< 1 Korinthierbrevet 15 >

1 Käre bröder, jag minner eder på Evangelium, som jag eder förkunnat hafver, hvilket I ock anammat hafven, i hvilko I ock stån;
ہے بھْراتَرَح، یَح سُسَںوادو مَیا یُشْمَتْسَمِیپے نِویدِتو یُویَنْچَ یَں گرِہِیتَوَنْتَ آشْرِتَوَنْتَشْچَ تَں پُنَ رْیُشْمانْ وِجْناپَیامِ۔
2 Genom hvilket I ock salige varden, huruledes jag eder det förkunnade, om I hafven det behållit; utan så är, att I förgäfves trott hafven.
یُشْماکَں وِشْواسو یَدِ وِتَتھو نَ بھَویتْ تَرْہِ سُسَںوادَیُکْتانِ مَمَ واکْیانِ سْمَرَتاں یُشْماکَں تینَ سُسَںوادینَ پَرِتْرانَں جایَتے۔
3 Ty jag hafver i förstone eder föregifvit, det jag ock undfått hafver, att Christus är döder för våra synder, efter Skrifterna;
یَتوہَں یَدْ یَتْ جْناپِتَسْتَدَنُساراتْ یُشْماسُ مُکھْیاں یاں شِکْشاں سَمارْپَیَں سییَں، شاسْتْرانُساراتْ کھْرِیشْٹوسْماکَں پاپَموچَنارْتھَں پْرانانْ تْیَکْتَوانْ،
4 Och att han är begrafven; och att han uppstånden är på tredje dagen, efter Skrifterna.
شْمَشانے سْتھاپِتَشْچَ ترِتِییَدِنے شاسْتْرانُساراتْ پُنَرُتّھاپِتَح۔
5 Och att han vardt sedder af Cepha, sedan af de tolf.
سَ چاگْرے کَیپھَے تَتَح پَرَں دْوادَشَشِشْییبھْیو دَرْشَنَں دَتَّوانْ۔
6 Sedan vardt han sedder af mer än femhundrade bröder på en tid, af hvilkom ännu månge lefva; men mestedelen äro afsomnade.
تَتَح پَرَں پَنْچَشَتادھِکَسَںکھْیَکیبھْیو بھْراترِبھْیو یُگَپَدْ دَرْشَنَں دَتَّوانْ تیشاں کیچِتْ مَہانِدْراں گَتا بَہُتَراشْچادْیاپِ وَرْتَّنْتے۔
7 Derefter vardt han sedder af Jacobo; och sedan af alla Apostlarna.
تَدَنَنْتَرَں یاکُوبایَ تَتْپَشْچاتْ سَرْوّیبھْیَح پْریرِتیبھْیو دَرْشَنَں دَتَّوانْ۔
8 På sistone efter allom vardt han ock sedder af mig, såsom af en den der otidig född är.
سَرْوَّشیشےکالَجاتَتُلْیو یوہَں، سوہَمَپِ تَسْیَ دَرْشَنَں پْراپْتَوانْ۔
9 Ty jag är den ringaste ibland Apostlarna, så att jag är icke värd kallas Apostel; derföre, att jag hafver förföljt Guds församling.
اِیشْوَرَسْیَ سَمِتِں پْرَتِ دَوراتْمْیاچَرَنادْ اَہَں پْریرِتَنامَ دھَرْتُّمْ اَیوگْیَسْتَسْماتْ پْریرِتاناں مَدھْیے کْشُدْرَتَمَشْچاسْمِ۔
10 Men af Guds nåd är jag det jag är; och hans nåd hafver icke fåfäng varit i mig; utan jag hafver mer arbetat, än de alle; dock icke jag, utan Guds nåd, som i mig är.
