1 Samuelsboken 4
1 Och Samuel begynte predika för hela Israel. Och Israel drog ut emot de Philisteer i strid, och lägrade sig vid Hjelpostenen; men de Philisteer hade lägrat sig i Aphek.
In pacl se inge mwet Philistia elos fahsreni in som ac mweun lain mwet Israel, ac mwet Israel elos akola pac in lainulos. Mwet Israel elos tulokunak iwen aktuktuk selos in acn Ebenezer, ac mwet Philistia elos tulokunak iwen aktuktuk selos in acn Aphek.
2 Och de gjorde redo emot Israel; och hären vardt förskingrad, så att Israel vardt slagen förde Philisteer; och de slogo i spetsen på markene vid fyratusend män.
Mwet Philistia elos mutawauk lain mwet Israel, ac tukun mweun upa lalos, mwet Philistia elos kutangla mwet Israel, ac uniya akuran akosr tausin mwet Israel yen elos mweun we.
3 Och då folket kom i lägret, sade de äldsta i Israel: Hvi hafver Herren låtit slå oss i dag för de Philisteer? Låt oss taga till oss Herrans förbunds ark ifrå Silo, och låt honom komma ibland oss, att han må frälsa oss ifrå våra fiendars hand.
Ke mwet lula sin mwet Israel elos foloko nu nien aktuktuk lalos, mwet kol lalos asiyuki ac fahk, “Efu ku LEUM GOD El lela mwet Philistia inge in kutangkutla misenge? Wona kut in som use Tuptup in Wuleang lun LEUM GOD Shiloh me, tuh Elan kasrekut ac molikutla liki mwet lokoalok lasr.”
4 Och folket sände till Silo, ock läto hemta dädan Herrans Zebaoths förbunds ark, hvilken der sitter på Cherubim. Och voro de två Eli söner med Guds förbunds ark, Hophni och Pinehas.
Na elos supwala kutu mwet nu Shiloh in tuh use Tuptup in Wuleang lun LEUM GOD Kulana, su nien muta lal oan fin cherub lukwa. Wen luo natul Eli, Hophni ac Phinehas, eltal wi na Tuptup in Wuleang tuku.
5 Och då Herrans förbunds ark kom i lägret, skriade hela Israel med stort skriande, så att det skall i markene.
Ke Tuptup in Wuleang tuku sun nien aktuktuk, mwet Israel nukewa elos sala ke pusren engan lulap, oru infohk uh kusrusryak.
6 Då de Philisteer hörde det skriandet, sade de: Hvad är det för ett skri och glädje uti de Ebreers lägre? Och då de förnummo, att Herrans ark var kommen i lägret,
Ke mwet Philistia elos lohng pusren sasa elos fahk, “Mea kalmen sa lulap se ma tuku liki nien aktuktuk lun mwet Israel inge?” Ke elos lohng lah Tuptup in Wuleang lun LEUM GOD sun acn we,
7 Fruktade de sig, och sade: Gud är kommen i lägret; och sade ytterligare: Ve oss, ty det hafver icke så varit tillförene.
elos sangeng ac fahk, “Sie god el tuku oasr nien aktuktuk lalos ah! Kut ac wanginla! Tufahna pacl se in sikyak lumah ouinge nu sesr oemeet me!
8 Ve oss, ho kan hjelpa oss ifrå dessa mägtiga Gudars hand? Det äro de Gudar, som slogo Egypten med allahanda plågo i öknene.
Su ku in molikutla liki god ku lalos inge? Pa inge god lalos ma tuh uniya mwet Egypt yen mwesis ah!
9 Så varer nu tröste, och varer män, I Philisteer, att I icke skolen tjena de Ebreer, såsom de hafva tjent eder; varer män och strider.
Mwet Philistia, kowos in pulaikna! Kowos in mweun oana mukul. Kowos fin tia, na kowos ac tufah mwet kohs nu sin mwet Hebrew, oana ke elos tuh mwet kohs nu sesr ah. Ke ma inge, kowos mweun oana mukul!”
10 Då stridde de Philisteer, och Israel vardt slagen, och hvar och en flydde uti sina hyddo; och det var en ganska stor slagtning, så att utaf Israel föllo tretiotusend män fotfolk.
Mwet Philistia elos mweun arulana upa, ac elos kutangla mwet Israel, ac mwet Israel elos kaing nu acn selos. Mwet puspis anwuki. Oasr tausin tolngoul mwet mweun lun Israel misa.
