1 Petrusbrevet 3
1 Sammalunda hustrurna, vare sina män underdåniga; på det ock de, som icke tro på ordet, måga af hustrurnas umgängelse, utan ord, blifva vunne;
ⲁ̅ⲛⲉϩⲓⲟⲙⲉ ⲟⲛ ⲛⲧⲉⲓϩⲉ ⲉⲩⲑⲃⲃⲓⲟ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲛⲛⲉⲩϩⲁⲓ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉϣⲱⲡⲉ ⲟⲩⲛϩⲟⲓⲛⲉ ⲟ ⲛⲁⲧⲥⲱⲧⲙ ⲉⲡϣⲁϫⲉ ⲛⲥⲉϯϩⲏⲩ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲁϫⲛϣⲁϫⲉ ϩⲓⲧⲛ ⲧⲁⲛⲁⲥⲧⲣⲟⲫⲏ ⲛⲛⲉϩⲓⲟⲙⲉ
2 När de förmärka edor kyska umgängelse med fruktan.
ⲃ̅ⲉⲩⲛⲁⲩ ⲉⲧⲉⲧⲛⲁⲛⲁⲥⲧⲡⲟⲫⲏ ⲉⲧⲟⲩⲁⲁⲃ ϩⲛ ⲟⲩϩⲟⲧⲉ
3 Hvilkas prydning icke skall vara utvärtes, med flätadt hår, eller kringhängande guld, eller i kostelig kläder;
ⲅ̅ⲛⲁⲓ ⲇⲉ ⲙⲡⲣⲧⲣⲉϥϣⲱⲡⲉ ⲛⲁⲩ ⲛϭⲓ ⲡⲕⲟⲥⲙⲟⲥ ⲉⲧϩⲓⲃⲟⲗ ⲛϩⲱⲗⲕ ϩⲓ ⲛⲟⲩⲃ ϩⲓ ϩⲟⲓⲧⲉ
4 Utan om den fördolda menniskan i hjertat är utan vank, med saktmodigom och stillom anda, det är kosteligit för Gudi.
ⲇ̅ⲁⲗⲗⲁ ⲙⲡⲣⲱⲙⲉ ⲉⲧϩⲏⲡ ⲛⲧⲉ ⲡϩⲏⲧ ϩⲛ ⲧⲙⲛⲧⲁⲧⲧⲁⲕⲟ ⲙⲡⲉⲡⲛⲁ ⲛⲣⲙⲣⲁϣ ⲁⲩⲱ ⲉⲧϩⲟⲣⲕ ⲡⲁⲓ ⲉⲧⲙⲡⲉⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲧⲁⲓⲏⲩ
5 Ty i så måtto hafva ock de helga qvinnor fordom prydt sig, de der satte sitt hopp till Gud, och voro sina män underdåniga.
ⲉ̅ⲧⲁⲓ ⲅⲁⲣ ⲧⲉ ⲑⲉ ⲉⲛⲉⲩⲕⲟⲥⲙⲉⲓ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲙⲡⲉⲓⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛϭⲓ ⲛⲉϩⲓⲟⲙⲉ ⲉⲧⲟⲩⲁⲁⲃ ⲉⲧϩⲉⲗⲡⲓⲍ ⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲩⲥⲱⲧⲙ ⲛⲥⲁ ⲛⲉⲩϩⲁⲓ
6 Såsom Sara var lydig Abrahe, kallandes honom herra; hvilkens döttrar I vordna ären, om I väl gören, och ären icke så förfärade.
ⲋ̅ⲛⲑⲉ ⲛⲥⲁⲣⲣⲁ ⲉⲛⲉⲥⲥⲱⲧⲙ ⲛⲥⲁ ⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲉⲥⲙⲟⲩⲧⲉ ⲉⲣⲟϥ ϫⲉ ⲡⲁϫⲟⲉⲓⲥ ⲧⲁⲓ ⲛⲧⲁⲧⲉⲧⲛϣⲱⲡⲉ ⲛⲁⲥ ⲛϣⲉⲉⲣⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲓⲣⲉ ⲙⲡⲡⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩϥ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲧⲛⲣ ϩⲟⲧⲉ ⲁⲛ ⲛϩⲏⲧⲥ ⲛⲗⲁⲁⲩ ⲛϩⲟⲧⲉ
7 Sammaledes I män, bor när dem med förnuft, och gifver det qvinliga kärilet, såsom det der svagast är, sina äro; såsom ock medarfvingom till lifsens nåd; på det edra böner icke blifva förhindrade.