یادرِشوسْمِ تادرِشَ اِیشْوَرَسْیانُگْرَہینَیواسْمِ؛ اَپَرَں ماں پْرَتِ تَسْیانُگْرَہو نِشْپھَلو نابھَوَتْ، اَنْییبھْیَح سَرْوّیبھْیو مَیادھِکَح شْرَمَح کرِتَح، کِنْتُ سَ مَیا کرِتَسْتَنَّہِ مَتْسَہَکارِنیشْوَرَسْیانُگْرَہینَیوَ۔
11 Det vare nu jag, eller de, så predike vi, och så hafven I trott.
اَتَایوَ مَیا بھَویتْ تَے رْوا بھَویتْ اَسْمابھِسْتادرِشِی وارْتّا گھوشْیَتے سَیوَ چَ یُشْمابھِ رْوِشْواسینَ گرِہِیتا۔
12 Är nu Christus predikad för eder, att han är uppstånden ifrå de döda; hvarföre säga då somlige ibland eder, att de dödas uppståndelse är intet?
مرِتْیُدَشاتَح کھْرِیشْٹَ اُتّھاپِتَ اِتِ وارْتّا یَدِ تَمَدھِ گھوشْیَتے تَرْہِ مرِتَلوکانامْ اُتّھِتِ رْناسْتِیتِ واگْ یُشْماکَں مَدھْیے کَیشْچِتْ کُتَح کَتھْیَتے؟
13 Är nu de dödas uppståndelse intet, så är ock Christus icke heller uppstånden.
مرِتانامْ اُتّھِتِ رْیَدِ نَ بھَویتْ تَرْہِ کھْرِیشْٹوپِ نوتّھاپِتَح
14 Är Christus icke uppstånden, så är vår predikan fåfäng; så är ock edor tro fåfäng.
کھْرِیشْٹَشْچَ یَدْیَنُتّھاپِتَح سْیاتْ تَرْہْیَسْماکَں گھوشَنَں وِتَتھَں یُشْماکَں وِشْواسوپِ وِتَتھَح۔
15 Och vi vardom funne falsk Guds vittne, att vi emot Gud vittnat hafve, att han hafver uppväckt Christum; den han icke uppväckt hafver, om de döde icke uppstå.
وَیَنْچیشْوَرَسْیَ مرِشاساکْشِنو بھَوامَح، یَتَح کھْرِیشْٹَ سْتینوتّھاپِتَح اِتِ ساکْشْیَمْ اَسْمابھِرِیشْوَرَمَدھِ دَتَّں کِنْتُ مرِتانامُتّھِتِ رْیَدِ نَ بھَویتْ تَرْہِ سَ تینَ نوتّھاپِتَح۔
16 Ty om de döde icke uppstå, så är icke heller Christus uppstånden.
یَتو مرِتانامُتّھِتِ رْیَتِ نَ بھَویتْ تَرْہِ کھْرِیشْٹوپْیُتّھاپِتَتْوَں نَ گَتَح۔
17 Är Christus icke uppstånden, så är edor tro fåfäng; och så ären I ännu uti edra synder.
کھْرِیشْٹَسْیَ یَدْیَنُتّھاپِتَح سْیاتْ تَرْہِ یُشْماکَں وِشْواسو وِتَتھَح، یُویَمْ اَدْیاپِ سْوَپاپیشُ مَگْناسْتِشْٹھَتھَ۔
18 Så äro ock de förtappade, som i Christo afsomnade äro.
اَپَرَں کھْرِیشْٹاشْرِتا یے مانَوا مَہانِدْراں گَتاسْتےپِ ناشَں گَتاح۔
19 Om vi allenast i detta lifvet hafve hoppet till Christum, så äre vi uslast ibland alla menniskor.
کھْرِیشْٹو یَدِ کیوَلَمِہَلوکے سْماکَں پْرَتْیاشابھُومِح سْیاتْ تَرْہِ سَرْوَّمَرْتْییبھْیو وَیَمیوَ دُرْبھاگْیاح۔
20 Men nu är Christus uppstånden ifrå de döda, och vorden förstlingen ibland dem som sofva.
اِدانِیں کھْرِیشْٹو مرِتْیُدَشاتَ اُتّھاپِتو مَہانِدْراگَتاناں مَدھْیے پْرَتھَمَپھَلَسْوَرُوپو جاتَشْچَ۔
