1 Korinthierbrevet 14

1 Farer efter kärleken; vinnlägger eder om andeliga gåfvor; dock mest, att I propheteren.

Miki ni ace ikuri inya mu riba barki u ye urizo ubibe, barki in boosa tize be sa ti eze.

2 Ty den som talar med tungomål, han talar icke menniskom, utan Gudi; ty ingen hörer dertill, utan han talar hemligit i Andanom.

Barki de be sa ma boo, tize in nilem azo ma nan na nabu wani ba nan Asere, barki azo unu kunna ume barki sa mazin ina banga timum tini hunzi anyimo abibe.

3 Men den som propheterar, han talar menniskomen till förbättring, och till förmanelse, och till tröst.

Barki wani ma boo barki nan anabu wani ma boo barki ma barki we, ma kuri ma tarisin we, makuri ma benkiwe tiymo.

4 Den som talar med tungomål, han förbättrar sig sjelf; men den som propheterar, han förbättrar församlingen.

Desa ma boo tize in nire nilem, nice tize tu udenge Asere uni ma bara.

5 Jag ville väl, att I alle tala kunden med tungomål; men mycket heldre, att I propheteraden; ty den som propheterar han är större än den som med tungomål talar; utan han det uttyder, på det församlingen får någon förbättring.

Ubasa um agu vat ushi iboo tize ina lem, barki iteki anime ubasa, um iboo tize desa ma boo tize ma teki unu boo tize ina lem (se inka uye ma bezi barki udenge Asere utunno).

6 Men nu, käre bröder, om jag komme till eder, och talade med tungomål, hvad vore jag eder nyttig? Utan jag talar med eder, antingen med uppenbarelse, eller med förstånd, eller med prophetia, eller med läro?

Barki ana me, anu, henu inka ma yae ahira ashi me in boo tize in nalem, idi wu aneni inkinki ahira am? inda wuna uri ba, se inka ma buka shi tize in ti roo, nani urusa, nani rusa u tize, nani ubezi.

7 Hafver sig dock så med de ting, som ljud göra ifrå sig, och dock intet lif hafva, såsom en pipa eller en harpa; då de icke gifva åtskiljeligit ljud ifrå sig, huru kan man veta, hvad pipadt eller harpadt är?

Inka adado utira uzatu ivei wa suzo amyira kasi bi shiya nan ni gaita-da wa suso amyira sasas ba, aneni uye madi rusi usandu ugumu zo ubi shiriya nan nigaita sa azinu tira me?

8 Så ock, om en basun gifver en ovissa röst, ho gör sig då redo till strids?

Barki inka ahure ni hure nan adadu uhurse uzatu nice, aneni unu madi rusi uganiya sa madi barki nipumuhana ani kono? ane ani barki shi.

9 Så ock I, om I talen med tungomål, och icke talen det som förstås kan, huru skall man veta hvad taladt är? ty I talen i vädret.

Inka unu ma buka tize ti, atu unce, aneni unu madi rusa imum be sa ya buka? idi busi tize, azo de sa madi rusi imum be sa boo.

10 Så mångahanda slag är på rösterna i verldene, och ingen af dem är otydelig.

Kadure kani tilem sasas tira unee, azo nige be sa zo inice ba.

11 När jag nu icke vet uttydningen på rösten, blifver jag honom, som talar, Barbarisk; och den, som talar, blifver för mig Barbarisk.

Inka in tamu nice ni nire nilem ba, idi cukuno uvari ahira una tize me, una tize me madi cukuno uvari ahira am.

12 Sammalunda ock I, medan I faren efter andeliga gåfvor, vinnlägger eder om församlingens bästa, att I nog hafven.

Ane ani ahira ashime. Barki sa in zinu barka ba aje anabu aye bezi ubibe, tunno ni ini kara i bari udenge Asere.

13 Derföre, den som talar med tungomål, han bedje, att han må ock kunna det uttyda.

Desa ma boo tize inilem ma wuzi biringara barki sa marusa uboo me.

14 När jag nu beder med tungone, så beder min ande; men mitt sinne är utan frukt.

Barki inka ma wuna biringara ini lem, bibe bum ba wuna biringara urusa um wa kinkin ba.

15 Huru skall det då gå till? Nämliga så: Jag skall bedja i andanom; jag skall ock bedja med sinnet; jag skall sjunga i andanom; jag skall ock sjunga med sinnet.

Aneni indi wu? indi wu biringara in bibe bum, ba wuna Aneni indi wu?, indi wu biringara in bibe bum, in kuri wuzi biringara unu rusa um, idi wuzi ire nan bibe bum, in kuri wuzi ire unu rusa um.

16 När du nu välsignar i andanom, huru skall då den, som står i dens olärdas stad, svara dig Amen på din tacksägelse; efter han icke förstår hvad du säger?

Inka azo ane ba, inka wa nonzo Asere in bibe bi hem, aneni desa mara amatara magu, “icukuno anime” asesere iriba irum sa uzi nu wuza me, inka mada rusa imumbe sa u zinu boo me ba?

17 Du säger väl en god tacksägelse; men den andre varder deraf intet förbättrad.

Kadure kani awuzi iriba irum kan, barki uye mada una ba.

