1 Johannesbrevet 5

1 Hvar och en som tror, att Jesus är Christus, han är född af Gudi; och hvar och en som älskar honom som födde, han älskar ock den som födder är af honom.

Omnis, qui credit, quoniam Iesus est Christus, ex Deo natus est. Et omnis, qui diligit eum qui genuit, diligit et eum qui natus est ex eo.

2 Derpå vete vi, att vi älskom Guds barn, när vi älskom Gud, och hållom hans bud.

In hoc cognoscimus quoniam diligamus natos Dei, cum Deum diligamus, et mandata eius faciamus.

3 Ty det är kärleken till Gud, att vi hållom hans bud; och hans bud äro icke svår.

Hæc est enim charitas Dei, ut mandata eius custodiamus: et mandata eius gravia non sunt.

4 Ty allt det som är födt af Gudi, det öfvervinner verldena; och denne är segren, som öfvervinner verldena, vår tro.

Quoniam omne, quod natum est ex Deo, vincit mundum: et hæc est victoria, quæ vincit mundum, fides nostra.

5 Men ho är den som öfvervinner verldena, utan den som tror, att Jesus är Guds Son?

Quis est, qui vincit mundum, nisi qui credit quoniam Iesus est filius Dei?

6 Denne är den som kommer med vatten och blod, Jesus Christus, icke med vatten allena, utan med vatten och blod; och Anden är den som betygar, att Anden är sanningen.

Hic est, qui venit per aquam et sanguinem, Iesus Christus: non in aqua solum, sed in aqua et sanguine. Et Spiritus est, qui testificatur, quoniam Christus est veritas.

7 Ty tre äro som vittna i himmelen, Fadren, Ordet och den Helge Ande, och de tre äro ett.

Quoniam Tres sunt, qui testimonium dant in cælo: Pater, Verbum, et Spiritus Sanctus: et hi Tres Unum sunt.

8 Och tre äro de som vittna på jordene, Anden, Vattnet och Blodet; och de tre äro till ett.

Et tres sunt, qui testimonium dant in terra: Spiritus, et aqua, et sanguis: et hi tres unum sunt.

9 Hvar vi nu anamme menniskors vittnesbörd, Guds vittnesbörd är större; ty detta är Guds vittnesbörd, som han vittnade om sin Son:

Si testimonium hominum accipimus, testimonium Dei maius est: quoniam hoc est testimonium Dei, quod maius est, quoniam testificatus est de Filio suo.

10 Den der tror på Guds Son, han hafver vittnesbörd i sig sjelfvom; den der icke tror Gudi, han gör honom till en ljugare; ty han icke trodde det vittnesbörd, som Gud vittnade om sin Son.

Qui credit in Filium Dei, habet testimonium Dei in se. Qui non credit Filio, mendacem facit eum: quia non credit in testimonium quod testificatus est Deus de Filio suo.

11 Och det är vittnesbördet, att Gud oss gifvit hafver det eviga lifvet; och det lifvet är i hans Son. (aiōnios g166)

Et hoc est testimonium, quoniam vitam æternam dedit nobis Deus. Et hæc vita in Filio eius est. (aiōnios g166)

12 Den Sonen hafver, han hafver lifvet; den icke hafver Guds Son, han hafver icke lifvet.

Qui habet Filium, habet vitam: qui non habet Filium, vitam non habet.

13 Detta hafver jag skrifvit eder, som tron i Guds Sons Namn; på det I skolen veta, att I hafven evinnerligit lif; och på det I skolen tro i Guds Sons Namn. (aiōnios g166)

Hæc scribo vobis: ut sciatis quoniam vitam habetis æternam, qui creditis in nomine Filii Dei. (aiōnios g166)

14 Och detta är den förtröstning, som vi hafve till honom, att om vi bedje något efter hans vilja, så hörer han oss.

Et hæc est fiducia, quam habemus ad eum: quia quodcumque petierimus, secundum voluntatem eius, audit nos.

15 Och efter vi vete, att han hörer oss, ehvad vi bedje, så vete vi att vi de böner hafve, som vi hafvom bedit af honom.

Et scimus quia audit nos quidquid petierimus: scimus quoniam habemus petitiones quas postulamus ab eo.

16 Hvar någor ser sin broder synda någon synd, icke till döds, han må bedja, så skall han gifva dem lifvet, som synda icke till döds. Det är en synd till döds; för sådana säger jag icke att någor bedja skall.

Qui scit fratrem suum peccare peccatum non ad mortem, petat, et dabitur ei vita peccanti non ad mortem. Est peccatum ad mortem: non pro illo dico ut roget quis.

17 All orätt är synd; är ock somlig synd icke till döds.

Omnis iniquitas, peccatum est: et est peccatum ad mortem.

18 Vi vete, att den af Gudi född är, han syndar icke; utan den som född är af Gudi, han förvarar sig, och den onde kommer icke vid honom.

Scimus quia omnis, qui natus est ex Deo, non peccat: sed generatio Dei conservat eum, et malignus non tangit eum.

19 Vi vete, att vi ärom af Gudi, och hela verlden är stadd i det onda.

Scimus quoniam ex Deo sumus: et mundus totus in maligno positus est.

20 Men vi vete, att Guds Son är kommen, och hafver gifvit oss sinne, att vi kännom den Sanna, och ärom i den Sanna, i hans Son Jesu Christo; denne är sanner Gud, och det eviga lifvet. (aiōnios g166)

Et scimus quoniam Filius Dei venit, et dedit nobis sensum ut cognoscamus verum Deum, et simus in vero Filio eius. Hic est verus Deus, et vita æterna. (aiōnios g166)

21 Kära barn, vakter eder för afgudarna. Amen.

Filioli, custodite vos a simulacris. Amen.