1 Krönikeboken 19
1 Så begaf sig derefter, att Nahas, Ammons barnas Konung, blef död, och hans son vardt Konung i hans stad,
And it came to pass after this, that Nachash the king of the children of 'Ammon died, and his son became king in his stead.
2 Då tänkte David: Jag vill göra barmhertighet på Hanun, Nahas son; ty hans fader hafver gjort barmhertighet med mig. Och han sände dit båd, till att hugsvala honom efter hans fader. Och då Davids tjenare kommo uti Ammons barnas land, till Hanun, att hugsvala honom,
And David said, I will show kindness unto Chanun the son of Nachash, because his father showed kindness unto me. And David sent messengers to comfort him concerning his father. And the servants of David came unto the land of the children of 'Ammon to Chanun, to comfort him.
3 Sade de Förstar för Ammons barn till Hanun: Menar du, att David ärar din fader för din ögon, att han sänder hugsvalare till dig? Ja, hans tjenare äro komne till dig, till att utfråga, bespana och bespeja landet.
And the princes of the children of 'Ammon said unto Chanun, Doth David honor thy father in thy eyes, that he hath sent comforters unto thee? are not his servants come unto thee in order to search out, and to overthrow, and to spy out the land?
4 Då tog Hanun Davids tjenare, och rakade dem, och skar deras kläder half bort allt intill länderna, och lät gå dem.
Chanun thereupon took David's servants, and shaved them, and cut off their garments in the middle as far as the hip-bone, and sent them away.
5 Och de gingo sin väg, och bådade det David med några män. Han sände emot dem; förty männerna voro svårliga beskämde, och Konungen sade: Blifver i Jericho, tilldess edart skägg växer, sedan kommer då igen.
And some people went and told David concerning these men. And he sent [persons] to meet them: because the men were greatly ashamed; and the king said, Tarry at Jericho until your beard be grown, and then return.
6 Då Ammons barn sågo, att de illa luktade för David, sände de bort, både Hanun och Ammons barn, tusende centener silfver, till att besolda sig vagnar och resenärar utu Mesopotamien, utu Syrien Maacha, och utu Zoba;
And when the children of 'Ammon saw that they were become in bad odor with David, Chanun and the children of 'Ammon sent a thousand talents of silver to hire for themselves from Mesopotamia, and from Syria-ma'achah, and from Zobah, chariots and horsemen.
7 Och besoldade tu och tretio tusend vagnar, och Konungen i Maacha med hans folk. De kommo och lägrade sig för Medba. Och Ammons barn församlade sig desslikes utu sina städer, och kommo till strids.
And they hired for themselves thirty and two thousand [warriors in] chariots, and the king of Ma'achah and his people: and they came and encamped before Medeba. And the children of 'Ammon gathered themselves together out of their cities, and came to the battle.
8 Då David det hörde, sände han Joab dit, med hela de hjeltars här.
And when David heard of it, he sent Joab, and all the army [and] the mighty men.
9 Och Ammons barn voro utdragne, och skickade sig till strid för stadsporten; men Konungarna, som komne voro, höllo besynnerliga i markene.
And the children of 'Ammon came out, and put themselves in battle array at the entrance of the city: and the kings that were come were by themselves in the field.
10 Då nu Joab såg, att både för honom och bak honom var strid emot honom, utvalde han af alla unga män i Israel, och skickade sig emot de Syrer.
When now Joab saw that the front of battle was against him before and behind, he made a selection from all the chosen men of Israel, and arrayed himself against the Syrians.
11 Det andra folket fick han under Abisai sin broders hand, att de skulle draga emot Ammons barn;
And the rest of the people he delivered into the hand of Abshai his brother, and they arrayed themselves against the children of 'Ammon.
12 Och sade: Om de Syrer varda mig för starke, så kom mig till hjelp; om Ammons barn varda dig för starke, så vill jag komma dig till hjelp.
And he said, If the Syrians be too strong for me, then shalt thou bring me help; but if the children of 'Ammon be too strong for thee, then will I help thee.
13 Var tröst, och låt oss trösteliga handla för vårt folk, och för vår Guds städer. Herren göre hvad honom täckes.
Be strong, and let us strengthen ourselves in behalf of our people, and in behalf of the cities of our God, and may the Lord do that which seemeth good in his eyes.
14 Och Joab drog fram med det folk, som med honom var, till att strida emot de Syrer; och de flydde för honom.
And Joab drew nigh and the people that were with him in front of the Syrians unto the battle, and they fled from before him.
15 Då nu Ammons barn sågo, att de Syrer flydde, flydde de ock för Abisai hans broder, och drogo in i staden; men Joab drog till Jerusalem.
And when the children of 'Ammon saw that the Syrians were fled, then did they also fly before Abshai his brother, and entered into the city. And Joab went back to Jerusalem.
16 Som de Syrer sågo, att de för Israel slagne voro, sände de ut båd, och läto utkomma de Syrer på hinsidon älfven; och Sophach, HadarEsers härhöfvitsman, drog för dem.
And when the Syrians saw that they were smitten before Israel, they sent messengers, and brought out the Syrians that were beyond the river: and Shophach the captain of the army of Hadar'ezer went before them.
17 Då det blef sagdt David, församlade han hela Israel, och drog öfver Jordan; och då han kom till dem, skickade han sig emot dem. Och David skickade sig emot de Syrer till strid, och de stridde med honom.
And when it was told to David, he gathered all Israel together, and passed over the Jordan, and came up with them, and arrayed himself against them. So when David had arrayed himself against the Syrians [for] battle, they fought with him.
18 Men de Syrer flydde för Israel; och David slog af de Syrer sjutusend vagnar, och fyratiotusend män till fot; dertill drap han Sophach härhöfvitsmannen.
And the Syrians fled from before Israel: and David slew of the Syrians [the men of] seven thousand chariots, and forty thousand men on foot, and Shophach the captain of the army he put to death.
19 Då HadarEsers tjenare sågo, att de voro slagne för Israel, gjorde de frid med David och hans tjenare. Och de Syrer ville icke mer hjelpa Ammons barn.
And when the vassals of Hadar'ezer saw that they were smitten before Israel, they made peace with David, and served him: and the Syrians would not help the children of 'Ammon any more.
