< 1 Samuelsboken 16 >
1 Och Herren sade till Samuel: Huru länge vill du sörja för Sauls skull, den jag förkastat hafver, så att han icke skall vara Konung öfver Israel? Uppfyll ditt horn med oljo, och gack åstad; jag vill sända dig till den BethLehemiten Isai; förty af hans söner hafver jag försett mig en Konung.
BOEIPA loh Samuel te, “Saul ham te me hil nim na nguek na coi ve? Israel manghai lamloh anih te ka hnawt coeng. Na ki situi than lamtah cet laeh. A ca rhoek khui lamkah te kamah kah manghai la ka hmuh coeng dongah Bethlehem Jesse taengla nang kan tueih coeng,” a ti nah.
2 Samuel sade: Huru skulle jag gå dit? Saul får det veta, och slår mig ihjäl. Herren sade: Tag en kalf af fät till dig, och säg: Jag är kommen till att offra Herranom;
Tedae Samuel loh, “Metlam ka caeh eh? Saul loh a yaak vetih kai n'ngawn ni ta,” a ti nah. BOEIPA loh, “Saelhung khuikah vaitola te na kut dongah khuen lamtah, 'BOEIPA taengah nawn hamla ka pawk coeng,” ti nah.
3 Och du skall kalla Isai till offret; då vill jag visa dig hvad du göra skall, att du der smörjer den jag dig säger.
Tedae, “Hmueih vaengah Jesse te khue lamtah na saii ham te kai loh kan tueng vetih nang taengah, 'Anih ka ti,’ te kai ham hang koelh,” a ti nah.
4 Samuel gjorde såsom Herren honom sagt hade, och kom till BethLehem; då förskräcktes de äldste i stadenom, och gingo emot honom, och sade: Är det frid, medan du kommer?
BOEIPA loh a thui te Samuel loh a saii tih Bethlehem a pha hatah anih doe ham te khopuei ka a hamca rhoek lakueng uh tih, “Sading la na pawk dae a?,” a ti nauh.
5 Han sade: Ja, jag är kommen till att offra Herranom; helger eder, och kommer med mig till offret. Och han helgade Isai och hans söner, och böd dem till offret.
Te dongah, “BOEIPA taengah nawn hamla sading la ka pawk coeng. Ciim uh lamtah hmueih ah kai taengla halo uh,” a ti nah. Te dongah Jesse neh a ca rhoek te a ciim tih amih te hmueih ah a khue.
6 Då de nu kommo in, såg han på Eliab, och tänkte: Visst är för Herranom här hans smorde.
A pha vaengah Eliab te a hmuh hatah, “BOEIPA hmaiah amah kah a koelh pawn maco he,” a ti.
7 Men Herren sade till Samuel: Se intet på hans skapnad, eller hans stora person; jag hafver förkastat honom, förty det går icke efter som en menniska ser. En menniska ser det för ögonen är, men Herren ser till hjertat.
Tedae BOEIPA loh Samuel te, “A mueimae neh a song a sang te paelki boeh. Hlang kah a hmuh bangla a hmuh pawt dongah anih te a hnawt pah. Hlang loh a suisak te a hmuh dae BOEIPA loh a thinko ni a hmuh,” a ti nah.
8 Då kallade Isai AbiNadab, och lät honom gå fram för Samuel; och han sade: Denna hafver Herren ock intet utvalt.
Te dongah Jesse loh Abinadab te a khue tih Samuel mikhmuh ah a thak hatah, “Anih te khaw BOEIPA loh a tuek moenih,” a ti nah.
9 Då lät Isai gå fram Samma; men han sade: Denna hafver Herren ock intet utvalt.
Te phoeiah Jesse loh Shammah te athawt hatah, “Anih te khaw BOEIPA loh a tuek moenih,” a ti nah.
10 Då lät Isai gå sina sju söner fram för Samuel; men Samuel sade till Isai: Herren hafver ingen af dem utvalt.
Jesse loh a parhih ca te Samuel hmai ah a thawt coeng dae Jesse te Samuel loh, “Amih te BOEIPA loh a tuek moenih,” a ti nah.
11 Och Samuel sade till Isai: Äro nu här piltarna? Han sade: Det är ännu en den minste igen, och si, han vaktar får. Då sade Samuel till Isai: Sänd bort, och låt hemta honom; ty vi skole icke sätta oss, förra än han kommer.
Te dongah Jesse te Samuel loh, “Camoe rhoek te boeih pawn a?” a ti nah. Tedae, “A noe om pueng dae boiva la a luem puei ke,” a ti nah. Te vaengah Samuel loh Jesse te, “Hlang tueih lamtah anih te loh sak, anih hela ha pawk duela mael uh boel dae sih,” a ti nah.