11 Och Guds ark vardt tagen, och de två Eli söner Hophni och Pinehas blefvo döde.
Tuptup in Wuleang lun LEUM GOD sruhu, ac anwuki pac Hophni ac Phinehas, wen luo natul Eli.
12 Då lopp en af BenJamin utaf hären, och kom den samma dagen till Silo; och hade rifvit sin kläder, och hade strött jord uppå hufvudet.
Sie mukul in sruf lal Benjamin el kasrusr tuku liki nien mweun uh nu Shiloh, ac sun acn we ke len sacna. El seya nuknuk lal ac sang kutkut nu fin sifal in akkalemye asor lal.
13 Och som han kom derin, satt Eli på en stol, till att se ut på vägen; ty hans hjerta var bekymradt om Guds ark; och då mannen kom i staden, sade han det; och hela staden gret och ropade.
Eli el nunku yohk ke Tuptup in Wuleang, ac el mutana ngetnget fin mwe muta lal sisken inkanek ah. Ke mwet sac el tuku ac sulkakin pweng inge nu in siti uh, na mwet nukewa elos wowoyak ke sangeng.
14 Och som Eli fick höra det ropet, sade han: Hvad är detta för ett rop och buller? Så kom mannen hasteliga, och sade det Eli.
Ke Eli el lohng pusren mwet uh el siyuk, “Mea kalmen wowon ingan?” Na mwet sac sulaklak nu yorol ac fahkak ma sikyak nu sel. (
15 Och Eli var åtta och niotio år gammal; och hans ögon voro mörk, så att han icke kunde se.
Eli el yac eungoul oalkosr in pacl se inge, ac apkuran in kunla na pwaye mutal.)
16 Och mannen sade till Eli: Jag är kommen, och är flydd i dag utu hären; men han sade: Huru går det, min son?
Na mwet sac fahk, “Nga kaingla liki nien mweun uh, ac kasrusr na oe we me misenge.” Ac Eli el siyuk sel, “Wen nutik, fuka mweun ah?”
17 Då svarade bådet, och sade: Israel är flydd för de Philisteer, och en stor slagtning är skedd på folket, och dine två söner, Hophni och Pinehas, äro döde; dertill är Guds ark borttagen.
Mwet sac fahk nu sel, “Mwet Israel elos kaing liki mwet Philistia. Kut kuf na pwaye! Oayapa anwuki wen luo nutum, Hophni ac Phinehas, ac Tuptup in Wuleang lun God sruhu!”
18 Och som han rörde om arken, föll han tillrygga af stolenom vid dörrena, och slog sig halsen sönder, och blef död; ty han var gammal och en tung man; men han hade dömt Israel i fyratio år.
Ke pacl se mwet sac fahk ke Tuptup in Wuleang, na Eli el topla nu tok liki mwe muta lal sisken mutunpot in siti uh. El arulana matu ac toasr ke lupal, pwanang kaptelik inkawal ac el misa. El mwet kol fin Israel ke lusen yac angngaul.
19 Och hans sonahustru, Pinehas hustru, var hafvandes, och skulle snart läggas ned. Då hon hörde det ryktet, att Guds ark var tagen, och hennes svär och man voro döde, böjde hon sig, och födde; ty hennes nöd kom henne uppå.
Mutan kial Phinehas, wen natul Eli, el pitutu ac apkuran in isusla. Ke el lohng lah sruhu Tuptup in Wuleang lun God, ac ke papa talupal oayapa mukul tumal ah tukeni misa, na ngal in isus lal tuyang, ac el isusla.
20 Och som hon nu dö skulle, sade qvinnorna, som när henne stodo: Var icke förfärad, du hafver födt en son; men hon svarade intet, och lade det heller intet på hjertat.
Ke el keok ac apkuran in misa, mutan in akisus lal elos fahk nu sel, “Akkeye kom, tuh kom oswela tari wen se!” Tusruktu el tiana lohang, ku topkolos.
21 Och hon kallade det barnet Icabod, och sade: Israels härlighet är borto; efter Guds ark tagen var, och hennes svär, och hennes man;
El sang inen tulik sac Ichabod, su kalmah “Wolana lun God som liki Israel,” ke sripen sruhu Tuptup in Wuleang, oayapa papa talupal ac mukul tumal tukenina misa.
22 Och sade åter: Israels härlighet är borto; ty Guds ark är tagen.
El fahk mu, “Wolana lun God fahsr liki Israel mweyen Tuptup in Wuleang lun God sruhu.”