18 Jag tackar min Gud, att jag talar mer med tungomål, än I alle.

Ma wuza iriba irum nan na Asere barki in boo tize in nelem inteki shi vat.

19 Men jag vill heldre tala i församlingene fem ord med mitt sinne, på det jag undervisa må andra, än eljest tiotusend ord med tungomål.

Vat in anime ani ori nu denge Asere in teke un su in boo tize ina guran anu chibi anyimo urusa barki in bari aye ateke a ino ukirau kanu kirau in nilem.

20 Käre bröder, varer icke barn i förståndet, utan varer barn i ondskone; men i förståndet varer fullkomlige.

Anu henu um, kati icukuno ahana anyimo ubasa abanga, se ahira akatuma ka bur, wuza in katuma ki hana, barki anyimo ubasa ushime i uuh.

21 I lagen är skrifvet: Jag vill tala med andra tungor, och med andra läppar till detta folk, och de skola dock icke än så höra mig, säger Herren.

A nyetike ane zni a tize tini kubu aguna, “indi buki tize nan anu ageme ahira anu atinyo ta lem, nan ma wa nyo. Vat in anime wada kunna me ba,”uguna Asere.

22 Så äro nu tungomålen för ett tecken, icke dem som tro, utan dem som icke tro; men prophetien är tvärtemot, icke dem som otrogne äro, utan dem som trogne äro.

Barki tilem ti gino me utuba ubezi uni, ahira anu nya iriba, azo se anu zatu nya iriba ba. Ubezi utize utuba uni ahira anu nya iriba, azo anu zatu nya iriba ba.

23 Hvar nu hela församlingen tillhopakomme på en stad, och talade alla med tungomål, och der kommo någre olärde eller otrogne in, månde de icke skola säga, att I haden mist sinnet?

Barki ani inka anu denge Asere wa orno, koda vi mazin in tize in nire nilem, aye wa ra a matara nan nanu zatu inko iriba wa ribe, azo, se wa guna ya wuna iran, a ba?

24 Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;

Inka koda avi ma wuza u inko u tize, uye unu zatu nya iriba nani uye amatara ma ribe, tize me tidi suki me, adi kuri a weki me u inko utize.

25 Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.

Tize ta apuru ameme tidi pokino, barki ani ca ma rizi ma nonzo Asere, madi buki unu guna Asere azi nigo na haru.

26 Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.

Se nyani anu'”henu” um? inka ya orzino uye mazin unu zabura, udungara, tiro, nilem, nani uboo. wuza kondi nyani barki ubara udenge Asere.

27 Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.

Inka uye ma buka tize in nilem akem ana ware nani wa taru ugbardan uwe me, se ca konda avi ma buki in inde. Uye madi ku buki imum be sa wa boo.

28 Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.

Inka azon desa madi buki imumbe sa wa boo, ca vat uwe wa ingara tik anyimo undenge Asere me. Ca konde avi ma boo tize me akura ame me isisi me nan Asere.

29 Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.

Na a anabawa wa re nani wa taru wa buki tize, na ukasu me wa kunna wa kuri wa gamirka imum be sa boo.

30 Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.

Inka anya urusa dese ma ciki ahira nonozo Asere, ca desa ma zinu boo tize aname ma ingara.

31 I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.

Vat ushi idake iwuzi tize tu eze ti niinde, barki konda avi ma maza, ma kurima kyem utunno in kara.

32 Och Propheternas andar äro Prophetomen underdånige;

Barki ibe ya anabawa ira adize.

33 Ty Gud är icke oskickelighetenes, utan fridsens Gud, som uti alla de heligas församlingar.

Barki Asere azo Asere uranga ba, Asere utoto iriba ini, ane ani izi vat ati denge ta Asere anu na iruba.

34 Edra qvinnor tige uti församlingarna; ty dem är icke tillstadt att tala, utan att de äro underdåniga, såsom ock lagen säger.

Anee wunani tik udenge Asere. Asere da anya we uganiya ubuka utize ba, ba in ani me ca wa cukuno anu nata ace, kasi u inko utize wa buka.

35 Men vilja de något lära, så skola de fråga sina män hemma; det står icke qvinnor väl, att de tala i församlingene.

Inka wa manza iri mum, ca wa igizo anu ruma uwe ma akura. Barki imum imu eh muni anee wa boo tize aje ahana aruma awe me udenge Asere.

36 Eller är Guds ord utkommet ifrån eder? Eller är det allena kommet till eder?

Ahira ashe ani tize ta Asere ta eeh? nani reb ini ta eeh?

37 Der nu någor låter sig tycka att han är en Prophet, eller andelig, han besinne hvad jag skrifver eder; ty det äro Herrans bud.

Inka uye ma basa me unu bezi tize ta Asere tini nani unu rusa, ca ma kuri marusi imum igino sa inzinu nyitike ushi n Asere ani awunam uwuza me.

38 Men är någor oförståndig, han vare oförståndig.

Inka uye ma game ukuna me, me ma kati akuna me ba.

39 Derföre, käre bröder, lägger eder vinn om att I propheteren, och förmener icke att tala med tungomål.

Barki anime, anu henu um, wuza ni uyarara u tize tu eze kan, kati ikarti koda vi uboo tize inalem ba.

40 Låter all ting ärliga och skickeliga tillgå.

Ca awuzi kodi nyani una sa wa wuna urii barki udungara.