1 Korinthierbrevet 4
1 Der skall man hålla oss fore, att vi äre Christi tjenare, och skaffare till Guds hemlighet.
Let people look on us as Christ’s servants, and as stewards of the hidden truths of God.
2 Nu söker man intet ibland skaftarena annat, än att de finnas måga trogne.
Now what we look for in stewards is that they should be trustworthy.
3 Men mig är det en ringa ting, att jag varder dömd af eder, eller af mennisklig dag; dömer jag mig icke heller sjelf.
But it weighs very little with me that I am judged by you or by any human tribunal. No, I do not even judge myself;
4 Jag vet intet med mig; dock derutinnan är jag icke rättfärdigad, men Herren är den mig dömer.
for, though I am conscious of nothing against myself, that does not prove me innocent. It is the Lord who is my judge.
5 Derföre dömer icke förr än tid är, så länge att Herren kommer, hvilken ock skall låta komma det i ljuset, som i mörkrena fördoldt är, och uppenbara hjertans anslag; och då varder hvarjom och enom pris af Gudi.
Therefore do not pass judgment before the time, but wait until the Lord comes. He will throw light on what is now dark and obscure, and will reveal the motives in people’s minds; and then everyone will receive due praise from God.
6 Men detta hafver jag, käre bröder, uttydt på mig, och på Apollos, för edra skull, att I af oss lära måtten, att ingen hålle mer af sig, än som nu skrifvet är; på det I icke högmodens emot hvarannan för någors mans skull.
All this, friends, I have, for your sakes, applied to Apollos and myself, so that, from our example, you may learn to observe the precept – “Keep to what is written,” that none of you may speak boastfully of one teacher to the disparagement of another.
7 Ty ho framsätter dig? Eller hvad hafver du, det du icke undfått hafver? Hafver du det undfått, hvi berömmer du dig då, lika som du det icke undfått hade?
For who makes any one of you superior to others? And what have you that was not given you? But if you received it as a gift, why do you boast as if you had not?
8 I ären nu mätte, I ären nu rike vordne, I regneren utan oss; och gåfve Gud att I regneraden, på det vi ock måtte regnera med eder.
Are you all so soon satisfied? Are you so soon rich? Have you begun to reign without us? Would indeed that you had, so that we also might reign with you!
9 Men mig tycker, att Gud hafver utgifvit oss Apostlar för de aldraringasta, såsom de der dödenom äro ämnade; ty vi äre vordne ett vidunder verldene, och Änglomen, och menniskomen.
For, as it seems to me, God has exhibited us, the apostles, last of all, as people doomed to death. We are made a spectacle to the universe, both to angels and to people!
10 Vi äre dårar, för Christi skull, men I ären kloke i Christo; vi svage, I starke; I härliga, vi föraktade.
We, for Christ’s sake, are fools, but you, by your union with Christ, are people of discernment. We are weak, but you are strong. You are honoured, but we are despised.
11 Allt intill denna tid lide vi både hunger och törst, och äro nakne, och varde kindpustade, och hafve intet visst hemman;
To this very hour we go hungry, thirsty, and naked; we are beaten; we are homeless;
12 Och arbetom, verkande med våra egna händer. Då vi blifve bannade, välsigne vi; då vi blifve förföljde, lide vi.
we work hard, toiling with our own hands. We meet abuse with blessings, we meet persecution with endurance,
13 Då vi blifve hädde, bedjes vi före; såsom verldenes afskrap äre vi vordne, hvars mans afhugg, till denna dag.
we meet slander with gentle appeals. We have been treated as the scum of the earth, the vilest of the vile, to this very hour.
14 Detta skrifver jag icke fördenskull, att jag vill skämma eder; men jag förmanar eder, såsom min kära barn.
It is with no wish to shame you that I am writing like this; but to warn you as my own dear children.
15 Ty om I än haden tiotusend tuktomästare i Christo, så hafven I dock icke många fäder; jag hafver födt eder i Christo Jesu, genom Evangelium.
Though you may have thousands of instructors in the faith of Christ, yet you have not many fathers. It was I who, through union with Christ Jesus, became your father by means of the good news.
16 Derföre förmanar jag eder: Varer mine efterföljare.
Therefore I entreat you – Follow my example.
17 För samma saks skull hafver jag sändt till eder Timotheum, hvilken är min käre son, och trogen i Herranom; att han skall draga eder till minnes mina vägar, som äro i Christo, såsom jag allestäds och i alla församling lärer.
This is my reason for sending Timothy to you. He is my own dear faithful child in the Master’s service, and he will remind you of my methods of teaching the faith of Christ Jesus – methods which I follow everywhere in every church.
18 Somlige af eder äro så uppblåste, lika som jag icke skulle komma till eder.
Some, I hear, are puffed up with pride, thinking that I am not coming to you.
19 Men jag vill innan en kort tid komma, om Herren vill; och då skall jag röna, icke deras ord, som så uppblåste äro, utan kraft.
But come to you I will, and that soon, if it please the Lord; and then I will find out, not what words these people use who are so puffed up, but what power they possess;
20 Ty Guds rike står icke i ordom, utan i kraft.
for the kingdom of God is based, not on words, but on power.
21 Hvad viljen I? Skall jag komma med ris till eder, eller med kärlek och saktmodigom anda?
What do you wish? Am I to come to you with a rod, or in a loving and gentle spirit?
