Maombolezo 5
1 Kumbuka, Ee Bwana, yaliyotupata, tazama, nawe uione aibu yetu.
Tänk uppå, Herre, huru oss går; skåda och se uppå vår smälek.
2 Urithi wetu umegeuziwa kwa wageni, na nyumba zetu kwa wageni.
Vårt arf är främmandom till del vordet, och vår hus utländskom.
3 Tumekuwa yatima wasio na baba, mama zetu wamekuwa kama wajane.
Vi äre faderlöse, och hafvom ingen fader våra mödrar äro såsom enkor.
4 Ni lazima tununue maji tunayokunywa, kuni zetu zapatikana tu kwa kununua.
Vattnet, som oss tillhörde, måste vi dricka för penningar, vår egen ved måste vi betala.
5 Wanaotufuatilia wapo kwenye visigino vyetu, tumechoka na hakuna pumziko.
Tvång ligger oss på halsen, och om vi än trötte varda, så gifs oss dock ingen hvila.
6 Tumejitolea kwa Misri na Ashuru tupate chakula cha kutosha.
Vi hafve måst gifva oss under Egypten och Assur, på det vi dock måtte få bröd, och äta oss mätta.
7 Baba zetu walitenda dhambi na hawapo tena, na sisi tunachukua adhabu yao.
Våre fäder hafva syndat, och äro icke mer för handene, och vi måste deras missgerningar umgälla.
8 Watumwa wanatutawala na hakuna wa kutuokoa mikononi yao.
Tjenare äro rådande öfver oss, och ingen är, som oss utu deras hand förlossar.
9 Tunapata chakula chetu kwa kuhatarisha maisha yetu kwa sababu ya upanga jangwani.
Vi måste hemta vårt bröd med vår lifsfara för svärdena uti öknene.
10 Ngozi yetu ina joto kama tanuru, kwa sababu ya fadhaa itokanayo na njaa.
Vår hud är förbränd såsom uti enom ugn, för den grufveliga hungren.
11 Wanawake wametendwa jeuri katika Sayuni, na mabikira katika miji ya Yuda.
De hafva skämt qvinnorna i Zion, och jungfrurna uti Juda städer.
12 Wakuu wametungikwa juu kwa mikono yao, wazee hawapewi heshima.
Förstarna äro af dem upphängde, och de gamlas person hafver man intet ärat.
13 Vijana wanataabika kwenye mawe ya kusagia, wavulana wanayumbayumba chini ya mizigo ya kuni.
Ynglingarna hafva måst draga qvarnena, och de unge stupa under vedabördor.
14 Wazee wameondoka langoni la mji, vijana wameacha kuimba nyimbo zao.
De gamle sitta intet mer i portarna, och ynglingar bruka intet mer strängaspel.
15 Furaha imeondoka mioyoni mwetu, kucheza kwetu kumegeuka maombolezo.
Vår hjertas glädje hafver en ända, vår dans är vänd uti klagogråt.
16 Taji imeanguka kutoka kichwani petu. Ole wetu, kwa maana tumetenda dhambi!
Af vårt hufvud är kronan fallen: Ack ve! att vi så syndat hafve!
17 Kwa sababu hiyo, mioyo yetu inazimia, kwa sababu ya hayo, macho yetu yamefifia,
Derföre är ock vårt hjerta bedröfvadt, och vår ögon förmörkrad;
18 kwa ajili ya Mlima Sayuni, ambao unakaa ukiwa, nao mbweha wanatembea juu yake.
För Zions bergs skull, att det så öde ligger, att räfvarna löpa deröfver.
19 Wewe, Ee Bwana unatawala milele, kiti chako cha enzi chadumu kizazi hadi kizazi.
Men du, Herre, som blifver evinnerliga, och din stol i evig tid;
20 Kwa nini watusahau siku zote? Kwa nini umetuacha kwa muda mrefu?
Hvi vill du så platt förgäta oss, och så länge platt öfvergifva oss?
21 Turudishe kwako mwenyewe, Ee Bwana, ili tupate kurudi. Zifanye mpya siku zetu kama siku za kale,
Hemta oss, Herre, åter till dig, att vi måge komma hem igen; förnya våra dagar, lika som de fordom voro.
22 isipokuwa uwe umetukataa kabisa na umetukasirikia pasipo kipimo.
Ty du hafver förkastat oss, och är allt svårliga öfver oss förtörnad.
