1 Johannesbrevet 2
1 Min barn, detta skrifver jag eder, att I skolen icke synda; och om någor syndar, då hafve vi en försvarare när Fadrenom, Jesum Christum, den rättfärdig är.
Ka nâingei nunsie nin tho loina rangin hi chong hih ki miziek ani; aniatachu tukhom nunsie a thôn chu, Pa kôm ei ruthûla mi ngên pepu Jisua Khrista, mi dik hah ei dôn.
2 Och han är försoningen för våra synder; icke allenast för våra, utan ock för hela verldenes.
Male Khrista hih ei nunsie ngei ngâidama ei omna ani; eini nunsie vai ni maka, mi murdi nunsie khom ani sa.
3 Och derpå vete vi att vi kännom honom, om vi hålle hans bud.
Pathien chongpêkngei ei jômin chu ama ei riet ti ei riet minthâr ani.
4 Den der säger: Jag känner honom, och håller icke hans bud, han är en ljugare, och i honom är icke sanningen.
Einin ama ki riet tiin a chongpêkngei jôm no ila, eini hah milak ei nia, eini han chongtak a om loi ani.
5 Men den som håller hans ord, i honom är sannerliga Guds kärlek fullkomligen; och derpå vete vi att vi ärom i honom.
Tutu khom a chong jômpu ngei chu Pathien lungkhamna hah an mikhip tatak ani. Pathien leh inzomin ei om ti mahin ei riet minthâr thei ani:
6 Den der säger sig blifva i honom, han skall ock vandra såsom han vandrade.
tukhom Pathien leh inzomin ko om ei tiin chu Jisua Khrista om anghan ei om sa rang ani.
7 Bröder, jag skrifver eder intet nytt bud; utan det gamla budet, som I haft hafven af begynnelsen. Det gamla budet är det ord, som I hafven hört af begynnelsen.
Ka mal moroitak ngei, hi chongpêk nin kôma ki miziek hi athar ni mak; chongpêk muruo aphut renga nin dôn hah ani. Ma chongpêk muruo hah nin lei riet sai thurchi ani.
8 Åter skrifver jag eder ett nytt bud, det sant är i honom, och i eder; ty mörkret är förgånget, och det sanna ljuset lyser nu.
Hannoma, chongpêk atûna nin kôma ki miziek hi chu athar ani, asikchu chongtak hah Khrista taka le nangni ngeia hin ânlang. Ajîng hah ahek tira male avâr tatak hah a juong vâr zoi ani.
9 Den som säger sig vara i ljuset, och hatar sin broder, han är ännu i mörkret.
Tukhomin avâra kin om tiin an lâibung ngei le sarnu ngei an la mumâk titin chu, atûn tena hin ijînga an la om bang ani.
10 Den der älskar sin broder, han blifver i ljuset, och ingen förargelse är i honom.
Tukhomin an lâibungngei le sarnu ngei an lungkhamin chu avâra an om tita, annia han sietna inpalna rang reng om mak.
11 Men den som hatar sin broder, han är i mörkret, och vandrar i mörkret, och vet icke hvart han går; ty mörkret hafver förblindat hans ögon.
Ania tukhom ei lâibungngei le ei sarnu ngei la mumâkpu chu ajînga ei oma; ajînga ei lôn banga, ajîngin ei mit a mincho zoi sikin ei sena khom riet ngâi mak me.
12 Jag skrifver eder, kära barn, att eder skola synderna förlåtna varda, för hans Namns skull.
Ka nâingei, Khrista jârin nin nunsie ngei ngâidamin a om zoi sikin nin kôm ki miziek ani.
13 Jag skrifver eder, I fäder; ty I hafven känt honom, som är af begynnelsen. Jag skrifver eder, I ynglingar; ty I hafven öfvervunnit den onda.
Pa ngei, ama hah aphut renga a omtit hah nin riet sikin nin kôm ki miziek ani. Vânglâingei, Saloi Inkhat hah nin mene zoi sikin nin kôm ki miziek ani.
14 Jag skrifver eder, I barn; ty I hafven känt Fadren. Jag hafver skrifvit eder, I fäder; ty I hafven känt honom, som är af begynnelsen. Jag hafver skrifvit eder, I ynglingar; ty I ären starke; och Guds ord blifver i eder, och hafven öfvervunnit den onda.
Ka nâingei, Pa hah nin riet sikin nin kôm ki miziek ani. Pa ngei ama hah aphut renga a omtit hah nin riet sikin nin kôm ki miziek ani. Vânglâingei, nin râta; Pathien chong nin sûnga a om tita, male Saloi Inkhat hah nin mene zoi sikin nin kôm ki miziek ani.
15 Älsker icke verldena, icke heller de ting i verldene äro. Den der älskar verldena, i honom är icke Fadrens kärlek.