ⲍ̅ⲛϩⲟⲟⲩⲧ ⲟⲛ ⲛⲧⲉⲓϩⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛϣⲟⲟⲡ ⲛⲙⲙⲁⲩ ⲕⲁⲧⲁ ⲟⲩⲥⲟⲟⲩⲛ ⲛⲧⲉⲧⲛϯ ⲛⲟⲩⲧⲓⲙⲏ ⲛⲛⲉⲧⲛϩⲓⲟⲙⲉ ϩⲱⲥ ⲥⲕⲉⲩⲟⲥ ⲛϭⲱⲃ ϫⲉ ϩⲉⲛⲥⲩⲛⲕⲗⲏⲣⲟⲛⲟⲙⲟⲥ ⲛⲉ ⲛⲧⲉⲭⲁⲣⲓⲥ ⲙⲡⲱⲛϩ ⲉⲧⲙⲕⲁ ⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉⲧⲛϣⲗⲏⲗ
8 Men på sistone, varer alle vid ett sinne, medlidande, broderlig kärlek hafvande till hvarannan, barmhertige, vänlige;
ⲏ̅ⲡϫⲱⲕ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲡⲉ ⲉⲣ ⲟⲩϩⲏⲧ ⲛⲟⲩⲱⲧ ⲧⲏⲣⲧⲛ ⲉϣⲡ ϩⲓⲥⲉ ⲙⲛ ⲛⲉⲧⲛⲉⲣⲏⲩ ⲉⲣ ⲙⲁⲓⲥⲟⲛ ⲉⲣ ϣⲁⲛⲁϩⲧⲏϥ ⲉⲑⲃⲃⲓⲉ ⲧⲏⲩⲧⲛ
9 Icke vedergällande ondt för ondt, icke bannor för bannor; utan heldre tvärtemot, välsigner; vetandes att I ären dertill kallade, att I skolen ärfva välsignelse.
ⲑ̅ⲛⲧⲉⲧⲛⲧⲱⲱⲃⲉ ⲁⲛ ⲛⲟⲩⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲉⲡⲙⲁ ⲛⲟⲩⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲏ ⲟⲩⲥⲁϩⲟⲩ ⲉⲡⲙⲁ ⲛⲟⲩⲥⲁϩⲟⲩ ⲛϩⲟⲩⲟ ⲇⲉ ⲛⲧⲟϥ ⲛⲧⲉⲧⲛⲥⲙⲟⲩ ϫⲉ ⲛⲧⲁⲩⲧⲉϩⲙ ⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲡⲁⲓ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲕⲗⲏⲣⲟⲛⲟⲙⲉⲓ ⲙⲡⲉⲥⲙⲟⲩ
10 Ty den der vill älska lifvet, och se goda dagar, han stille sina tungo ifrå det ondt är, och sina läppar, att de icke tala bedrägeri;
ⲓ̅ⲡⲉⲧⲟⲩⲱϣ ⲅⲁⲣ ⲉⲙⲉⲣⲉ ⲡⲱⲛϩ ⲁⲩⲱ ⲉⲛⲁⲩ ⲉϩⲉϩⲟⲟⲩ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩⲟⲩ ⲙⲁⲣⲉϥⲧⲁⲗϭⲉ ⲡⲉϥⲗⲁⲥ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ ⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥⲥⲡⲟⲧⲟⲩ ⲉⲧⲙϫⲱ ⲛⲟⲩⲕⲣⲟϥ
11 Vände sig ifrå det ondt är, och göre det godt är; söke efter friden, och fare honom efter.
ⲓ̅ⲁ̅ⲙⲁⲣⲉϥⲣⲉⲕⲧϥ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲛϥⲉⲓⲣⲉ ⲙⲡⲡⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩϥ ⲛϥϣⲓⲛⲉ ⲙⲁⲣⲉϥϣⲓⲛⲉ ⲛⲥⲁ ϯⲣⲏⲛⲏ ⲛϥⲡⲱⲧ ⲛⲥⲱⲥ
12 Ty Herrans ögon äro öfver de rättfärdiga, och hans öron till deras bön; men Herrans ansigte är öfver dem som ondt göra.
