< 1 Korinthierbrevet 3 >
1 Och jag, käre bröder, kunde icke tala med eder, såsom med andeligom, utan såsom med köttsligom, såsom med barnom i Christo.
Et ego, fratres, non potui vobis loqui quasi spiritualibus, sed quasi carnalibus. Tamquam parvulis in Christo,
2 Mjölk hafver jag gifvit eder dricka, och icke mat; ty I förmåtten det icke; ej heller ännu förmågen.
lac vobis potum dedi, non escam: nondum enim poteratis: sed nec nunc quidem potestis: adhuc enim carnales estis.
3 Fördenskull I ären ännu köttslige; ty medan ibland eder är nit, och kif, och tvedrägt, ären I icke då köttslige, och vandren efter menniskosätt?
Cum enim sit inter vos zelus, et contentio: nonne carnales estis, et secundum hominem ambulatis?
4 Ty då en säger: Jag är Paulisk, och den andre säger: Jag är Apollisk; ären I icke då köttslige?
Cum enim quis dicat: Ego quidem sum Pauli; alius autem: Ego Apollo: nonne homines estis? Quid igitur est Apollo? quid vero Paulus?
5 Ho är nu Paulus, ho är Apollos, annat än tjenare, genom hvilka I hafven anammat tron, och dock som Herren hafver hvarjom och en om gifvit?
ministri ejus, cui credidistis, et unicuique sicut Dominus dedit.
6 Jag hafver plantat, Apollos hafver vattnat; men Gud hafver gifvit växten.
Ego plantavi, Apollo rigavit: sed Deus incrementum dedit.
7 Så är nu han intet, som plantar; icke heller han, som vattnar, utan Gud, som växten gifver;
Itaque neque qui plantat est aliquid, neque qui rigat: sed qui incrementum dat, Deus.
8 Men den som plantar, och den som vattnar, den ene är som den andre; men hvar och en skall få sin lön efter sitt arbete.
Qui autem plantat, et qui rigat, unum sunt. Unusquisque autem propriam mercedem accipiet, secundum suum laborem.
9 Ty vi äre Guds medhjelpare; I ären Guds åkerverk, Guds byggning.
Dei enim sumus adjutores: Dei agricultura estis, Dei ædificatio estis.
10 Jag, af Guds nåde, som mig gifven är, hafver lagt grundvalen, såsom en vis byggomästare, en annar bygger deruppå; men hvar och en se till, huru han bygger deruppå.
Secundum gratiam Dei, quæ data est mihi, ut sapiens architectus fundamentum posui: alius autem superædificat. Unusquisque autem videat quomodo superædificet.
11 Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som lagder är, hvilken är Jesus Christus.
Fundamentum enim aliud nemo potest ponere præter id quod positum est, quod est Christus Jesus.
12 Hvar nu någor bygger på denna grund guld, silfver, ädla stenar, trä, hö, strå;
Si quis autem superædificat super fundamentum hoc, aurum, argentum, lapides pretiosos, ligna, fœnum, stipulam,
13 Så varder hvars och ens verk uppenbart; ty dagen skall görat klart, hvilken i elden uppenbar varder; och hurudana hvars och ens verk är, det skall elden bepröfva.
uniuscujusque opus manifestum erit: dies enim Domini declarabit, quia in igne revelabitur: et uniuscujusque opus quale sit, ignis probabit.
14 Varder någors verk blifvandes, som han deruppå byggt hafver, så får han lön.
Si cujus opus manserit quod superædificavit, mercedem accipiet.
15 Men varder någors verk förbrändt, så varder han straffad; men han sjelfver varder salig, dock såsom genom eld.
Si cujus opus arserit, detrimentum patietur: ipse autem salvus erit, sic tamen quasi per ignem.
16 Veten I icke, att I ären Guds tempel, och att Guds Ande bor i eder?
Nescitis quia templum Dei estis, et Spiritus Dei habitat in vobis?
17 Hvilken Guds tempel förderfvar, honom skall Gud förderfva; ty Guds tempel är heligt, hvilket I ären.
Si quis autem templum Dei violaverit, disperdet illum Deus. Templum enim Dei sanctum est, quod estis vos.
18 Ingen bedrage sig sjelf. Hvilken ibland eder låter sig tycka att han är vis, han varde galen i denna verld, att han må varda vis. (aiōn )
Nemo se seducat: si quis videtur inter vos sapiens esse in hoc sæculo, stultus fiat ut sit sapiens. (aiōn )
19 Ty denna verldenes vishet är galenskap för Gudi; efter som skrifvet är: Han griper de visa uti deras klokhet;
Sapientia enim hujus mundi, stultitia est apud Deum. Scriptum est enim: Comprehendam sapientes in astutia eorum.
20 Och åter: Herren vet de visas tankar, att de äro fåfängelige.
Et iterum: Dominus novit cogitationes sapientium quoniam vanæ sunt.
21 Så berömme sig ingen af menniskor; allt är det edart;
Nemo itaque glorietur in hominibus.
22 Vare sig Paulus, eller Apollos, vare sig Cephas, eller verlden, vare sig lifvet, eller döden, vare sig det nu är, eller det komma skall; allt är det edart.
Omnia enim vestra sunt, sive Paulus, sive Apollo, sive Cephas, sive mundus, sive vita, sive mors, sive præsentia, sive futura: omnia enim vestra sunt:
23 Men I ären Christi; och Christus är Guds.
vos autem Christi: Christus autem Dei.