1 Korinthierbrevet 8
1 Men om afgudaoffer vete vi; ty vi hafve alle förstånd. Förståndet uppblås; men kärleken förbättrar.
En cuanto a lo sacrificado a ídolos, todos sabemos algo. Pero el conocimiento envanece, y el amor edifica.
2 Om någor låter sig tycka, att han vet något; han vet ännu intet, huru honom bör veta.
Si alguno cree que sabe algo, aún no sabe lo que debe saber.
3 Men den som älskar Gud, han är känd af honom.
Pero si alguno ama a Dios, Él lo conoce.
4 Så vete vi nu om den mat, som offras afgudar; att afguden är intet i verldene, och att ingen Gud är, utan en.
Con respecto a la comida sacrificada a los ídolos, sabemos que solo hay un Dios y que un ídolo nada vale en [el] mundo.
5 Och ändock någre äro, som kallas gudar, hvad det är i himmelen, eller på jordene; såsom månge gudar, och månge herrar äro;
Porque aunque hay muchos dioses y muchos señores en el cielo y en [la] tierra, es decir, llamados dioses,
6 Så hafve vi dock allenast en Gud, Fadren; af hvilkom all ting äro, och vi uti honom; och en Herra, Jesum Christum, genom hvilken all ting äro, och vi genom honom.
sin embargo, para nosotros hay un solo Dios: el Padre, de Quien proceden todas las cosas, y nosotros somos de Él, y un solo Señor: Jesucristo. Por medio de Él todas las cosas existen, y nosotros existimos por medio de Él.
7 Men hvar man hafver icke förståndet; ty somlige göra sig ännu samvet om afgudarna, ätande det för afgudaoffer; och efter deras samvet är svagt, varder det dermed befläckadt.
No obstante no todos saben esto. Hay algunos que, por estar hasta ahora acostumbrados a la idolatría, cuando comen carne sacrificada a ídolos se sienten contaminados y les remuerde su débil conciencia.
8 Men maten främjar oss intet för Gudi; äte vi, så varde vi intet bättre dermed; äte vi icke, så varde vi ock icke dess sämre.
La comida no nos hace más aceptos ante Dios. No somos menos si no comemos, ni somos más si comemos.
9 Ser till likväl, att denna edor frihet icke kommer dem till förargelse, som svage äro.
Pero tengan cuidado, no sea que esta libertad de ustedes sea un tropiezo para los débiles.
10 Ty om någor får se dig, du som förståndet hafver, sitta och äta i afgudahus, varder då icke hans samvet, som svag är, draget dermed till att äta afgudaoffer?
Porque si alguno te ve a ti, que tienes conocimiento, reclinado en un templo de ídolos, ¿no será estimulada la conciencia del débil a comer de lo sacrificado a ídolos?
11 Och så varder den svage brodren öfver ditt förstånd förtappad, den Christus hafver lidit döden före.
Pues el hermano débil, por quien Cristo murió, es destruido por tu conocimiento.
12 När I således synden på bröderna, och sargen deras svaga samvet, då synden I på Christum.
Así, al pecar contra los hermanos y golpear su débil conciencia, pecan contra Cristo.
