1 Samuelsboken 29
1 Men de Philisteer samlade alla sina härar i Aphek, och Israel lägrade sig i Ajin i Jisreel.
Filistiylǝr ⱨǝmmǝ ⱪoxunlirini yiƣip Afǝktǝ jǝm ⱪildi; Israillar Yizrǝǝldiki bulaⱪning yenida qedir tikti.
2 Och de Philisteers Förstar gingo med hundrad, och med tusend; men David gick efterst med sina män när Achis.
Filistiylǝrning sǝrdarliri yüz yaki mingdin ǝskǝrni baxlap, sǝp tizip kǝldi; ularning kǝynidin Dawut ɵz adǝmlirini baxlap Aⱪix bilǝn qiⱪip sǝp tüzdi.
3 Då sade de Philisteers Förstar: Hvad skola denne Ebreer? Achis sade till dem: Är icke det David, Sauls tjenare, Israels Konungs, den nu när mig varit hafver år och dag; och jag hafver intet funnit med honom, ifrå den tiden han föll intill mig?
Filistiylǝrning ǝmirliri: — Bu Ibraniylar bu yǝrdǝ nemǝ ix ⱪilidu? — dedi. Aⱪix Filistiylǝrning ǝmirlirigǝ: — Bu Israilning padixaⱨi Saulning hizmǝtkari Dawut ǝmǝsmu? U bu yǝrdǝ birnǝqqǝ kün, birnǝqqǝ yillardin beri mǝn bilǝn turƣan ǝmǝsmu? U manga kǝlgǝn kündin tartip bu küngiqǝ uningdin ⱨeq ǝyib bayⱪimidim, dedi.
4 Men de Philisteers Förstar vordo vrede på honom, och sade till honom: Låt den mannen vända om, och blifva i sitt rum, der du hafver satt honom, att han icke drager neder med oss i stridena, och varder vår fiende i stridene; ty i hvad kunde han bättre blidka sin herra, än med dessa männernas hufvud?
Əmma Filistiylǝrning ǝmirliri uningƣa aqqiⱪlandi. Filistiylǝrning ǝmirliri uningƣa: — Uni ⱪayturuwǝt! Bu kixi sǝn ɵzüng uningƣa orunlaxturƣan jayƣa kǝtsun; biz bilǝn billǝ soⱪuxⱪa qüxmisun, bolmisa, u soⱪuxta bizgǝ rǝⱪib bolup ⱪelixi mumkin. Bu adǝm ɵz ƣojisi bilǝn nemisi arⱪiliⱪ yarixidu? Bu adǝmlǝrning baxlirini elix bilǝn bolmamdu?
5 Är icke han den David, om hvilken de söngo i dansen: Saul slog tusende, men David slog tiotusend?
Bu ⱪiz-ayallar burun uning toƣrisida ussul oynap ⱪoxaⱪ ⱪetip: — Saul minglap ɵltürdi, wǝ Dawut on minglap ɵltürdi, degǝn Dawut ǝmǝsmu? — dedi.
6 Då kallade Achis David, och sade till honom: Så visst som Herren lefver, jag håller dig för en redelig man; och din utgång och ingång, med mig i härenom, behagar mig väl, och hafver intet argt sport af dig, ifrå den tiden, du kom till mig, intill nu; men du behagar icke Förstomen.
Aⱪix Dawutni qaⱪirip uningƣa: — Pǝrwǝrdigarning ⱨayati bilǝn [ⱪǝsǝm ⱪilip eytimǝnki], sǝn durus adǝmsǝn, sening mening bilǝn lǝxkǝrgaⱨda hizmǝttǝ boluxung kɵzlirimdǝ yahxi ixtur; qünki manga kǝlgǝn künidin tartip bu küngiqǝ sǝndin ⱨeq yamanliⱪ bayⱪimidim. Lekin sǝn ǝmirlǝrgǝ yaⱪmapsǝn.
7 Så vänd nu om, och gack med frid, på det du icke skall förtörna de Philisteers Förstar.
Xunga tinq-aman yenip kǝtkin, bolmisa Filistiylǝrning ǝmirlirini narazi ⱪilip ⱪoyisǝn, dedi.
8 David sade: Hvad hafver jag gjort? Och hvad hafver du sport af din tjenare, ifrå den tid jag hafver varit när dig, intill nu, att jag icke skall komma och strida emot mins herras Konungens fiendar?
Dawut Aⱪixⱪa: — Mǝn nemǝ ⱪildim? Silining ⱪaxliriƣa kǝlgǝn kündin tartip bu küngiqǝ ⱪilƣan ⱪaysi [yamanliⱪim] üqün meni ƣojam padixaⱨning düxmǝnliri bilǝn soⱪuxⱪili barƣuzmayla? — dedi.
9 Achis svarade, och sade till David: Jag vet väl, att du äst täck för min ögon, såsom en Guds Ängel; men de Philisteers Förstar hafva sagt: Låt honom icke draga upp med oss i stridena.
Aⱪix Dawutⱪa jawab berip: — Kɵzlirimdǝ Hudaning bir pǝrixtisidǝk manga yahxi ikǝnlikingni bilimǝn. Lekin Filistiylǝrning ǝmirliri seni biz bilǝn billǝ jǝnggǝ qiⱪmisun dǝwatidu, dedi.
10 Så var nu i morgon bittida uppe, och dins herras tjenare, som med dig komne äro; och när I ären i morgon bittida uppståndne, och ljust är, så går edar väg.
Xunga ǝtǝ sǝⱨǝrdǝ ⱪopunglar, ɵzüng wǝ billǝ kǝlgǝnlǝr, yǝni mǝn hojangning hizmǝtkarliri; sǝⱨǝrdǝ ⱪopunglar, tang yoruxi bilǝnla qiⱪip ketinglar, dedi.
11 Så var då David och hans män bittida uppe, att de skulle om morgonen färdas, och komma uti de Philisteers land igen; men de Philisteer drogo upp till Jisreel.
Xunga Dawut ɵz adǝmliri bilǝn sǝⱨǝrdǝ turup Filistiylǝrning zeminiƣa mangdi. Filistiylǝr bolsa Yizrǝǝlgǝ qiⱪti.
