2 Krönikeboken 14
1 Och Abia afsomnade med sina fader, och de begrofvo honom uti Davids stad; och Asa hans son vardt Konung i hans stad; uti den tiden var landet stilla i tio år.
Abijah died and was buried in the City of David. His son Asa took over as king. For ten years of his reign the country was at peace.
2 Och Asa gjorde det rätt var, och det Herranom hans Gud väl behagade;
Asa did what was good and right in the Lord's sight.
3 Och kastade bort de främmande altare, och höjderna, och slog sönder stoderna, och högg af lundarna;
He took down the foreign altars and high places, smashed their sacred pillars, and cut down the Asherah poles.
4 Och lät säga Juda, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, och göra efter lagen och budorden.
He ordered Judah to worship the Lord, the God of their forefathers, and to observe the law and the commandments.
5 Och han kastade bort utur alla Juda städer höjderna och afgudarna; ty riket var stilla för honom.
He also took down the high places and the incense altars from all the towns of Judah. Under his rule the kingdom was at peace.
6 Och han byggde fasta städer i Juda, medan landet stilla, och intet örlig emot honom var uti de årena; ty Herren gaf honom ro.
Because the country was at peace he was able to rebuild the fortified towns of Judah. There were no wars during these years because the Lord had granted him peace.
7 Och han sade till Juda: Låt oss bygga dessa städerna, och låta gå murar deromkring, och torn, portar och bommar, efter vi hafve rolighet i landena; ty vi hafve sökt Herran vår Gud, ja, vi hafve sökt honom, och han hafver gifvit oss ro allt omkring. Alltså byggde de, och det gick väl fram.
Asa told the people of Judah, “Let us build up these towns and surround them with walls and towers and barred gates. The land is still ours, because we continue to worship the Lord our God. We worship him, and he has given us peace from all our enemies.” So they began the building projects, and completed them successfully.
8 Och Asa hade en här, som spjut och sköld båro: utaf Juda trehundradtusend, och utaf BenJamin de som sköld båro, och med båga kunde, tuhundradtusend, och åttatiotusend; och desse voro alle starke hjeltar.
Asa had an army made up of three hundred thousand men from Judah who carried large shields and spears, and two hundred eighty thousand men from Benjamin who carried regular shields and bows. All of them were brave warriors.
9 Så drog emot dem Serah den Ethiopen, med en mägtig här, tusende resor tusende, dertill trehundrade vagnar, och kommo intill Maresa.
Zerah the Ethiopian attacked them with an army of a thousand times a thousand men and three hundred chariots, advancing as far as Mareshah.
10 Och Asa drog ut emot honom; och de redde sig till strid uti den dalen Zephatha vid Maresa.
Asa went out to confront him, lining up for battle in the Valley of Zephathah at Mareshah.
11 Och Asa åkallade Herran sin Gud, och sade: Herre, när dig är ingen skilfång hjelpa, ibland många, eller der ingen magt är. Hjelp oss. Herre vår Gud; ty vi förlåte oss på dig, och i ditt Namn äro vi komne emot denna hopen; Herre vår Gud, för dig förmår ingen menniska något.
Asa called out for help to the Lord his God: “Lord, there is no one apart from you who can help the powerless against the powerful. Please help us, Lord our God, for we trust in you. We have come against this horde because we stand for you, Lord. You are our God. Do not let a mere human being beat you.”
12 Och Herren plågade de Ethioper för Asa, och för Juda, så att de flydde.
The Lord struck the Ethiopians in front of Asa and Judah, and the Ethiopians ran away.
13 Och Asa med folkena, som med honom var, jagade efter dem allt intill Gerar. Och de Ethioper föllo, så att ingen af dem blef lefvandes, utan de vordo nederlagde för Herranom, och för hans här; och de togo ganska mycket rof deraf.
Asa and his army chased them as far as Gerar. The Ethiopians were killed—there were none who survived, for they were caught between the Lord and his army. The men of Judah carried off a large amount of plunder.
14 Och han slog alla städer omkring Gerar; ty Herrans fruktan kom öfver dem, och de skinnade alla städer; ty der var mycket rof inne.
They also attacked all the towns around Gerar, because the inhabitants were terrified of the Lord. The men of Judah took a large amount of plunder from all the towns.
15 Slogo de också boskapens hyddor, och togo får ganska mycken, och camelar; och kommo igen till Jerusalem.
Then they attacked the camps of the herdsmen and took many sheep and camels. Then they went back to Jerusalem.