21 Efter döden är genom en mennisko, ock genom en mennisko de dödas uppståndelse.
یَتو یَدْوَتْ مانُشَدْوارا مرِتْیُح پْرادُرْبھُوتَسْتَدْوَتْ مانُشَدْوارا مرِتاناں پُنَرُتّھِتِرَپِ پْرَدُرْبھُوتا۔
22 Ty såsom alle dö uti Adam, så skola ock alle i Christo varda lefvande gjorde.
آدَما یَتھا سَرْوّے مَرَنادھِینا جاتاسْتَتھا کھْرِیشْٹینَ سَرْوّے جِیوَیِشْیَنْتے۔
23 Hvar och en uti sin egen ordning; förstlingen Christus, sedan de som Christo tillhöra uti hans tillkommelse.
کِنْتْویکَیکینَ جَنینَ نِجے نِجے پَرْیّایَ اُتّھاتَوْیَں پْرَتھَمَتَح پْرَتھَمَجاتَپھَلَسْوَرُوپینَ کھْرِیشْٹینَ، دْوِتِییَتَسْتَسْیاگَمَنَسَمَیے کھْرِیشْٹَسْیَ لوکَیح۔
24 Sedan änden, då han öfverantvardar Gudi och Fadrenom riket; och aflägger all herradöme, och alla öfverhet och väldighet.
تَتَح پَرَمْ اَنْتو بھَوِشْیَتِ تَدانِیں سَ سَرْوَّں شاسَنَمْ اَدھِپَتِتْوَں پَراکْرَمَنْچَ لُپْتْوا سْوَپِتَرِیشْوَرے راجَتْوَں سَمَرْپَیِشْیَتِ۔
25 Ty han måste regnera, tilldess han lägger alla sina fiendar under sina fötter.
یَتَح کھْرِیشْٹَسْیَ رِپَوَح سَرْوّے یاوَتْ تینَ سْوَپادَیورَدھو نَ نِپاتَیِشْیَنْتے تاوَتْ تینَیوَ راجَتْوَں کَرْتَّوْیَں۔
26 Den ytterste fienden döden skall varda borttagen.
تینَ وِجیتَوْیو یَح شیشَرِپُح سَ مرِتْیُریوَ۔
27 Ty all ting hafver han lagt under hans fötter; så, när han säger, att all ting honom undergifven äro, är nog uppenbart, att han undantagen är, som honom all ting undergifvit hafver.
لِکھِتَماسْتے سَرْوّانِ تَسْیَ پادَیو رْوَشِیکرِتانِ۔ کِنْتُ سَرْوّانْییوَ تَسْیَ وَشِیکرِتانِیتْیُکْتے سَتِ سَرْوّانِ یینَ تَسْیَ وَشِیکرِتانِ سَ سْوَیَں تَسْیَ وَشِیبھُوتو نَ جاتَ اِتِ وْیَکْتَں۔
28 Då nu all ting honom undergifven äro, så varder ock då Sonen sjelf undergifven honom, som honom all ting undergifvit hafver; på det att Gud blifver allt i allom.
سَرْوّیشُ تَسْیَ وَشِیبھُوتیشُ سَرْوّانِ یینَ پُتْرَسْیَ وَشِیکرِتانِ سْوَیَں پُتْروپِ تَسْیَ وَشِیبھُوتو بھَوِشْیَتِ تَتَ اِیشْوَرَح سَرْوّیشُ سَرْوَّ ایوَ بھَوِشْیَتِ۔
29 Hvad göra de eljest, som sig döpa låta öfver de döda? Om de döde ingalunda uppstå, hvi låta de sig då döpa öfver de döda?
