1 Krönikeboken 17

1 Det begaf sig, då David bodde i sitt hus, sade han till Propheten Nathan: Si, jag bor uti cedrehus; och Herrans förbunds ark under tapeter.

Hagi Deviti'ma kasefa noma ki'nea nompima agafa huno nemanino'a amanage huno kasnampa ne' Netenina asami'ne, Ko, nagra sida zafanu knare no kinte'na mani'noanagi, Ra Anumzamofo huhagerafi huvempage vogisimo'a seli nompi me'ne.

2 Nathan sade till David: Allt det i ditt hjerta är, det gör; ty Gud är med dig.

Anage higeno Neteni'a Devitina amanage huno kenona asamine, Na'anoma hunaku'ma kagu'afima antahisana zana amne huo. Na'ankure Anumzamo'a kagri'ene mani'ne.

3 Men i samma natt ene kom Guds ord till Nathan, och sade:

Hianagi ana kenagera Anumzamo'a amanage huno Netenina asamine,

4 Gack och säg minom tjenare David: Detta säger Herren: Du skall icke bygga mig ett hus till boning.

Vunka eri'za vaheni'a Devitina omesamio, Nagrama manisua nona Devitiga kagra onkigahane.

5 Förty jag hafver icke bott uti något hus, ifrå den dag, då jag Israels barn utförde, allt intill denna dagen; utan jag hafver varit der tabernaklet varit hafver, och boningen.

Israeli vahe'ma Isipiti'ma zamavare atirami'na enoreti'ma eno amare'ma ehanati'neana, magore hu'na nompina Nagra omani'noe. Hianagi Nagra seli nompi manite manite hu'na e'noe.

6 Ehvar jag vandrade i hela Israel, hafver jag ock någor tid talat till någon domare i Israel, den jag budit hafver, att föda mitt folk, och sagt: Hvi byggen I icke mig ett cedrehus?

Hagi mago mago kumate'ma Israeli vahe'enema manitere hu'nama e'noana, magore hu'na keagama refko hu kva vahe'ma vaheniare'ma kegava hiho hu'nama huhamprizmante'noa kva vahera noni'a sida zafareti kinanteho hu'na huozmante'noe.

7 Så säg nu alltså till min tjenare David: Detta säger Herren Zebaoth: Jag hafver tagit dig utaf markene, der du följde fåren, att du skulle vara en Förste öfver mitt folk Israel;

E'ina hu'negu menina eri'za vaheni'a Devitina amanage hunka ome asamio, Hankavenentake Ra Anumzamo'a amanage hie, sipisipi afu kva hunka trazama ne'za vanoma nehazarega zamavaririnka vano nehanke'na, Israeli vaheni'are ugota hunka kegava huzmantesane hu'na kavre'noe.

8 Och hafver varit med dig, ehvart du for, och hafver utrotat dina fiendar för dig; och hafver gjort dig ett namn, såsom de store på jordene namn hafva.

Ana hute'na maka kazigama vanoma hanana, Nagra kagrane mani'nena ha' vaheka'a zamahe hana hu'noe. Hagi menina kagri kagia erira hanenkenka ama mopafima zamagima eri'naza vahe kna hugahane.

9 Men jag skall sätta mino folke Israel ett rum, och skall plantera det, så att det skall der bo, och icke mer rördt varda; och arghetens barn skola icke mer qvälja det, såsom tillförene,

Hagi Israeli vahe'nia kumara nezami'na zamagrira zafama kriankna hu'na kri'nena zamazeri hanavetisuge'za, zamagra'a kumapi mani'nesageno, mago'a havi vahe'mo'za ko'ma hu'nazaza hu'za eme zamazeri havizana osugahaze.

10 Och på den tiden, då jag böd domarena öfver mitt folk Israel. Och jag skall undertrycka alla dina fiendar; och förkunnar dig, att Herren vill bygga dig ett hus.

Hagi ke refkohu kva vahe'ma zamazeri oti'noa knafima ko'ma hu'nazaza hu'za, mago'a kumate vahe'mo'za keonkezantamia emeri havizana nehu'za hazenkea ozamigahaze. Hagi maka ha' vaheka'a zamahehna nehu'na, kagri nagara zamazeri hankavetina zamazeri ra ha'nena, kagri nagapinti kva vahera mani'za vugahaze.

11 När nu dine dagar ute äro, att du går till dina fäder, så skall jag uppväcka dina säd efter dig, den en af dina söner vara skall, honom vill jag bereda ett rike.

Hagi kagrama frinka kagehe'zama mani'nazaregama vanankena, kagri mofavreramimpinti magomofo kinia azeri oti'nenkeno hankave kinia manino vugahie.

12 Han skall bygga mig ett hus, och jag vill stadfästa hans stol till evig tid.

Ana hanugeno ana ne'mo noni'a kigahie. Hagi agripinti'ma fore'ma hania vaheke nagra kinia azeri otinena kinia mani vava huno vugahie.

13 Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och jag skall icke vända mina barmhertighet ifrå honom, såsom jag vände henne ifrå honom, som för dig var;

Hagi Nagra nefaza hanugeno, agra mofavreniaza hanige'na koma mani'nea kini neteti'ma navesizaniama eri atre'noa zana hu'na ana kini netetira eri otregosuanki avesinte vava hugahue.

14 Utan jag skall sätta honom i mitt hus, och uti mitt rike evinnerliga, så att hans stol skall blifva beständig i evig tid.

