1 Korinthierbrevet 4
1 Der skall man hålla oss fore, att vi äre Christi tjenare, och skaffare till Guds hemlighet.
Let a man so account of us, as the ministers of Christ, and stewards of the mysteries of God.
2 Nu söker man intet ibland skaftarena annat, än att de finnas måga trogne.
Now it is required in stewards, that a man be found faithful.
3 Men mig är det en ringa ting, att jag varder dömd af eder, eller af mennisklig dag; dömer jag mig icke heller sjelf.
But to me it is of very small moment to be judged by you, or by any man's judgement; nor indeed do I judge myself:
4 Jag vet intet med mig; dock derutinnan är jag icke rättfärdigad, men Herren är den mig dömer.
(for I am conscious to myself of nothing; though I am not hereby justified; ) but He that judgeth me is the Lord.
5 Derföre dömer icke förr än tid är, så länge att Herren kommer, hvilken ock skall låta komma det i ljuset, som i mörkrena fördoldt är, och uppenbara hjertans anslag; och då varder hvarjom och enom pris af Gudi.
Wherefore judge nothing before the time; even until the Lord come, who will bring to light the hidden things of darkness, and manifest the counsels of the hearts: and then shall every one have praise from God.
6 Men detta hafver jag, käre bröder, uttydt på mig, och på Apollos, för edra skull, att I af oss lära måtten, att ingen hålle mer af sig, än som nu skrifvet är; på det I icke högmodens emot hvarannan för någors mans skull.
These things, my brethren, I have by a figure transferred to myself, and Apollos, for your sakes, that ye may learn in us not to be wise above what is written, that ye may not be puffed up for one against another.
7 Ty ho framsätter dig? Eller hvad hafver du, det du icke undfått hafver? Hafver du det undfått, hvi berömmer du dig då, lika som du det icke undfått hade?
For who maketh thee to differ? and what hast thou, which thou didst not receive? And if thou didst receive it, why dost thou glory as if thou hadst not received it?
8 I ären nu mätte, I ären nu rike vordne, I regneren utan oss; och gåfve Gud att I regneraden, på det vi ock måtte regnera med eder.
Ye are now full, ye are now rich, ye have reigned as kings without us: and I wish ye did reign, that we also might reign with you.
9 Men mig tycker, att Gud hafver utgifvit oss Apostlar för de aldraringasta, såsom de der dödenom äro ämnade; ty vi äre vordne ett vidunder verldene, och Änglomen, och menniskomen.
For it seems to me that God hath as it were exhibited us the apostles last upon the stage as appointed to death; for we are made a spectacle to the world, and to angels and to men.
10 Vi äre dårar, för Christi skull, men I ären kloke i Christo; vi svage, I starke; I härliga, vi föraktade.
We are fools for Christ's sake, but ye are wise in Christ: we are weak, but ye are strong: ye are honoured, but we are despised.
11 Allt intill denna tid lide vi både hunger och törst, och äro nakne, och varde kindpustade, och hafve intet visst hemman;
Even to this present time we suffer both hunger, and thirst, and nakedness, and are buffeted, and have no certain dwelling:
12 Och arbetom, verkande med våra egna händer. Då vi blifve bannade, välsigne vi; då vi blifve förföljde, lide vi.
and we labour working with our own hands. When we are reviled, we bless: when persecuted, we bear it: when defamed, we intreat.
13 Då vi blifve hädde, bedjes vi före; såsom verldenes afskrap äre vi vordne, hvars mans afhugg, till denna dag.
We are made as the filth of the world, and the refuse of all things to this day.
14 Detta skrifver jag icke fördenskull, att jag vill skämma eder; men jag förmanar eder, såsom min kära barn.
I do not write these things to shame you, but as my beloved children I admonish you:
15 Ty om I än haden tiotusend tuktomästare i Christo, så hafven I dock icke många fäder; jag hafver födt eder i Christo Jesu, genom Evangelium.
for if ye have ten thousand instructors in Christ, yet ye have not many fathers; for in Christ Jesus I have begotten you by the gospel.
16 Derföre förmanar jag eder: Varer mine efterföljare.
I beseech you therefore, be ye imitators of me.
17 För samma saks skull hafver jag sändt till eder Timotheum, hvilken är min käre son, och trogen i Herranom; att han skall draga eder till minnes mina vägar, som äro i Christo, såsom jag allestäds och i alla församling lärer.
For this end have I sent unto you Timothy, who is my beloved son and faithful in the Lord, who will bring to your remembrance my ways in Christ, how I teach every where in every church.
18 Somlige af eder äro så uppblåste, lika som jag icke skulle komma till eder.
Now some are puffed up, as if I would not come to you.
19 Men jag vill innan en kort tid komma, om Herren vill; och då skall jag röna, icke deras ord, som så uppblåste äro, utan kraft.
But I will come to you soon, if the Lord please, and will know, not the speech of them that are puffed up, but the power:
20 Ty Guds rike står icke i ordom, utan i kraft.
for the kingdom of God consisteth not in speech, but in power.
21 Hvad viljen I? Skall jag komma med ris till eder, eller med kärlek och saktmodigom anda?
What do ye chuse? that I should come to you with a rod? or in love, and in the spirit of meekness?