Rammuol hi midit no ungla, hanchu rammuola neinun ngei khom ite midit no roi. Rammuol nin miditin chu Pa nin lungkham loi ani.
16 Ty allt det som är i verldene, nämliga köttsens begärelse, och ögonens begärelse, och högfärdigt lefverne, det är icke af Fadrenom, utan af verldene.
Rammuola neinun a omngei murdi taksa ôina ngei, miriem mita mu theingei le anâng ngei, male miriem damsûng insongpuina ngei hi khote Pa renga juong nimak ngei; hima ngei murdi hi rammuol renga korong an ni.
17 Och verlden förgås, och hennes lusta; men den som gör Guds vilja, han blifver evinnerliga. (aiōn g165)
Rammuol le a sûnga neinunngei murdi miriemin an ôingei hih ânmang tir ani; aniatachu Pathien lungdo sinngei chu tuonsôtin om tit an tih. (aiōn g165)
18 Käre barn, nu är den ytterste tiden, och såsom I hafven hört, att Antichrist skall komma; ja, nu äro allaredo månge Antichrister vordne, och deraf vete vi att den ytterste tiden är nu.
Ka nâingei, zora mongna anâi zoi! Khrista Râl la hong om atih, tia rila nin om anghan; Khrista râlngei tamtak an inlang zoi, masikin zora mongna anâi zoi tiin ei riet ani.
19 De äro utgångne af oss; men de voro icke af oss. Hade de varit af oss, då hade de ju blifvit när oss; men på det de skulle blifva uppenbare, att de äro icke alle af oss.
Hi mingei hih ei pâla mi reng ni mak ngei, masika han min mâksan ani; ei pâla mi nisenla ngei chu, ei kôm om tit an tih. Aniatachu min mâksan sikin ei pâla mi ni tatak mak ngei ti chu ânthâr thei ani.
20 Men I hafven smörjelse af dem Heliga, och veten allt.
Hannirese Khrista'n Ratha Inthieng nin chunga a vur zoi sikin nin rêngin chongtak nin riet ani.
21 Jag hafver icke skrifvit till eder, såsom till dem der icke veta sanningen; utan såsom till dem som henne veta, och att all lögn icke är af sanningene.
Hanchu chongtak riet mak chei ti sika nin kôm ki miziek ni maka; manêkin, chongtak nin riet sik le chongtak renga milak reng suok ngâi mak ti khom nin riet sika ani.
22 Ho är en ljugare, utan den som nekar, att Jesus är Christus? Den är Antichrist, som nekar Fadren och Sonen.
Nônte, tumo milak ani? Tukhom Jisua chu Messiah ni mak tipu hah ani. Ma anga mi ngei hah Khrista Râlngei an nia Pa le Nâipasal anni innikin an heng ani.
23 Hvar och en som nekar Sonen, han hafver icke heller Fadren.
Tukhom Nâipasal hengpu chu Pa khom a heng ani; tukhom Nâipasal pom chu Pa khom a pom sa ani.
24 Hvad I nu hört hafven af begynnelsen, det blifve i eder; om det blifver i eder, som I hört hafven af begynnelsen, så skolen ock I blifva i Sonenom och Fadrenom.
Nangni chu aphut renga nin chong riet hah nin mulungrîla vong tit rangin mindon roi. Hanchu ma chong hah nin vong titin chu Nâipasal le Pa leh inzomin om tit nin tih.
Male mahi ani Khrista lelên kumtuong ringna mi pêk ranga ânkhâm hah. (aiōnios g166)
26 Detta hafver jag skrifvit till eder, om dem som förföra eder.
Ma nangni huong ranga bôk ngei thurchi hah nin kôm ki miziek ani.
27 Och den smörjelse, som I hafven fått af honom, blifver i eder; och I behöfven icke att någon lärer eder; utan såsom smörjelsen lärer eder om all ting, så är det sant, och icke lögn; och som hon hafver lärt eder, så blifver i henne.
Aniatachu nangni chu, Khrista'n ama Ratha nin chunga a vur zoia, ama Ratha hah nin sûnga a om tena chu, tute minchu rang nâng mak chei. Ama Ratha han neinun murdi nangni a minchua, male nangni minchu ngei khom adika, adikloi nimak. Ratha minchuna hah jôm ungla, male Khrista leh inzomin omtit roi.
28 Och nu, kära barn, blifver i honom; att när han uppenbarad varder, måge vi hafva förtröstning, och icke komma på skam för honom i hans tillkommelse.
Ani, ka nâingei, ama leh inzomin omtit roi, hanchu ama a juong inlâr Nikhuo han inzaka inthup loiin hâitakin om thei nin tih.
29 Om I veten att han är rättfärdig, så skolen I ock det veta, att hvar och en som rätt gör, han är född af honom.
Khrista chu midik ani; ti nin riet sikin tukhom adik sinpu chu Pathien nâi ani ti nin riet rang ani.
