< Zaburi 129 >
1 “Mara nyingi tangu ujana wangu wamekuwa wakinishambulia,” Israeli na iseme.
En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;
2 “Mara nyingi tangu ujana wangu wamekuwa wakinishambulia, lakini hawajanishinda.
De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.
3 Wakulima wamekuwa wakilima mgonngoni kwangu; wametengeneza matuta yao marefu.
De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.
4 Yahwe ni mwenye haki; amezikata kamba za waovu.”
Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.
5 Wote waaibishwe na kurudishwa nyuma, wale wachukiao Sayuni.
Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.
6 Na wawe kama nyasi juu ya paa ambayo hunyauka kabla hayajakua,
Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;
7 ambayo hayawezi kujaza mkono wa mvunaji wala kifua cha mfunga miganda.
Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;
8 Wale wapitao karibu wasiseme, “Baraka za Mungu na ziwe juu yako; Tunakubariki katika jina la Yahwe.”
Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.