1 Krönikeboken 29

1 Och Konung David sade till hela menigheten: Gud hafver utvalt Salomo, en af mina söner, den ännu ung och späd är; men verket är stort, ty det är icke ens menniskos boning, utan Herrans Guds.

Kinuna ni Ari David iti sibubukel a gimong, “Ni Solomon nga anakko, a kakaisuna a pinili ti Dios, ket ubing pay ken awan pay ti kapadasanna, ket saan a sinsinan ti trabaho nga aramidenna. Ta ti templo ket saan a para kadagiti tattao ngem para kenni Yahweh a Dios.

2 Men jag hafver utaf alla mina krafter beredt till Guds hus, guld till gyldene, silfver till silfvers, koppar till koppars, jern till jerns, trä till träs redskap; onichstenar, infattada rubiner och spräcklota stenar, och allahanda ädla stenar, och marmorsten ganska mycket.

Isu nga inaramidko ti kabaelak a mangisabet iti kasapulan ti templo ti Diosko. Nangitedak iti balitok para kadagiti banbanag a maaramid babaen iti balitok, pirak a para kadagiti banbanag a maaramid babaen iti pirak, bronse a para kadagiti banbanag maaramid babaen iti bronse, landok a para kadagiti banbanag a maaramid babaen iti landok, ken kayo a para kadagiti banbanag a maaramid babaen iti kayo. Nangitedak pay kadagiti batbato nga onyx, batbato a maisimpa, batbato a maikalupkup kadagiti banbanag nga addaan iti agduduma a maris—amin a kita ti napapateg a batbato—ken nawadwad a batbato a marmol.

3 Derutöfver, af ynnest till mins Guds hus, hafver jag det mitt eget är, guld och silfver;

Ita, gapu iti ragsakko iti balay ti Diosko, intedko ti bukodko a gameng a balitok ken pirak para iti daytoy. Ar-aramidek daytoy kas nayon iti amin nga insaganak para iti daytoy nasantoan a templo:

4 Tretusend centener guld af Ophir, och sjutusend centener klart silfver, det gifver jag till Guds helga hus, utöfver allt det jag förskickat hafver till att öfverdraga väggarna i husen;

talloribu a talento a balitok manipud iti Opir, ken pitoribu a talento a puro a pirak, tapno makalupkupan dagiti pader dagiti pasdek.

5 Så att af guld blifver det af guld vara skall, och af silfver det af silfver vara skall, och till allahanda verk igenom mästarenas hand. Och ho är nu i dag friviljog till att fylla sina hand Herranom?

Mangtedak iti balitok para kadagiti banbanag a maaramid iti balitok, ken pirak para kadagiti banbanag a maaramid iti pirak, ken dagiti banbanag para kadagiti amin a kita ti trabaho nga aramiden dagiti kumikitikit. Siasino pay ti mayat a mangted kenni Yahweh ita nga aldaw ken mangted iti bagina kenkuana?”

6 Då voro Förstarna för fäderna, Förstarna för Israels slägter, Förstarna öfver tusend och öfver hundrad, och Förstarna öfver Konungsärenden, friviljoge;

Ket nangted met kadagiti bulontario a sagsagut dagiti mangidadaulo iti kapuonan dagiti pamilia, dagiti mangidadaulo kadagiti tribu ti Israel, dagiti pangulo iti rinibribu ken ginasgasut, ken dagiti opisial a mangidadaulo kadagiti trabaho ti ari.

7 Och gåfvo till ämbeten i Guds hus femtusend centener guld, och tiotusend gylden, och tiotusend centener koppar, och hundradetusend centener jern.

Nangtedda iti limaribu a talento ken sangapulo a ribu a daric ti balitok, sangapulo a ribu a talento ti pirak sangapulo ket walo a talento ti pirak, ken 100, 000 a talento ti landok para iti panangaramid iti balay ti Dios.

8 Och när hvilkom stenar funne vordo, dem gåfvo de till håfvor uti Herrans hus, under Jehiels hand, den Gersonitens.

Dagiti addaan kadagiti napateg a batbato ket intedda dagitoy iti pakaikabkabilan iti kinabaknang a mausar para iti balay ni Yahweh, nga imatmatonan ni Jeiel a kaputotan ni Gerson.

9 Och folket var gladt, att de så friviljoge voro; ty de gåfvo Herranom af allo hjerta friviljoge. Och Konung David fröjdade sig desslikes högeliga;

Nagrag-o dagiti tattao gapu kadagitoy a bulontario a sagut, gapu ta nangipaayda iti naimpusoan a sagut kenni Yahweh. Nagrag-o met ni Ari David iti kasta unay.

