1 Samuelsboken 7
1 Så kommo det folket af KiriathJearim, och hemtade Herrans ark ditupp, och förde honom i AbiNadabs hus i Gibea; och hans son Eleazar vigde de, att han skulle taga vara på Herrans ark.
The men of Kiriath Jearim came and took up the ark of Jehovah and brought it into the house of Abinadab, which was on the hill, and sanctified Eleazar his son to keep the ark of Jehovah.
2 Och ifrå den dagen, då Herrans ark kom till KiriathJearim, fördröjde sig tiden, tilldess tjugu år voro förlupne; och allt Israels hus greto för Herranom.
It happened, from the day that the ark stayed in Kiriath Jearim, that the time was long; for it was twenty years: and all the house of Israel lamented after Jehovah.
3 Men Samuel sade till hela Israels hus: Om I omvänden eder med allt hjerta till Herran, så låter ifrån eder de främmande gudar och Astaroth, och bereder edart hjerta till Herran, och tjener honom allena, så varder han eder frälsandes utu de Philisteers hand.
Samuel spoke to all the house of Israel, saying, "If you do return to Jehovah with all your heart, then put away the foreign gods and the Ashtaroth from among you, and direct your hearts to Jehovah, and serve him only; and he will deliver you out of the hand of the Philistines."
4 Så bortkastade Israels barn ifrå sig Baalim och Astaroth, och tjente Herranom allena.
Then the children of Israel removed the Baals and the Ashtaroth, and served Jehovah only.
5 Och Samuel sade: Församler hela Israel till Mizpa, att jag må der bedja Herran för eder.
Samuel said, "Gather all Israel to Mizpah, and I will pray for you to Jehovah."
6 Och de kommo tillhopa i Mizpa, och öste vatten, och göto ut för Herranom, och fastade den dagen, och sade der: Vi hafve syndat för Herranom. Och så dömde Samuel Israels barn i Mizpa.
They gathered together to Mizpah, and drew water, and poured it out before Jehovah, and fasted on that day, and said, "We have sinned against Jehovah." Samuel judged the children of Israel in Mizpah.
7 Då nu de Philisteer hörde, att Israels barn voro tillhopakomne i Mizpa, drogo de Philisteers Förstar upp emot Israel. När Israels barn det hörde, fruktade de sig för de Philisteer;
When the Philistines heard that the children of Israel were gathered together at Mizpah, the lords of the Philistines went up against Israel. When the children of Israel heard it, they were afraid of the Philistines.
8 Och sade till Samuel: Vänd icke igen att ropa för oss till Herran vår Gud, att han hjelper oss utu de Philisteers hand.
The children of Israel said to Samuel, "Do not cease to cry to Jehovah your God for us, that he will save us out of the hand of the Philistines."
9 Samuel tog ett fett lamb, och offrade Herranom ett helt bränneoffer, och ropade till Herran för Israel; och Herren bönhörde honom.
Samuel took a suckling lamb, and offered it for a whole burnt offering to Jehovah: and Samuel cried to Jehovah for Israel; and Jehovah answered him.
10 Och som Samuel offrade bränneoffret, kommo de Philisteer fram till att strida emot Israel. Men Herren lät dundra en stor tordön öfver de Philisteer på den dagen; och förfärade dem, så att de vordo slagne för Israel.
As Samuel was offering up the burnt offering, the Philistines drew near to battle against Israel; but Jehovah thundered with a great thunder on that day on the Philistines, and confused them; and they were struck down before Israel.
11 Så drogo Israels män ut ifrå Mizpa, och jagade de Philisteer, och slogo dem allt inunder BethCar.
The men of Israel went out of Mizpah, and pursued the Philistines, and struck them, as far as below Beth Kar.
12 Då tog Samuel en sten, och satte honom emellan Mizpa och Sen, och kallade honom Hjelposten, och sade: Allt härintill hafver Herren hulpit oss.
Then Samuel took a stone, and set it between Mizpah and Jashan, and called its name Ebenezer, saying, "Jehovah helped us until now."
13 Så vordo de Philisteer förtryckte, och kommo intet mer i Israels gränso. Och Herrans hand var emot de Philisteer, så länge Samuel lefde.
So the Philistines were subdued, and they came no more within the territory of Israel. The hand of Jehovah was against the Philistines all the days of Samuel.
14 Så vordo ock de städer Israel igengifne, som de Philisteer dem ifråtagit hade, ifrån Ekron intill Gath, med deras gränsor; dem friade Israel utu de Philisteers hand; ty Israel hade frid med de Amoreer.
The cities which the Philistines had taken from Israel were restored to Israel, from Ekron even to Gath; and Israel recovered its territory out of the hand of the Philistines. There was peace between Israel and the Amorites.
15 Och Samuel dömde Israel, så länge han lefde;
Samuel judged Israel all the days of his life.
16 Och for hvart år omkring till BethEl, och Gilgal, och Mizpa. Och när han hade på all denna rummen dömt Israel,
He went from year to year in circuit to Bethel and Gilgal, and Mizpah; and he judged Israel in all those places.
17 Kom han igen till Ramath, ty der var hans hus; och dömde der Israel, och byggde der Herranom ett altare.
His return was to Ramah, for there was his house; and there he judged Israel: and he built there an altar to Jehovah.
