< Mithali 15 >
1 Jawabu la upole huondoa ghadhabu, bali neno la ukatili huchochea hasira.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Ulimi wa watu mwenye hekima husifu maarifa, bali kinywa cha wapumbavu humwaga upuuzi.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Macho ya Yehova yapo kila mahali, yakiwatazama juu ya waovu na wema.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Ulimi unaoponya ni mti wa uzima, bali ulimi wa udanganyifu huvunja moyo.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Mpumbavu hudharau marudi ya baba yake, bali yeye anayejifunza kutokana na masahihisho ni mwenye hekima.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Katika nyumba ya wale watendao haki kuna hazina kubwa, bali mapato ya watu waovu huwapa taabu.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Midomo ya wenye hekima husambaza maarifa, bali mioyo ya wapumbavu haifanyi hivyo.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Yehova anachukia sadaka za watu waovu, bali maombi ya watu waadilifu ndiyo furaha yake.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Yehova anachukia njia ya watu waovu, bali anampenda yule ambaye huandama haki.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Marudi ya ukatili hungojea kwa yeyote ambaye huiacha njia na yule ambaye huchukia masahihisho atakufa.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Kuzimu na uharibifu vipo wazi mbele za Yehova; je si zaidi sana mioyo ya wana wa wanadamu? (Sheol )
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
12 Mwenye mzaha huchukia masahihisho; hatakwenda kwa wenye hekima.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Moyo wenye furaha husababisha uchangamfu wa uso, bali huzuni huvunja moyo.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Moyo wa mwenye ufahamu hutafuta maarifa, bali kinywa cha wapumbavu hujilisha kwenye upuuzi.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Siku zote za watu waliokandamizwa ni taabu, bali moyo wenye furaha unakaramu daima.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Bora kitu kidogo pamoja na kumcha Mungu kuliko hazina kubwa pamoja na ghasia.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Bora mlo wenye mboga kukiwa na upendo kuliko kuandaliwa ndama aliyenona kwa chuki.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Mtu mwenye hasira huchochea mabishano, bali mtu ambaye hukawia kukasirika hutuliza ugomvi.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Mapito ya mtu goigoi ni kama sehemu yenye uwa wa miiba, bali mapito ya mtu mwadilifu ni njia kuu iliyojengwa imara.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Mwana mwenye busara huleta furaha kwa baba yake, bali mtu mpumbavu humdharau mama yake.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Upuuzi humfurahia mtu ambaye amepungukiwa akili, bali mwenye ufahamu hutembea katika njia nyofu.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Mipango huharibika ambapo hakuna ushauri, bali washauri wengi wanafanikiwa.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Mtu anapata furaha wakati anapotoa jibu la kufaa; je ni zuri kiasi gani neno kwa wakati muafaka!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Njia ya uzima huwapeleka juu watu wenye hekima, ili waondoke kutoka chini kuzimu. (Sheol )
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
25 Yehova hurarua urithi wa mwenye kiburi, bali huzilinda mali za mjane.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Yehova huyachukia mawazo ya watu waovu, bali maneno ya upole ni safi.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Mporaji huleta shida kwenye familia yake, bali yeye ambaye huchukia rushwa ataishi.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Moyo wa yule atendaye haki hutafakari kabla ya kujibu, bali kinywa cha watu waovu humwanga ubaya wake wote.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Yehova yupo mbali na watu waovu, bali husikia maombi ya wale watendao haki.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Nuru ya macho huleta furaha moyoni na habari njema ni afya kwenye mwili.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Kama utazingatia wakati mtu anapokurekebisha jinsi ya kuishi, utabaki miongoni mwa watu wenye busara.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Yeye anayekataa karipio hujidharau mwenyewe, bali yule asikilizaye masahihisho hujipatia ufahamu.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Kumcha Yehova hufundisha hekima na unyenyekevu huja kabla ya heshima.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.