اَپَرَں پَریتَلوکاناں وِنِمَیینَ یے مَجّیَنْتے تَیح کِں لَپْسْیَتے؟ ییشاں پَریتَلوکانامْ اُتّھِتِح کیناپِ پْرَکارینَ نَ بھَوِشْیَتِ تیشاں وِنِمَیینَ کُتو مَجَّنَمَپِ تَیرَنْگِیکْرِیَتے؟
30 Och hvi stå vi alltid uti fara?
وَیَمَپِ کُتَح پْرَتِدَنْڈَں پْرانَبھِیتِمْ اَنْگِیکُرْمَّہے؟
31 Vid vår berömmelse, som jag hafver i Christo Jesu, vårom Herra, dör jag hvar dag.
اَسْمَتْپْرَبھُنا یِیشُکھْرِیشْٹینَ یُشْمَتّو مَمَ یا شْلاگھاسْتے تَسْیاح شَپَتھَں کرِتْوا کَتھَیامِ دِنے دِنےہَں مرِتْیُں گَچّھامِ۔
32 Hafver jag efter menniskomening uti Epheso stridt med vilddjur; hvad hjelper mig det, om de döde icke uppstå? Låt oss äta och dricka; ty i morgon måste vi dö.
اِپھِشَنَگَرے وَنْیَپَشُبھِح سارْدّھَں یَدِ لَوکِکَبھاواتْ مَیا یُدّھَں کرِتَں تَرْہِ تینَ مَمَ کو لابھَح؟ مرِتانامْ اُتّھِتِ رْیَدِ نَ بھَویتْ تَرْہِ، کُرْمّو بھوجَنَپانےدْیَ شْوَسْتُ مرِتْیُ رْبھَوِشْیَتِ۔
33 Låter icke förföra eder; ondt snack förkränker goda seder.
اِتْیَنینَ دھَرْمّاتْ ما بھْرَںشَدھْوَں۔ کُسَںسَرْگینَ لوکاناں سَداچارو وِنَشْیَتِ۔
34 Vaker upp rätteliga, och synder icke; ty somlige veta intet af Gudi; till blygd säger jag eder detta.
یُویَں یَتھوچِتَں سَچَیتَنْیاسْتِشْٹھَتَ، پاپَں ما کُرُدھْوَں، یَتو یُشْماکَں مَدھْیَ اِیشْوَرِییَجْنانَہِیناح کےپِ وِدْیَنْتے یُشْماکَں تْرَپایَے مَییدَں گَدْیَتے۔
35 Måtte nu någor säga: Huru skola de döde uppstå? Och med hurudana lekamen skola de komma?
اَپَرَں مرِتَلوکاح کَتھَمْ اُتّھاسْیَنْتِ؟ کِیدرِشَں وا شَرِیرَں لَبْدھْوا پُنَریشْیَنْتِیتِ واکْیَں کَشْچِتْ پْرَکْشْیَتِ۔
36 Du dåre, det du sår, det får icke lif, utan det blifver dödt.
ہے اَجْنَ تْوَیا یَدْ بِیجَمْ اُپْیَتے تَدْ یَدِ نَ مْرِییتَ تَرْہِ نَ جِیوَیِشْیَتے۔
37 Och det du sår, är ju icke den kroppen som varda skall, utan ett blott korn, nämliga hvete, eller annat sådant.
یَیا مُورْتّیا نِرْگَنْتَوْیَں سا تْوَیا نوپْیَتے کِنْتُ شُشْکَں بِیجَمیوَ؛ تَچَّ گودھُومادِیناں کِمَپِ بِیجَں بھَوِتُں شَکْنوتِ۔
38 Men Gud gifver thy en kropp, såsom han vill, och hvarjo och eno af sädene sin egen kropp.
اِیشْوَرینیوَ یَتھابھِلاشَں تَسْمَے مُورْتِّ رْدِییَتے، ایکَیکَسْمَے بِیجایَ سْوا سْوا مُورْتِّریوَ دِییَتے۔
39 Icke är allt kött enahanda kött; utan menniskors kött är annat, annat är fäs, annat är fisks, och annat är fogels.
سَرْوّانِ پَلَلانِ نَیکَوِدھانِ سَنْتِ، مَنُشْیَپَشُپَکْشِمَتْسْیادِیناں بھِنَّرُوپانِ پَلَلانِ سَنْتِ۔
40 Och det äro himmelske kroppar, och jordiske kroppar; men en annor härlighet hafva de himmelske, och en annor de jordiske.
