1 Korinthierbrevet 8
1 Men om afgudaoffer vete vi; ty vi hafve alle förstånd. Förståndet uppblås; men kärleken förbättrar.
Now as touching things offered unto idols, we know that we all have knowledge. Knowledge puffeth up, but love edifieth.
2 Om någor låter sig tycka, att han vet något; han vet ännu intet, huru honom bör veta.
And if any man think that he knoweth anything, he knoweth nothing yet as he ought to know.
3 Men den som älskar Gud, han är känd af honom.
But if any man love YHWH, the same is known of him.
4 Så vete vi nu om den mat, som offras afgudar; att afguden är intet i verldene, och att ingen Gud är, utan en.
As concerning therefore the eating of those things that are offered in sacrifice unto idols, we know that an idol is nothing in the world, and that there is none other Elohim but one.
5 Och ändock någre äro, som kallas gudar, hvad det är i himmelen, eller på jordene; såsom månge gudar, och månge herrar äro;
For though there be that are called mighty ones, whether in heaven or in earth, (as there be mighty ones many, and masters many, )
6 Så hafve vi dock allenast en Gud, Fadren; af hvilkom all ting äro, och vi uti honom; och en Herra, Jesum Christum, genom hvilken all ting äro, och vi genom honom.
But to us there is but one Elohim, the Father, of whom are all things, and we in him; and one Master Yahushua the Messiah, by whom are all things, and we by him.
7 Men hvar man hafver icke förståndet; ty somlige göra sig ännu samvet om afgudarna, ätande det för afgudaoffer; och efter deras samvet är svagt, varder det dermed befläckadt.
Howbeit there is not in every man that knowledge: for some with conscience of the idol unto this hour eat it as a thing offered unto an idol; and their conscience being weak is defiled.
8 Men maten främjar oss intet för Gudi; äte vi, så varde vi intet bättre dermed; äte vi icke, så varde vi ock icke dess sämre.
But food commendeth us not to YHWH: for neither, if we eat, are we the better; neither, if we eat not, are we the worse.
9 Ser till likväl, att denna edor frihet icke kommer dem till förargelse, som svage äro.
But take heed lest by any means this liberty of yours become a stumblingblock to them that are weak.
10 Ty om någor får se dig, du som förståndet hafver, sitta och äta i afgudahus, varder då icke hans samvet, som svag är, draget dermed till att äta afgudaoffer?
For if any man see thee which hast knowledge sit at meat in the idol's temple, shall not the conscience of him which is weak be emboldened to eat those things which are offered to idols;
11 Och så varder den svage brodren öfver ditt förstånd förtappad, den Christus hafver lidit döden före.
And through thy knowledge shall the weak brother perish, for whom the Messiah died?
12 När I således synden på bröderna, och sargen deras svaga samvet, då synden I på Christum.
But when ye sin so against the brethren, and wound their weak conscience, ye sin against the Messiah.