ⲓ̅ⲃ̅ϫⲉ ⲛⲉⲃⲁⲗ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲉⲩϭⲱϣⲧ ⲉϫⲛ ⲛⲇⲓⲕⲁⲓⲟⲥ ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥⲙⲁⲁϫⲉ ⲉⲩⲣⲁⲕⲉ ⲉⲡⲉⲩⲥⲟⲡⲥ ⲡϩⲟ ⲇⲉ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲉϫⲛ ⲛⲉⲧⲉⲓⲣⲉ ⲛⲙⲡⲉⲑⲟⲟⲩ
13 Och ho är den som kan göra eder skada, om I faren efter det goda?
ⲓ̅ⲅ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲓⲙ ⲡⲉⲧⲛⲁⲑⲙⲕⲉ ⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲧⲉⲧⲛϣⲁⲛⲛⲉⲣ ⲣⲉϥⲕⲱϩ ⲉⲡⲁⲅⲁⲑⲟⲛ
14 Ja, om I än något liden för rättfärdighetenes skull, ären I dock likväl salige. Frukter eder intet för deras trug; icke heller förskräcker eder;
ⲓ̅ⲇ̅ⲁⲗⲗⲁ ⲉϣⲱⲡⲉ ⲟⲛ ⲉⲧⲉⲧⲛϣⲡ ϩⲓⲥⲉ ⲉⲧⲃⲉ ⲇⲓⲕⲁⲓⲟⲥⲩⲛⲏ ⲛⲁⲓⲁⲧ ⲧⲏⲩⲧⲛ ⲧⲉⲩϩⲟⲧⲉ ⲇⲉ ⲙⲡⲉⲣⲣ ϩⲟⲧⲉ ϩⲏⲧⲥ ⲟⲩⲇⲉ ⲙⲡⲣϣⲧⲟⲣⲧⲣ
15 Utan helger Herran Gud uti edor hjerta. Varer ock alltid redebogne till att svara hvarjom och enom, som begärar skäl till det hopp som i eder är; och det med saktmodighet och fruktan.
ⲓ̅ⲉ̅ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲡⲉⲭⲥ ⲙⲁⲧⲃⲃⲟϥ ϩⲛ ⲛⲉⲧⲛϩⲏⲧ ⲉⲧⲉⲧⲛⲥⲉⲃⲧⲱⲧ ⲛⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛⲓⲙ ⲉϯ ⲁⲡⲟⲗⲟⲅⲓⲁ ⲛⲟⲩⲟⲛ ⲛⲓⲙ ⲉⲧⲁⲓⲧⲉⲓ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲙⲡϣⲁϫⲉ ⲉⲧⲃⲉ ⲑⲉⲗⲡⲓⲥ ⲉⲧⲛϩⲏⲧ ⲧⲏⲩⲧⲛ
16 Och hafver ett godt samvet; på det de, som vilja förtala eder såsom ogerningsmän, skola komma på skam, att de förlastat hafva edor goda umgängelse i Christo.
ⲓ̅ⲋ̅ⲁⲗⲗⲁ ϩⲛ ⲟⲩⲙⲛⲧⲣⲙⲣⲁϣ ⲙⲛ ⲟⲩϩⲟⲧⲉ ⲉⲩⲉⲛⲧⲏⲧⲛ ⲙⲙⲁⲩ ⲛⲛⲟⲩⲥⲩⲛⲏⲇⲏⲥⲓⲥ ⲉⲛⲁⲛⲟⲩⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ϩⲙ ⲡⲉⲧⲟⲩⲕⲁⲧⲁⲗⲁⲗⲉⲓ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲛϩⲏⲧϥ ⲉⲩⲉϫⲓ ϣⲓⲡⲉ ⲛϭⲓ ⲛⲉⲧⲥⲱϣϥ ⲛⲧⲉⲧⲛⲁⲛⲁⲥⲧⲣⲟⲫⲏ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩⲥ ⲉⲧϩⲙ ⲡⲉⲭⲥ
17 Ty det är bättre, om Guds vilje så är, att I för goda gerningar liden, än för onda.
ⲓ̅ⲍ̅ⲛⲁⲛⲟⲩⲥ ⲅⲁⲣ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲓⲣⲉ ⲙⲡⲡⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩϥ ⲉⲧⲉⲧⲛϣⲡ ϩⲓⲥⲉ ⲉϣϫⲉ ⲡⲁⲓ ⲡⲉ ⲡⲟⲩⲱϣ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛϩⲟⲩⲟ ⲉⲣⲟⲥ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲓⲣⲉ ⲙⲡⲡⲉⲑⲟⲟⲩ
18 Ty Christus led ock ena reso för syndernas skull, rättfärdig för orättfärdiga; på det han skulle offra oss Gudi, och är dödad efter köttet; men lefvande gjord efter Andan.