Hianagi agri azeri otisnugeno, Nagri vahete'ene kumani'arera kinia manino kegava hu vava huno vugahie.

15 Och då Nathan efter all desso ord och syn talat hade med David,

Anage hutegeno Neteni'a vuno Ra Anumzamo'ma ava'nafima asmi'nea kante anteno Devitina ana maka nanekea ome asmi'ne.

16 Kom Konung David, och blef inför Herranom, och sade: Ho är jag, Herre Gud? Och hvad är mitt hus, att du hafver låtit mig komma härtill?

Hagi kini ne' Devitima ana kema antahiteno'a, seli nompi Ra Anumzamofo avuga ufreno umaniteno amanage huno nunamuna hu'ne, Ra Anumzamoka, nagra i'zana manugeno, Nagani'amo'za nanknahu naga mani'nazagenka nagrira navrenka amarera ehanatine.

17 Och dig hafver ändå icke tyckt det nog vara, Gud; utan du hafver ock öfver dins tjenares hus ännu talat om tillkommande ting i framtiden, och hafver sett till mig, Herre Gud, ofvanefter, såsom en menniska den andra.

Hagi Anumzamoka rama'aza hunante'nananagi, e'i ana zamo'a amneza segenka nagra mareri vahe'ma mani'nogeno'ma hiaza hunka nagripinti'ma fore'ma hania vahetema huzmantesana zanku'ma huamama hanazankura muse hugantoe.

18 Hvad skall David mer säga till dig, att du skulle ära din tjenare? Du känner din tjenare.

Hagi eri'za vaheka'amo'nama nagesgama hunka antahinamina zankura mago kea osugosue. Na'ankure kagra ko eri'za vaheka'amo'na nagenka antahinka hu'nane.

19 Herre, för din tjenares skull, efter ditt hjerta hafver du all sådana stor ting gjort, att du skulle all storhet kunnoga göra.

Na'ankure Ra Anumzamoka eri'za vaheka'amonagu hunka kagra kavesite razankrerfa tro hunante'naku eme nasami'ne.

20 Herre, ingen är din like, och ingen Gud är utan du, af hvilkom vi med vår öron hört hafve.

Ra Anumzamoka kagrikna vahera omani'ne. Hagi kagrikna Anumza mani'ne hu'za hazageta ontahi'none.

21 Och hvar är något folk på jordene, såsom ditt folk Israel, dit en Gud gången är, till att förlossa sig ett folk, och göra sig sjelfvom ett Namn af stor och förskräckelig ting, till att utdrifva Hedningar för dino folke, som du utur Egypten förlossat hafver?

Hagi ama mopafima mani'naza vahepintira, ina vahe'mo'za kagri vahe Israeli vaheknara hu'naze? Hagi Anumzamoka kagri vahe'ma maninogura ina vahe'mo'za kazokzo eri'zana eneri'za Isipia mani'nazagenka vahe'mo'zama rankagima kaminagu hunka zamagura vazinka zamavare'nane? Hagi kagra tusi'a hanavenentake kaguvaza hunka Israeli vahe'ma nezmahazagenka ha' vahezamia zamahenati atre'nane?

22 Och hafver gjort ditt folk Israel dig till folk evinnerliga, och du, Herre, äst deras Gud vorden.

Hagi Kagra Israeli vahera nagri vahe mani' vava hanaze hunka nehunka, Ra Anumzamoka zamagri Anumza mani'nane.

23 Nu, Herre, det ord, som du talat hafver öfver din tjenare, och öfver hans hus, varde sant i evig tid, och gör såsom du sagt hafver.

Hagi menina Ra Anumzamoka atregeno eri'za vahekamonagu'ene naga'nimofonku'ma hu'nana kemo'a, huvempama hu'nana kemofo kante anteno, anazamo'a efore huno mevava huno meno nevinkeno,

24 Och ditt Namn varde sant och stort i evig tid, att man säga må: Herren Zebaoth Israels Gud är Gud i Israel; och dins tjenares Davids hus vare beständigt för dig.

kagimo'a eama nehina, maka ama mopafi vahe'mo'za rankagi negami'za amanage hugahaze, Hankavenentake Ra Anumzana, Israeli vahe Anumza mani'ne hu'za hugahaze. Hagi eri'za vahekamo'na Deviti'na naga'mo'za kinia mani vava hu'za kagri kavuga vugahaze.

25 Ty du, min Gud, hafver öppnat din tjenares öra, att du vill bygga honom ett hus; derföre hafver din tjenare funnit, att han inför dig beder.

Na'ankure Kagra Anumzanimoka, eri'za nekamo'na naveri hunka nagripinti'ma fore'ma huza vnaza vahe'mo'za kinia mani'za vugahaze hunka hu'nane. E'ina hu'negu eri'za nekamo'na korora osu kagritega hanavetina nunamuna nehue.

26 Nu, Herre, du äst Gud, och du hafver sådana god ting sagt till din tjenare.

Hagi Ra Anumzamoka kagrake Anumzana mani'nenka ama'inahu knare'zana hunante'naku huvempa kea hunante'nane.

27 Tag nu till att välsigna dins tjenares hus, att det blifver evinnerliga för dig; ty hvad du, Herre, välsignar, det är välsignadt evinnerliga.

Hagi menina kagri kavurera knare higenka eri'za vahekamo'na naga'mofonku hunka kagri kavuga kinia mani vava hanaze hunka asomu kea huzmantane. Na'ankure kagra Ra Anumzankinka asomu ke'ma hana asomu kemo'a mevava huno vugahie.