< 1 Kungaboken 19 >
1 Och Achab sade till Isebel allt det Elia gjort hade; och huru han hade dräpit alla Baals Propheter med svärd.
Ug gisuginlan ni Achab si Jezabel sa tanan nga gibuhat ni Elias, ug lakip sa tanan nga pagpatay niya sa tanang mga manalagna pinaagi sa pinuti.
2 Då sände Isebel ett båd till Elia, och lät säga honom: Gudarne göre mig det och det, om jag icke, i morgon vid denna tiden, gör dine själ såsom ene af dessas själar.
Unya si Jezabel nagpaadto sa usa ka sulogoon kang Elias, nga nagaingon: Nan ipabuhat sa mga dios kanako, ug ang labaw pa, kong ako dili makahimo sa imong kinabuhi sa usa kanila sa pagkaugma ingon niining taknaa.
3 Då han det såg, stod han upp, och gick hvart han ville, och kom till BerSeba i Juda, och lät der sin dräng.
Ug sa nakita niya kini mibangon siya, ug milakaw tungod sa iyang kinabuhi, ug miadto sa Beer-seba, nga sakup sa Juda, ug gibiyaan ang iyang alagad didto.
4 Men han gick bort uti öknena ena dagsreso, och kom derin, och satte sig under ett enebärsträ, och bad att hans själ måtte dö, och sade: Det är nog. Så tag nu, Herre, mina själ; jag är icke bättre än mine fäder.
Apan siya sa iyang kaugalingon miadto sa usa ka adlaw nga panaw ngadto sa kamingawan, ug miadto ug milingkod sa ilalum sa usa ka kahoy nga enebro: ug siya nangayo nga siya mamatay unta, ug miingon: Igo na; karon, Oh Jehova, kuhaa ang akong kinabuhi; kay ako dili man labing maayo kay sa akong mga amahan.
5 Och han lade sig, och sof under enebärsträt. Och si, Ängelen tog uppå honom, och sade till honom: Statt upp, och ät.
Ug siya mihigda ug natulog sa ilalum sa usa ka kahoy nga enebro; ug, ania karon, usa ka manolonda mikablit kaniya, ug miingon kaniya: Tumindog ka ug kumaon.
6 Och han såg sig om; och si, vid hans hufvud låg ett glödbakadt bröd, och en kanna med vatten. Och då han ätit och druckit hade, lade han sig åter till att sofva.
Ug siya mitan-aw, ug, ania karon, diha sa iyang ulohan ang usa ka book nga mamon nga linuto sa ibabaw sa carbon, ug usa ka tibud-tibud sa tubig. Ug siya mikaon ug miinum, ug mihigda siya sa pag-usab.
7 Och Herrans Ängel kom till honom annan gången igen, och tog på honom, och sade: Statt upp, och ät; ty du hafver en stor väg för dig.
Ug ang manolonda ni Jehova mianha pag-usab sa ikaduha, ug gikablit siya, ug miingon: Tumindog ka ug kumaon, tungod kay ang panaw halayo ra kaayo alang kanimo.
8 Och han stod upp, och åt, och drack, och gick af den matens kraft fyratio dagar och fyratio nätter intill Guds berg Horeb;
Ug siya mibangon, ug mikaon, ug miinum ug miadto tungod sa kusog niadtong makaon sa kap-atan ka adlaw ug sa kap-atan ka gabii ngadto sa Horeb, ang bukid sa Dios.
9 Och kom der uti ena kulo, och blef der öfver nattena. Och si, Herrans ord kom till honom, och sade till honom: Hvad gör du här, Elia?
Ug siya miadto ngadto sa usa ka langub ug mipahulay didto; ug, ania karon, ang pulong ni Jehova midangat kaniya, ug siya miingon kaniya: Unsay imong gibuhat dinhi, Elias?
10 Han sade: Jag hafver haft nit om Herran Gud Zebaoth; förty Israels barn hafva öfvergifvit ditt förbund, och nederbrutit din altare, och dräpit dina Propheter med svärd; och jag är allena igenblifven, och de fara efter att de måga taga mig lifvet af.
Ug siya miingon: Ako nangabugho sa hilabihan tungod kang Jehova, ang Dios sa mga panon; kay ang mga anak sa Israel mingsalikway sa imong tugon, gigun-ob ang imong mga halaran, ug gipatay ang imong mga manalagna pinaagi sa pinuti: ug ako, ako na lamang ang nahabilin; ug gipangita nila ang akong kinabuhi, aron sa pagkuha niini.
11 Han sade: Gack härut, och stig upp på berget inför Herran. Och si, Herren gick der framom, och ett stort starkt väder, som bröt berg, och sönderbråkade hällar inför Herranom; men icke var Herren i vädrena. Efter vädret kom en jordbäfning; men icke var Herren i jordbäfningen.