ⲓ̅ⲏ̅ϫⲉ ⲡⲉⲭⲥ ⲁϥⲙⲟⲩ ⲛⲟⲩⲥⲟⲡ ϩⲁ ⲛⲉⲛⲛⲟⲃⲉ ⲡⲇⲓⲕⲁⲓⲟⲥ ϩⲁⲛⲣⲉϥϫⲓ ⲛϭⲟⲛⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉϥⲧⲉⲣⲉⲧⲛϩⲱⲛ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲁϥⲙⲟⲩ ⲙⲛ ϩⲛ ⲧⲥⲁⲣⲝ ⲁϥⲱⲛϩ ⲇⲉ ϩⲙ ⲡⲉⲡⲛⲁ
19 I dem samma gick han ock bort, och predikade för andarna i fängelset;
ⲓ̅ⲑ̅ϩⲙ ⲡⲁⲓ ⲉⲁϥⲃⲱⲕ ⲁϥⲧⲁϣⲉⲟⲉⲓϣ ⲛⲛⲉⲡⲛⲁ ⲉⲧϩⲙ ⲡⲉϣⲧⲉⲕⲟ
20 Som fordom icke trodde, när Gud en gång bidde, och tålamod hade i Noe tid, då arken byggdes, i hvilkom få, det är, åtta själar, blefvo frälste genom vattnet;
ⲕ̅ⲛⲁⲓ ⲛⲧⲁⲩⲣ ⲁⲧⲥⲱⲧⲙ ⲙⲡⲉⲓⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲉⲛⲉⲣⲉⲧⲙⲛⲧϩⲁⲣϣ ϩⲏⲧ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲕⲱ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉϩⲟⲟⲩ ⲛⲛⲱϩⲉ ⲉⲩⲧⲁⲙⲓⲟ ⲛⲧϭⲓⲃⲱⲧⲟⲥ ⲧⲁⲓ ⲛⲧⲁϩⲉⲛⲕⲟⲩⲓ ⲡⲱⲧ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟⲥ ⲁⲩⲟⲩϫⲁⲓ ⲉⲡⲙⲟⲟⲩ ⲉⲩⲙⲉϩ ϣⲙⲟⲩⲛⲉ ⲙⲯⲩⲭⲏ
21 Hvilket nu ock oss saliga gör i dopet, som genom hint betydt är (icke att köttsens smittor afläggas, utan att man hafver ett godt samvet till Gud), genom Jesu Christi uppståndelse;
ⲕ̅ⲁ̅ⲕⲁⲧⲁ ⲡⲧⲩⲡⲟⲥ ⲙⲡⲃⲁⲡⲧⲓⲥⲙⲁ ⲉⲧⲟⲩϫⲟ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲧⲉⲛⲟⲩ ϩⲛ ⲟⲩⲉⲓⲱ ⲁⲛ ⲉⲃⲟⲗ ⲛϭⲟⲣϫⲉ ⲛⲧⲉ ⲧⲥⲁⲣⲝ ⲁⲗⲗⲁ ⲙⲡⲟⲩⲱϣⲃ ⲛⲧⲉⲩⲥⲩⲛⲉⲓⲇⲏⲥⲓⲥ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩⲥ ⲛⲁϩⲣⲙ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲧⲱⲟⲩⲛ ⲛⲓⲏⲥ ⲡⲉⲭⲥ
22 Hvilken är på Guds högra hand, uppfaren till himla; och honom äro Änglarna, och väldigheterna, och krafterna underdåniga.
ⲕ̅ⲃ̅ⲡⲁⲓ ⲉⲧϩⲓ ⲟⲩⲛⲁⲙ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲁϥⲃⲱⲕ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉⲧⲡⲉ ⲁⲛⲁⲅⲅⲉⲗⲟⲥ ϩⲩⲡⲟⲧⲁⲥⲥⲉ ⲛⲁϥ ⲙⲛ ⲛⲉⲝⲟⲩⲥⲓⲁ ⲙⲛ ⲛϭⲟⲙ
