1 Thessalonikerbrevet 3

1 Derföre kundom vi icke länger hafvat fördrag; och oss syntes, att vi uti Athen allena skulle qvare blifva;

2 Och hafve sändt Timotheum, vår broder, och Guds tjenare, och vår hjelpare i Evangelio Christi, till att styrka och trösta eder i edra tro;

3 På det ingen skulle låta vika sig uti denna bedröfvelse; ty I veten, att vi ärom dertill satte.

4 Ty när vi vorom när eder, sade vi eder det tillförene, att vi måste lida bedröfvelse; såsom ock skedt är, och I veten.

5 Derföre kunde jag ock icke länger hafvat fördrag, utan sände åstad; på det jag skulle förfara edra tro, att tilläfventyrs frestaren icke hade försökt eder, och vårt arbete hade då fåfängt vordit.

6 Men nu nyliga, sedan Timotheus kommen var till oss ifrån eder, och underviste oss edra tro och kärlek; och att I alltid tänken på oss till det bästa, och åstunden att se oss, såsom ock vi eder;

7 Vordom vi, käre bröder, hugsvalade på eder, uti all vår bedröfvelse och nöd, genom edra tro.

8 Ty vi lefve nu, efter I stån i Herranom.

9 Hvad tack kunne vi Gudi säga för eder, för all den glädje som vi hafve af eder, för vår Gud?

10 Vi bedje dag och natt ganska mycket, I att vi mågom se edart ansigte, och uppfylla det i edra tro fattas.

11 Men Gud sjelfver, och vår Fader, och vår Herre Jesus Christus, skicke vår väg till eder.

12 Men Herren föröke eder, och låte kärleken öfverflöda inbördes och till hvar man; såsom ock vi äre till eder:

13 Att edor hjerta måga styrkt och ostraffelig blifva, i helighet, för Gudi och vårom Fader, uti vårs Herras Jesu Christi tillkommelse, med all hans helgon.