اَپَرَں سْوَرْگِییا مُورْتَّیَح پارْتھِوا مُورْتَّیَشْچَ وِدْیَنْتے کِنْتُ سْوَرْگِییانامْ ایکَرُوپَں تیجَح پارْتھِوانانْچَ تَدَنْیَرُوپَں تیجوسْتِ۔
41 En annor klarhet hafver solen, och en annor klarhet hafver månen, och en annor klarhet stjernorna; ty en stjerna går öfver den andra i klarheten.
سُورْیَّسْیَ تیجَ ایکَوِدھَں چَنْدْرَسْیَ تیجَسْتَدَنْیَوِدھَں تارانانْچَ تیجونْیَوِدھَں، تاراناں مَدھْیےپِ تیجَسَسْتارَتَمْیَں وِدْیَتے۔
42 Sammaledes ock de dödas uppståndelse; det varder sådt förgängeligit, och skall uppstå oförgängeligit.
تَتْرَ لِکھِتَماسْتے یَتھا، ‘آدِپُرُشَ آدَمْ جِیوَتْپْرانِی بَبھُووَ،’ کِنْتْوَنْتِمَ آدَمْ (کھْرِیشْٹو) جِیوَنَدایَکَ آتْما بَبھُووَ۔
43 Det varder sådt i snöplighet, och skall uppstå i härlighet; det varder sådt i skröplighet, och skall uppstå i kraft.
یَدْ اُپْیَتے تَتْ تُچّھَں یَچّوتّھاسْیَتِ تَدْ گَورَوانْوِتَں؛ یَدْ اُپْیَتے تَنِّرْبَّلَں یَچّوتّھاسْیَتِ تَتْ شَکْتِیُکْتَں۔
44 Det varder sådt ett naturligit lekamen, och skall uppstå ett andeligit lekamen. Man hafver ett naturligit lekamen; man hafver ock ett andeligit lekamen;
یَتْ شَرِیرَمْ اُپْیَتے تَتْ پْراناناں سَدْمَ، یَچَّ شَرِیرَمْ اُتّھاسْیَتِ تَدْ آتْمَنَح سَدْمَ۔ پْرانَسَدْمَسْوَرُوپَں شَرِیرَں وِدْیَتے، آتْمَسَدْمَسْوَرُوپَمَپِ شَرِیرَں وِدْیَتے۔
45 Såsom skrifvet är: Den första menniskan Adam är gjord till naturligit lif; och den ytterste Adam till andeligit lif.
تَتْرَ لِکھِتَماسْتے یَتھا، آدِپُرُشَ آدَمْ جِیوَتْپْرانِی بَبھُووَ، کِنْتْوَنْتِمَ آدَمْ (کھْرِیشْٹو) جِیوَنَدایَکَ آتْما بَبھُووَ۔
46 Men den andelige lekamen är icke den förste, utan den naturlige; sedan den andelige.
آتْمَسَدْمَ نَ پْرَتھَمَں کِنْتُ پْرانَسَدْمَیوَ تَتْپَشْچادْ آتْمَسَدْمَ۔
47 Den första menniskan är af jordene jordisk; den andra menniskan är Herren af himmelen.
آدْیَح پُرُشے مرِدَ اُتْپَنَّتْواتْ مرِنْمَیو دْوِتِییَشْچَ پُرُشَح سْوَرْگادْ آگَتَح پْرَبھُح۔
48 Hurudana den jordiska är, sådana äro ock de jordiske; och hurudana den himmelska är, sådana äro ock de himmelske.
مرِنْمَیو یادرِشَ آسِیتْ مرِنْمَیاح سَرْوّے تادرِشا بھَوَنْتِ سْوَرْگِییَشْچَ یادرِشوسْتِ سْوَرْگِییاح سَرْوّے تادرِشا بھَوَنْتِ۔
49 Och som vi hafve burit dens jordiskas liknelse, så skole vi ock bära dens himmelskas liknelse.
مرِنْمَیَسْیَ رُوپَں یَدْوَدْ اَسْمابھِ رْدھارِتَں تَدْوَتْ سْوَرْگِییَسْیَ رُوپَمَپِ دھارَیِشْیَتے۔
50 Men detta säger jag, käre bröder, att kött och blod kunna icke ärfva Guds rike; och det förgängeliga skall icke ärfva oförgängelighet.