10 Och lofvade Herran, och sade inför hela menighetene: Lofvad vare du, Herre, Israels vår foders Gud, ifrån evighet till evighet.

Pinadayawan ni David ni Yahweh iti sangoanan ti sibubukel a gimong. Kinunana, “Maidaydayawka, O Yahweh, a Dios ni Israel a kapuonanmi, madaydayawka iti agnanayon ken awan inggana.

11 Dig, Herre, tillhörer majestät och magt, härlighet, seger och tack; ty allt det i himmelen och på jordene är, det är ditt; ditt, Herre, är riket, och du äst upphöjd öfver all ting till en öfversta.

Kukuam O Yahweh, ti kinaindaklan, ti pannakabalin, ti dayag, ti balligi, ken ti kinatan-ok. Ta kukuam amin nga adda kadagiti langit ken iti daga. Kukuam ti pangarian, O Yahweh, ken maitantan-okka iti amin nga iturturayam.

12 Dine äro rikedomar och härlighet för dig, du råder öfver all ting; i dine hand står kraft och magt, i dine hand står det att göra hvar och en stor och stark.

Agpada a naggapu kenka ti kinabaknang ken dayaw, ken iturturayam dagiti amin a tattao. Adda iti imam ti pannakabalin ken bileg. Adda kenka ti pigsa ken bileg a mangpabileg kadagiti tattao ken mangted iti pigsa iti siasinoman.

13 Nu, vår Gud, vi tacke dig, och prise dins härlighets Namn.

Ita ngarud, O Diosmi, agyamankami kenka ken daydayawenmi ti nadayaw a naganmo.

14 Ty hvad är jag, hvad är mitt folk, att vi skulle åstadkomma kraft till att gifva friviljeliga, såsom nu tillgår? Ty af dig är det allt kommet, och af dine hand hafve vi det gifvit dig.

Ngem siasinoak koma, ken siasino koma dagiti tattaok, a nakabael a nangipaay kadagitoy a banbanag? Pudno, naggapu kenka dagiti amin a banbanag, ket insublimi laeng kenka no ania ti kukuam.

15 Förty vi äre främlingar och utländningar för dig, såsom alle våre fäder; vårt lefvande på jordene är såsom en skugge, och dväljs intet.

Ta gangannaet ken agdaldalliasatkami iti sangoanam, kas kadagiti amin a kapuonanmi. Kasla anniniwan dagiti al-aldawmi ditoy daga, ket awan ti namnama nga agtalinaedkami iti agnanayon ditoy daga.

16 Herre vår Gud, all denna hopen, som vi tillskickat hafve till att bygga dino helgo Namne ett hus, är kommen ifrå dine hand; och ditt är det allt.

O Yahweh a Diosmi, amin dagitoy a kinabaknang a naur-ormi tapno makapatakderkami iti templo a pangdayawanmi ti nasantoan a naganmo—ket naggapu kenka ken kukuam.

17 Jag vet, min Gud, att du pröfvar hjertat, och enfaldighet är dig täck; derföre hafver jag allt detta utaf enfaldigo hjerta friviljeliga gifvit; och hafver nu sett med glädje ditt folk, som här för handene är, att det hafver friviljeliga gifvit dig.

Ammok met, Diosko, a suksukimatem ti puso ken maragragsakanka iti kinalinteg. No maipapan kaniak, iti kinalinteg ti pusok, sipapalubos nga indatonko amin dagitoy a banbanag, ket ita sirarag-oak a makakita kadagiti tattaom nga adda ita ditoy a sipapalubos a mangidaton kadagiti sagut kenka.

18 Herre, våra fäders Abrahams, Isaacs och Israels Gud, bevara evinnerliga sådana håg och sinne i dins folks hjerta, och skicka deras hjerta till dig.

O Yahweh, a Dios dagiti kapuonanmi a da Abraham, Isaac, ken Israel—pagtalinaedem kadi daytoy kadagiti kapanunotan dagiti tattaom iti agnanayon. Iturongmo dagiti pusoda kenka.

19 Och minom son Salomo gif ett rättsinnigt hjerta, att han håller din bud, vittnesbörd och rätter, att han det allt gör, och bygger denna boning, som jag skickat hafver.

