1 Petrusbrevet 4
1 Medan nu Christus lidit hafver i köttet för oss, så skolen I ock väpna eder med det samma sinnet; ty den der lider i köttet, han vänder åter af synden;
Therefore, since Christ suffered for us in the flesh, arm yourselves also with the same mind; for he who has suffered in the flesh has ceased from sin,
2 På det han den tiden, som tillbaka är i köttet, icke lefva skall efter menniskolusta, utan efter Guds vilja.
that you no longer should live the rest of your time in the flesh for the lusts of men, but for the will of God.
3 Ty det är nog att vi, i förliden tid, hafve vårt lefverne förslitit efter Hedningarnas vilja, då vi vandrade i lösaktighet, i begärelse, i dryckenskap, i fråsseri, i svalg, och grufveliga afgudadyrkan.
For we have spent enough of our past time doing the desire of the Gentiles, and having walked in lewdness, lusts, drunken binges, orgies, carousings, and abominable idolatries.
4 Och det synes dem sällsynt vara, att I icke löpen med dem uti samma slemma, oskickeliga väsende, och försmäden;
They think it is strange that you don’t run with them into the same excess of riot, speaking evil of you.
5 Hvilke skola göra räkenskap honom, som redo är döma lefvande och döda.
They will give account to him who is ready to judge the living and the dead.
6 Ty dertill är ock Evangelium predikadt för de döda, att de skola dömde varda efter menniskor, i köttet; men i Andanom lefva Gudi.
For to this end the Good News was preached even to the dead, that they might be judged indeed as men in the flesh, but live as to God in the spirit.
7 Men nu tillstundar änden på all ting. Så varer nu nyktre, och vakande till att bedja.
But the end of all things is near. Therefore be of sound mind, self-controlled, and sober in prayer.
8 Men öfver all ting hafver ju en brinnande kärlek inbördes; ty kärleken skyler ock all öfverträdelse.
And above all things be earnest in your love among yourselves, for love covers a multitude of sins.
9 Varer inbördes hvarannars herbergare, utan allt knorr.
Be hospitable to one another without grumbling.
10 Och varer tjenstaktige inbördes, hvar och en med den gåfvo som han hafver fått, såsom gode den margfaldeliga Guds nåds skaffare.
As each has received a gift, employ it in serving one another, as good managers of the grace of God in its various forms.
11 Om någor talar, han tale såsom Guds ord; om någor hafver ett ämbete, han tjene såsom af den förmågo, som Gud gifver; på det Gud blifver ärad i all ting, genom Jesum Christum, hvilkom vare ära och våld evinnerliga. Amen. (aiōn g165)
If anyone speaks, let it be as it were the very words of God. If anyone serves, let it be as of the strength which God supplies, that in all things God may be glorified through Jesus Christ, to whom belong the glory and the dominion forever and ever. Amen. (aiōn g165)
12 Mine käreste, förundrer eder icke på den hetta, som eder vederfars (den eder vederfars, att I skolen försökte varda), såsom eder hände något nytt;
Beloved, don’t be astonished at the fiery trial which has come upon you to test you, as though a strange thing happened to you.
13 Utan glädjens heldre, att I liden med Christo; på det I ock fröjdas och glädjas mågen uti hans härlighets uppenbarelse.
But because you are partakers of Christ’s sufferings, rejoice, that at the revelation of his glory you also may rejoice with exceeding joy.
14 Salige ären I, om I för Christi Namns skull blifven försmädde; ty Anden, som är härlighetenes och Guds Ande, hvilas på eder; när dem blifver han försmädd, men när eder beprisad.
If you are insulted for the name of Christ, you are blessed, because the Spirit of glory and of God rests on you. On their part he is blasphemed, but on your part he is glorified.
15 Ingen ibland eder lide, såsom en mördare, tjuf, illgerningsman, eller som den der träder in i ens annars ämbete.
But let none of you suffer as a murderer, or a thief, or an evil doer, or a meddler in other men’s matters.
16 Men lider han såsom en Christen, skämme sig intet; utan prise Gud för den delen.
But if one of you suffers for being a Christian, let him not be ashamed; but let him glorify God in this matter.
17 Ty tiden är, att domen skall begynnas på Guds hus; begynnes det på oss, hvad blifver då deras ändalykt, som icke tro Guds Evangelio?
For the time has come for judgment to begin with the household of God. If it begins first with us, what will happen to those who don’t obey the Good News of God?
18 Och blifver den rättfärdige med plats salig, hvar blifver då den ogudaktige och syndaren?
“If it is hard for the righteous to be saved, what will happen to the ungodly and the sinner?”
19 Derföre, de der lida efter Guds vilja, de skola befalla honom sina själar, såsom enom trofastom Skapare, med goda gerningar.
Therefore let them also who suffer according to the will of God in doing good entrust their souls to him, as to a faithful Creator.
