1 Timotheosbrevet 4

1 Men Anden säger klarliga, att i yttersta tiderna skola somlige falla ifrå trone, hållande sig intill bedrägeliga andar och djeflalärdom;

2 Genom dem som med skrymteri tala lögn, och hafva brändt tecken i sin samvet;

3 Och förbjuda ägtenskap; bjuda skona maten, som Gud skapat hafver till att taga med tacksägelse, dem trognom, och dem som hafva förstått sanningena.

4 Ty allt det Gud skapat hafver är godt, och intet bortkastandes, som med tacksägelse taget varder.

5 Ty det varder helgadt genom Guds ord och bönen.

6 När du sådant gifver bröderna före, så blifver du en god Jesu Christi tjenare; såsom du uppfödder äst i trones ordom, och god lärdom, med hvilken du alltid varit hafver.

7 Men oandeliga och kärlingafabler låt fara; men öfva dig sjelf till gudaktighet.

8 Ty lekamlig öfning är föga till nytto; men gudaktighet är nyttig till all ting, och hafver löfte om detta lifvet, och det tillkommande.

9 Det är ju ett fast ord, och i alla måtto väl värdt att man det anammar.

10 Ty derpå arbete vi ock, och vardom försmädde, att vi hoppas på lefvandes Gud, som är alla menniskors Frälsare, men besynnerliga deras som tro.

11 Sådant bjud, och lär.

12 Ingen förakte din ungdom; utan var dem trognom en eftersyn, i ord, i umgängelse, i kärlek, i andanom, i trone, i kyskhet.

13 Håll på att läsa, förmana, lära, tilldess jag kommer.

14 Försumma icke den gåfvo som i dig är, den dig gifven är genom prophetien, med Presternas händers åläggning.

15 Detta akta; blif deruti; på det din förbättring må hvarjom manne uppenbar varda.

16 Haf akt på dig sjelfvan, och på lärdomen; blif i dessa stycker; ty om du så gör, frälsar du dig sjelfvan, och dem som dig höra.