʻo ʻae ngaahi feilaulauʻanga ʻoe ngaahi ʻotua kehe, mo e ngaahi potu māʻolunga: ʻo ne fesiʻi hifo ʻae ngaahi meʻa fakatātā, pea ne tā hifo ʻae ngaahi vao tapu:
4 Och lät säga Juda, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, och göra efter lagen och budorden.
Pea naʻa ne fekau ki Siuta ke kumi kia Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻenau ngaahi tamai, pea ke fai ki he fono mo e fekau.
5 Och han kastade bort utur alla Juda städer höjderna och afgudarna; ty riket var stilla för honom.
Pea naʻa ne liʻaki foki mei he ngaahi kolo kotoa pē ʻo Siuta ʻae ngaahi potu māʻolunga mo e ngaahi meʻa fakatātā: pea naʻe anga fakamelino pe ʻae puleʻanga ʻi hono ʻao.
6 Och han byggde fasta städer i Juda, medan landet stilla, och intet örlig emot honom var uti de årena; ty Herren gaf honom ro.
Pea naʻe langa ʻe ia ʻae ngaahi kolotau ʻi Siuta: he naʻe anga fakamelino pe ʻae fonua, pea naʻe ʻikai ha tau kiate ia ʻi he ngaahi taʻu ko ia: koeʻuhi naʻe foaki ʻe Sihova ʻae fiemālie kiate ia.
7 Och han sade till Juda: Låt oss bygga dessa städerna, och låta gå murar deromkring, och torn, portar och bommar, efter vi hafve rolighet i landena; ty vi hafve sökt Herran vår Gud, ja, vi hafve sökt honom, och han hafver gifvit oss ro allt omkring. Alltså byggde de, och det gick väl fram.
Ko ia naʻe pehē ai ʻe ia ki Siuta, “Ke tau langa ʻae ngaahi kolo ni maʻatautolu, pea langa ki ai ʻae ngaahi ā, mo e ngaahi fale māʻolunga, mo e ngaahi matapā, mo e ngaahi ʻakau fakalava, ʻi he kei ʻi hotau ʻao ʻae fonua: ko e meʻa ʻi heʻetau kumi ʻa Sihova ko hotau ʻOtua, naʻa tau kumi ia, pea kuo ne tuku ʻae fiemālie kiate kitautolu ʻi he potu kotoa pē.” Ko ia naʻa nau langa pea monūʻia.
8 Och Asa hade en här, som spjut och sköld båro: utaf Juda trehundradtusend, och utaf BenJamin de som sköld båro, och med båga kunde, tuhundradtusend, och åttatiotusend; och desse voro alle starke hjeltar.
Pea naʻe ʻia ʻAsa ʻae kau tangata tau, naʻe fua ʻae ngaahi pā mo e ngaahi tao, ko e toko tolu afe mei Siuta: pea ko e toko ua kilu mo e toko valu mano meia Penisimani naʻe fua pā pea teke ʻae kaufana: ko e kau tangata toʻa mo mālohi ʻakinautolu ni kotoa pē.
9 Så drog emot dem Serah den Ethiopen, med en mägtig här, tusende resor tusende, dertill trehundrade vagnar, och kommo intill Maresa.
Pea naʻe haʻu ke tauʻi ʻakinautolu ʻa Sela ko e tangata ʻItiopea mo e fuʻu tau ko e taha miliona, mo e saliote ʻe tolungeau: pea naʻa nau hoko ki Malesa.
10 Och Asa drog ut emot honom; och de redde sig till strid uti den dalen Zephatha vid Maresa.
Pea naʻe toki ʻalu kituaʻā ʻa ʻAsa ko hono tali, pea naʻa nau teuteu ke fai ʻae tau ʻi he potu talalo ʻo Sefata ʻi Malesa.
11 Och Asa åkallade Herran sin Gud, och sade: Herre, när dig är ingen skilfång hjelpa, ibland många, eller der ingen magt är. Hjelp oss. Herre vår Gud; ty vi förlåte oss på dig, och i ditt Namn äro vi komne emot denna hopen; Herre vår Gud, för dig förmår ingen menniska något.
Pea naʻe tangi ʻa ʻAsa kia Sihova ko hono ʻOtua, ʻo ne pehē, “ʻE Sihova, ko e meʻa noa pe kiate koe ke tokoni, ki he tokolahi, pe kiate kinautolu ʻoku ʻikai hanau mālohi: ʻE Sihova ko homau ʻOtua, ke ke tokoni kiate kimautolu: he ʻoku mau falala kiate koe, pea ʻi ho huafa ʻoku mau ʻalu atu ki he fuʻu kakai ni. ʻE Sihova, ko koe pe ko homau ʻOtua ʻoua naʻa mālohi ʻae tangata kiate koe.”
12 Och Herren plågade de Ethioper för Asa, och för Juda, så att de flydde.
Ko ia naʻe taaʻi ʻe Sihova ʻae kakai ʻItiopea ʻi he ʻao ʻo ʻAsa, mo e ʻao ʻo Siuta pea naʻe hola ʻae kakai ʻItiopea.
13 Och Asa med folkena, som med honom var, jagade efter dem allt intill Gerar. Och de Ethioper föllo, så att ingen af dem blef lefvandes, utan de vordo nederlagde för Herranom, och för hans här; och de togo ganska mycket rof deraf.
Pea naʻe tuli ʻakinautolu ʻe ʻAsa mo e kakai naʻe ʻiate ia ʻo aʻu ki Kela: pea ʻi he maveuveu ʻae kakai ʻItiopea, naʻe ʻikai te nau mafai ke toe fakahaofi ʻakinautolu he naʻe fakaʻauha ʻakinautolu ʻi he ʻao ʻo Sihova pea ʻi he ʻao ʻo ʻene tau: pea naʻa nau fetuku ʻo ʻave ʻae vete lahi.
14 Och han slog alla städer omkring Gerar; ty Herrans fruktan kom öfver dem, och de skinnade alla städer; ty der var mycket rof inne.
Pea naʻa nau teʻia ʻae ngaahi kolo kotoa pē naʻe tuʻu takatakai ʻi Kela: he naʻe tō ʻae manavahē kia Sihova kiate kinautolu: pea naʻa nau maumau ʻae ngaahi kolo kotoa pē: he naʻe lahi ʻaupito ʻae koloa ʻi ai.
15 Slogo de också boskapens hyddor, och togo får ganska mycken, och camelar; och kommo igen till Jerusalem.
Pea naʻa nau teʻia foki ʻae ngaahi fale ʻoe fanga manu lalahi: pea naʻe fetuku ʻo ʻave ʻae fanga sipi mo e fanga kāmeli ke lahi ʻaupito ʻonau liu mai ki Selūsalema.