12 Då sände han åstad, och lät hemta honom. Och han var brunaktig, med fager ögon och dägelig skapnad. Och Herren sade: Upp, och smörj honom; den är det.
A tah tih ha pawk vaengah anih a lingphung la sakthen mik neh mueihmuh khaw then. Te vaengah BOEIPA loh, “Thoo lamtah anih heBOEIPAamah ham koelh laeh,” a ti nah.
13 Då tog Samuel sitt oljohorn, och smorde honom midt ibland hans bröder. Och Herrans Ande kom öfver David, ifrå den dagen, och allt sedan; och Samuel stod upp, och gick till Ramath.
Te daengah Samuel loh situi ki te a loh tih a manuca rhoek kah lakli ah David te a koelh. Te dongah te khohnin lamlong tah BOEIPA kah Mueihla loh David te sarhi a tak tih a so la cungphoek hang. Te phoeiah Samuel te thoo tih Ramah la cet.
14 Och Herrans Ande vek ifrå Saul, och en ond ande af Herranom qvalde honom.
Tahae ah BOEIPA kah Mueihla tah Saul taeng lamloh nong coeng tih BOEIPA lamkah mueihla thae loh anih te a let sak coeng.
15 Då sade Sauls tjenare till honom: Si, en ond ande af Gudi qväl dig.
Te dongah Saul te a sal rhoek loh, “Pathen kah mueihla thae loh nang n'let sak coeng he.
16 Vår herre säge sina tjenare som för honom stå, att de söka en man, som kan på harpo och strängaspel; på det att, när den onde Guds anden kommer öfver dig, må han spela med sine hand, att det må varda bättre med dig.
Na mikhmuh kah na sal rhoek taengah ka boeipa loh thui lamtah rhotoeng tum aka ming hlang pakhat te tlam uh saeh. Te daengah ni Pathen kah mueihla thae te nang soah a om a om vaengah a kut neh rhotoeng te a tum vetih nang ham a then eh?,” a ti nauh.
17 Då sade Saul till sina tjenare: Ser efter en man, som är god på strängaspel, och hafver honom hit till mig.
Te dongah Saul loh a sal rhoek te, “Kai hamla a tum aka then hlang te so lamtah kai taengla hang khuen uh,” a ti nah.
18 Då svarade en af tjenarena, och sade: Si, jag hafver sett en Isai son, den BethLehemitens; han kan på strängaspel, en dogelig man, och stridsam, och förståndig i saker, och dägelig, och Herren är med honom.
Te vaengah camoe rhoek khuikah pakhat loh a doo tih, “Bethlehem Jesse capa te ka hmuh dae ta. Anih loh a tum thai tih tatthai hlangrhalh, caemtloek hlang, olka aka yakming, a suisak neh aka om hlang la om tih anih te BOEIPA loh a om puei bal,” a ti nah.
19 Då sände Saul båd till Isai, och lät säga honom: Sänd din son David till mig, som är med fåren.
Saul loh Jesse taengla puencawn rhoek te a tueih tih, “Na capa David, boiva taengah aka om te kai taengla han tueih dae,” a ti nah.
20 Så tog Isai en åsna, med bröd, och en lägel vin, och ett kid af getterna, och sände till Saul med sinom son David.
Te dongah Jesse loh laak, vaidam, misur tuitang, maae ca pakhat te a loh tih a capa David kut dongah Saul taengla a pat.
21 Så kom David till Saul, och gick fram för honom; och han vardt honom ganska kär, och blef hans vapnedragare.
David te Saul taengla a pawk vaengah a mikhmuh ah pai. Te vaengah anih te bahoeng a lungnah dongah anih kah hnopai phuei la pahoi a om sak.
22 Och Saul sände till Isai, och lät säga honom: Låt David blifva inför mig; ty han hafver funnit ynnest för min ögon.
Te phoeiah Saul loh Jesse taengla hlang a tueih tih, “David he ka mikhmuh ah mikdaithen a dang coeng dongah ka mikhmuh ah om saeh,” a ti nah.
23 När nu den Guds anden kom öfver Saul, så tog David harpona, och spelade med sine hand; så kom Saul till sig igen, och det vardt bättre med honom, och den onde anden vek ifrå honom.
Pathen kah mueihla loh Saul te a pha tih a om thil takuem vaengah, David loh rhotoeng a loh tih a kut neh a tum pah. Te vaengah Saul dongkah mueihla thae a nong dongah amah khaw hoengpoek tih a then pah.