Ug siya miingon; Lumakaw ka, ug tumindog ka sa ibabaw sa bukid sa atubangan ni Jehova. Ug, ania karon, si Jehova milabay, ug usa ka daku ug makusog nga hangin mibuak sa mga bukid, ug mibuak sa ginagmay sa mga bato sa atubangan ni Jehova, apan si Jehova wala diha sa hangin: ug sa tapus sa hangin, ang usa ka linog; apan si Jehova wala diha sa linog:
12 Och efter jordbäfningen kom en eld; men icke var Herren i eldenom. Och efter elden kom ett ljud af ett sakta väder.
Ug sa tapus sa linog, ang usa ka kalayo; apan si Jehova wala diha sa kalayo: ug sa tapus sa kalayo, ang usa ka malinawon nga diyutayng tingog.
13 Då Elia det hörde, skylde han sitt ansigte med sin mantel, och gick ut, och steg i dörrena af kulone; och si, då kom en röst till honom, och sade: Hvad hafver du här göra, Elia?
Ug mao kadto, sa nadunggan ni Elias kini, nga iyang giputos ang iyang nawong sa iyang kupo, ug migula, ug mitindog sa baba sa langub. Ug, ania karon, may miabut kaniya nga usa ka tingog, ug miingon: Unsay imong gibuhat dinhi, Elias?
14 Han sade: Jag hafver haft nit om Herran Gud Zebaoth; förty Israels barn hafva öfvergifvit ditt förbund, nederbrutit din altare, dräpit dina Propheter med svärd; och jag är allena igenblifven, och de stå derefter, att de måga taga mig lifvet af.
Ug siya miingon: Ako nangabugho sa hilabihan tungod kang Jehova, ang Dios sa mga panon; kay ang mga anak sa Israel nanagsalikway sa imong tugon, gigun-ob ang imong mga halaran, ug gipatay ang imong mga manalagna pinaagi sa pinuti; ug ako, bisan ako na lamang, ang nahibilin; ug gipangita nila ang akong kinabuhi aron sa pagkuha niini.
15 Men Herren sade till honom: Gack din väg igen, genom öknena in i Damascon; och gack derin, och smörj Hasael till Konung öfver Syrien;
Ug si Jehova miingon kaniya. Lumakaw ka, balik sa imong dalan ngadto sa kamingawan sa Damasco: ug kun moabut ka, dihogan mo si Hazael aron magahari sa Siria;
16 Och Jehu, Nimsi son, till Konung öfver Israel; och Elisa, Saphats son, af AbelMehola, till en Prophet i din stad.
Ug si Jehu, ang anak nga lalake ni Nimsi, imong dihogan aron magahari sa Israel; ug si Eliseo, ang anak nga lalake ni Saphat, Abel-mehula, imong dihogan aron mahimong manalagna ilis kanimo.
17 Och skall ske, att den som undslipper Hasaels svärd, honom skall Jehu dräpa; och den som undslipper Jehu svärd, honom skall Elisa dräpa.
Ug mahitabo, nga siya nga makagawas sa pinuti ni Hazael, pagapatyon ni Jehu; ug siya nga makagawas sa pinuti ni Jehu, pagapatyon ni Eliseo.
18 Och jag skall låta igenblifva sjutusend i Israel, nämliga all knä som sig icke hafva böjt för Baal, och hvar och en mun som honom icke kysst hafver.
Apan magbilin ako alang kanako ug pito ka libo sa Israel, ang tanang mga tuhod nga wala mapilo sa atubangan ni Baal, ug ang tagsatagsa ka baba nga wala makahalok kaniya.
19 Och han gick dädan, och fann Elisa, Saphats son, der han plöjde med tolf par oxar, och han var sjelf ibland de tolf; och Elia gick till honom, och kastade sin mantel öfver honom.
Busa siya mipahawa didto, ug nakaplagan si Eliseo, ang anak nga lalake ni Saphat, nga nagadaro, uban ang napulo ug duha ka yugo sa mga vaca nga nagauna kaniya, ug siya tupad sa ikanapulo ug duha: ug si Elias miadto kaniya, ug gitabonan siya sa iyang kupo.
20 Men han öfvergaf oxarna, och lopp efter Elia, och sade: Låt mig kyssa min fader, och mina moder, så vill jag följa dig efter. Han sade till honom: Gack, och kom igen; ty jag hafver något beställa med dig.
Ug iyang gibiyaan ang mga vaca ug midalagan nunot kang Elias, ug miingon: Ako nagahangyo kanimo, pahagka ako sa akong amakan ug sa akong inahan, ug unya monunot ako kanimo. Ug siya miingon kaniya: Bumalik ka pag-usab; kay unsa ang akong nabuhat kanimo?
21 Och han lopp åter ifrå honom, och tog ett par oxar, och offrade dem, och kokade köttet med träredskapen till oxarna, och gaf folket, att de åto; och stod upp, och följde Elia efter och tjente honom.
Ug siya mibalik gikan sa pagnunot kaniya, ug gikuha ang yugo sa mga vaca ug gipatay sila, ug giasal ang ilang unod sa mga galamiton sa mga vaca, ug gihatag sa katawohan, ug sila nangaon. Unya siya mibangon, ug minunot kang Elias, ug nag-alagad kaniya.