ہے بھْراتَرَح، یُشْمانْ پْرَتِ وْیاہَرامِ، اِیشْوَرَسْیَ راجْیے رَکْتَماںسَیورَدھِکارو بھَوِتُں نَ شَکْنوتِ، اَکْشَیَتْوے چَ کْشَیَسْیادھِکارو نَ بھَوِشْیَتِ۔
51 Si, jag säger eder en hemlighet: Vi skole icke alle afsofva; men alle måste vi förvandlade varda,
پَشْیَتاہَں یُشْمَبھْیَں نِگُوڈھاں کَتھاں نِویدَیامِ۔
52 Uti en punkt, uti ett ögnablick, med yttersta basunen; ty basunen skall ljuda, och de döde skola uppstå oförgängelige, och vi skole förvandlade varda.
سَرْوَّیرَسْمابھِ رْمَہانِدْرا نَ گَمِشْیَتے کِنْتْوَنْتِمَدِنے تُورْیّاں وادِتایامْ ایکَسْمِنْ وِپَلے نِمِشَیکَمَدھْیے سَرْوَّے رُوپانْتَرَں گَمِشْیَتے، یَتَسْتُورِی وادِشْیَتے، مرِتَلوکاشْچاکْشَیِیبھُوتا اُتّھاسْیَنْتِ وَیَنْچَ رُوپانْتَرَں گَمِشْیامَح۔
53 Ty detta förgängeliga måste ikläda sig oförgängelighet, och detta dödeliga måste ikläda sig odödelighet.
یَتَح کْشَیَنِییینَیتینَ شَرِیریناکْشَیَتْوَں پَرِہِتَوْیَں، مَرَنادھِینینَیتینَ دیہینَ چامَرَتْوَں پَرِہِتَوْیَں۔
54 Men då detta förgängeliga ikläder sig oförgängelighetena, och detta dödeliga ikläder sig odödelighetena, så varder det ordet fullkomnadt, som skrifvet är: Döden är uppsvolgen uti segren.
ایتَسْمِنْ کْشَیَنِییے شَرِیرے کْشَیَتْوَں گَتے، ایتَسْمَنْ مَرَنادھِینے دیہے چامَرَتْوَں گَتے شاسْتْرے لِکھِتَں وَچَنَمِدَں سیتْسْیَتِ، یَتھا، جَیینَ گْرَسْیَتے مرِتْیُح۔
55 Du död, hvar är din udd? Du helvete, hvar är din seger? (Hadēs g86)
مرِتْیو تے کَنْٹَکَں کُتْرَ پَرَلوکَ جَیَح کَّ تے۔۔ (Hadēs g86)
56 Dödsens udd är synden; syndenes kraft är lagen.
مرِتْیوح کَنْٹَکَں پاپَمیوَ پاپَسْیَ چَ بَلَں وْیَوَسْتھا۔
57 Men Gudi vare tack, som oss segren gifvit hafver, genom vår Herra Jesum Christum.
اِیشْوَرَشْچَ دھَنْیو بھَوَتُ یَتَح سوسْماکَں پْرَبھُنا یِیشُکھْرِیشْٹیناسْمانْ جَیَیُکْتانْ وِدھاپَیَتِ۔
58 Derföre, mine käre bröder, varer faste, ovikelige, och rike uti Herrans verk alltid; efter det I veten, att edart arbete är icke fåfängt i Herranom.
اَتو ہے مَمَ پْرِیَبھْراتَرَح؛ یُویَں سُسْتھِرا نِشْچَلاشْچَ بھَوَتَ پْرَبھوح سیوایاں یُشْماکَں پَرِشْرَمو نِشْپھَلو نَ بھَوِشْیَتِیتِ جْناتْوا پْرَبھوح کارْیّے سَدا تَتْپَرا بھَوَتَ۔

< 1 Korinthierbrevet 15 >