1 Korinthierbrevet 8
1 Men om afgudaoffer vete vi; ty vi hafve alle förstånd. Förståndet uppblås; men kärleken förbättrar.
Now concerning things offered to idols: We know that we all have knowledge. Knowledge puffs up, but love edifies.
2 Om någor låter sig tycka, att han vet något; han vet ännu intet, huru honom bör veta.
And if anyone thinks that he knows anything, he has come to know nothing yet as he ought to know.
3 Men den som älskar Gud, han är känd af honom.
But if anyone loves God, this one is known by Him.
4 Så vete vi nu om den mat, som offras afgudar; att afguden är intet i verldene, och att ingen Gud är, utan en.
Therefore, concerning the eating of things offered to idols, we know that an idol is nothing in the world, and no one else is God except the One.
5 Och ändock någre äro, som kallas gudar, hvad det är i himmelen, eller på jordene; såsom månge gudar, och månge herrar äro;
For even if there are so-called gods, whether in heaven or on the earth (since there are many ‘gods’ and many ‘lords’),
6 Så hafve vi dock allenast en Gud, Fadren; af hvilkom all ting äro, och vi uti honom; och en Herra, Jesum Christum, genom hvilken all ting äro, och vi genom honom.
yet for us there is one God, the Father, out of whom are all things and we into Him, and one Sovereign Jesus Christ, through whom are all things and we through Him.
7 Men hvar man hafver icke förståndet; ty somlige göra sig ännu samvet om afgudarna, ätande det för afgudaoffer; och efter deras samvet är svagt, varder det dermed befläckadt.
However, this knowledge is not in everyone; but some, with consciousness of the idol, still eat it as offered to an idol, and their conscience, being weak, is defiled.
8 Men maten främjar oss intet för Gudi; äte vi, så varde vi intet bättre dermed; äte vi icke, så varde vi ock icke dess sämre.
But food does not commend us to God; for neither if we eat are we better off, nor if we do not eat are we worse off.
9 Ser till likväl, att denna edor frihet icke kommer dem till förargelse, som svage äro.
But take care lest somehow this ‘right’ of yours become a stumbling block to those who are weak.
10 Ty om någor får se dig, du som förståndet hafver, sitta och äta i afgudahus, varder då icke hans samvet, som svag är, draget dermed till att äta afgudaoffer?
For if someone who is weak sees you with your knowledge eating in an idol's temple, will not his conscience be emboldened to eat things offered to idols?
11 Och så varder den svage brodren öfver ditt förstånd förtappad, den Christus hafver lidit döden före.
And so the weak brother, for whom Christ died, will be wasted because of your knowledge.
12 När I således synden på bröderna, och sargen deras svaga samvet, då synden I på Christum.
But when you thus sin against the brothers and wound their weak conscience, you sin against Christ.
