Mithali 14
1 Mwanamke mwenye hekima huijenga nyumba yake, bali mpumbavu huibomoa nyumba yake kwa mikono yake mwenyewe.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Yeye ambaye njia zake ni nyofu humcha Bwana, bali yeye ambaye njia zake zimepotoka humdharau Mungu.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Mazungumzo ya mpumbavu huleta fimbo mgongoni mwake, bali mwenye hekima hulindwa na maneno ya midomo yake.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Pale ambapo hakuna mafahali, hori ni tupu, bali kutokana na nguvu za fahali huja mavuno mengi.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Shahidi mwaminifu hadanganyi, bali shahidi wa uongo humimina uongo.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Mwenye mzaha huitafuta hekima na haipati, bali maarifa huja kwa urahisi kwa anayepambanua.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Kaa mbali na mtu mpumbavu, kwa maana hutapata maarifa katika midomo yake.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Hekima ya mwenye busara ni kufikiria njia zake, bali upumbavu wa wapumbavu ni udanganyifu.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Wapumbavu hudhihaki kujirekebisha kutoka dhambi, bali wema hupatikana miongoni mwa wanyofu.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Kila moyo hujua uchungu wake wenyewe, wala hakuna yeyote awezaye kushiriki furaha yake.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Nyumba ya mwovu itaangamizwa, bali hema la mnyofu litastawi.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Iko njia ionekanayo kuwa sawa kwa mtu, bali mwisho wake huelekeza mautini.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Hata katika kicheko moyo waweza kuuma, nayo furaha yaweza kuishia katika majonzi.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Wasio na imani watapatilizwa kikamilifu kwa ajili ya njia zao, naye mtu mwema atapewa thawabu kwa ajili ya njia yake.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Mtu mjinga huamini kila kitu, bali mwenye busara hufikiria hatua zake.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Mtu mwenye hekima humcha Bwana na kuepuka mabaya, bali mpumbavu hukasirika kwa hamaki na uzembe.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Mtu anayekasirika kwa haraka hufanya mambo ya upumbavu, naye mtu wa hila huchukiwa.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Mjinga hurithi upumbavu, bali wenye busara huvikwa maarifa kichwani kama taji.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Watu wabaya watasujudu mbele ya watu wema, nao waovu kwenye malango ya wenye haki.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Maskini huepukwa hata na majirani zao, bali matajiri wana marafiki wengi.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Yeye anayemdharau jirani yake hutenda dhambi, bali amebarikiwa yeye aliye na huruma kwa mhitaji.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Je, wale wanaopanga ubaya hawapotoki? Bali wale wanaopanga kilicho chema hupata upendo na uaminifu.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Kazi zote zinazofanywa kwa bidii huleta faida, bali mazungumzo matupu huelekea umaskini tu.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Utajiri wa wenye hekima ni taji yao, bali upumbavu wa wapumbavu huzaa upumbavu.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Shahidi wa kweli huokoa maisha, bali shahidi wa uongo ni mdanganyifu.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Yeye amchaye Bwana ana ngome salama, na kwa watoto wake itakuwa kimbilio.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Kumcha Bwana ni chemchemi ya uzima, ili kumwepusha mtu na mitego ya mauti.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Wingi wa watu ni utukufu wa mfalme, bali pasipo watu mkuu huangamia.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Mtu mwenye subira ana ufahamu mwingi, bali anayekasirika haraka huonyesha upumbavu.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Moyo wenye amani huupa mwili uzima, bali wivu huozesha mifupa.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Yeye amwoneaye maskini huonyesha dharau kwa Muumba wao, bali yeyote anayemhurumia mhitaji humheshimu Mungu.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Waovu huangamizwa kwa matendo yao maovu, bali hata katika kifo wenye haki hupata kimbilio.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Hekima hukaa katika moyo wa mwenye ufahamu bali haijulikani miongoni mwa wapumbavu.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Haki huinua taifa, bali dhambi ni aibu kwa watu wote.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Mfalme hupendezwa na mtumishi mwenye hekima, bali ghadhabu yake humwangukia mtumishi mwenye kuaibisha.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