Itedmo kenni Solomon a putotko ti naimpusoan a tarigagay a mangtungpal kadagiti bilbilinmo, iti pammaneknek iti tulagmo, ken dagiti alagadem, ken iti panangaramidna kadagitoy a plano tapno maipatakder ti palasio nga insaganak iti kasta a wagas.”

20 Och David sade till hela menighetena: Lofver Herran edar Gud. Och hela menigheten lofvade Herran deras fäders Gud, och bugade sig, och tillbådo Herran och Konungen.

Kinuna ni David iti amin a gimong, “Ita idaydayawyo ni Yahweh a Diosyo.” Idayaw ti amin a gimong ni Yahweh a Dios dagiti kapuonanda, indumogda dagiti uloda ket nagrukbabda kenni Yahweh ken nagpaklebda iti sangoanan ti ari.

21 Och de offrade Herranom offer; och den andra morgonen offrade de Herranom bränneoffer, tusende stutar, tusende vädrar, tusende lamb, med deras drickoffer; och offrade all hopen i hela Israel;

Iti sumaruno nga aldaw, nangidatagda kadagiti daton kenni Yahweh ken nagidatonda kenkuana kadagiti mapuoran a daton. Nangidatonda iti sangaribu a bulog a baka, sangaribu a nga urbon a karnero, ken sangaribu a karnero, kasta met kadagiti daton nga inumen ken dagiti adu a sagut para iti entero nga Israel.

22 Och åto och drucko den samma dagen för Herranom med stora glädje, och gjorde annan gången Salomo, Davids son, till Konung, och smorde honom Herranom till en Första, och Zadok till Prest.

Iti dayta nga aldaw, nangan ken imminomda iti sangoanan ni Yahweh babaen iti dakkel a padaya. Iti maikadua a gundaway, pinagbalinda nga ari ni Solomon a putot ni David, ket pinulotanda isuna a pakakitaan nga isuna ti pinili ni Yahweh nga agturay. Pinulotanda met ni Zadok nga agbalin a padi.

23 Alltså satt Salomo på Herrans stol, en Konung i sins faders Davids stad, och vardt lyckosam, och all Israel var honom hörsam.

Ket nagtugaw ni Solomon iti trono ni Yahweh kas ari imbes a ni David nga amana. Rimmang-ay isuna, ket nagtulnog kenkuana ti entero nga Israel.

24 Och alle öfverstar och väldige, desslikes all Konung Davids barn, gåfvo sig under Konung Salomo.

Nangted iti pammadayaw kenni Ari Solomon dagiti amin a mangidadaulo, soldado, ken dagiti amin a putot a lallaki ni Ari David.

25 Och Herren gjorde Salomo ju större och större för hela Israel, och gaf honom ett härligit rike, att ingen för honom sådant öfver Israel haft hade.

Pinagbalin ni Yahweh ni Solomon a mararaem iti kasta unay iti entero nga Israel ken impaayanna isuna iti dakdakkel a bileg ngem iti intedna iti siasinoman nga ari iti Israel.

26 Så var nu David, Isai son, Konung öfver hela Israel.

Nagturay ni David a putot ni Jesse iti entero nga Israel.

27 Men tiden, som han öfver Israel Konung var, var fyratio år. I Hebron regerade han sju år, och i Jerusalem tre och tretio år;

Nagbalin nga ari ni David iti Israel iti uppat a pulo a tawen. Nagturay isuna iti pito a tawen idiay Hebron ken tallopulo ket tallo a tawen idiay Jerusalem.

28 Och blef död i godom ålder, mätt af lefvande, rikedomar och äro; och hans son Salomo vardt Konung i hans stad.

Natay isuna idi lakayen, kalpasan a rinagragsakna ti atiddog a biag, kinabaknang ken dayaw. Ni Solomon a putotna ti simmaruno kenkuana.

29 Men Konung Davids gerningar, både de första och de sista, si, de äro skrifna ibland Samuels den Siarens gerningar, och ibland den Prophetens Nathans gerningar, och ibland Gads den Siarens gerningar;

Dagiti naaramidan ni Ari David ket naisurat iti pakasaritaan ni Samuel a profeta, iti pakasaritaan ni Natan a profeta ken iti pakasaritaan ni Gad a profeta.

30 Med allt hans rike, välde och tid, som under honom förlupen är, både öfver Israel och all rike i landen.

Naisurat iti daytoy dagiti pagalagadan ti panagturayna, dagiti naaramidanna ken dagiti paspasamak a nangpabileg kenkuana idiay Israel, ken kadagiti amin a pagarian iti dadduma a daga.