Ayubu 29
1 Ayubu akaendelea na hoja yake, akasema:
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 “Tazama jinsi ninavyoitamani miezi iliyopita, zile siku ambazo Mungu alikuwa akinilinda,
Ack att jag vore såsom i forna månader, såsom i de dagar då Gud gav mig sitt beskydd,
3 wakati taa yake iliniangazia kichwani changu, na kwa mwanga wake Mungu nikapita katikati ya giza!
då hans lykta sken över mitt huvud och jag vid hans ljus gick fram genom mörkret!
4 Natamani siku zile nilizokuwa katika ustawi wangu, wakati urafiki wa Mungu wa ndani ulipoibariki nyumba yangu,
Ja, vore jag såsom i min mognads dagar, då Guds huldhet vilade över min hydda,
5 wakati Mwenyezi alikuwa pamoja nami, nao watoto wangu walikuwa wamenizunguka,
då ännu den Allsmäktige var med mig och mina barn stodo runt omkring mig,
6 wakati njia yangu ilikuwa imenyweshewa siagi, nao mwamba ukanimiminia vijito vya mafuta ya zeituni.
då mina fötter badade i gräddmjölk och klippan invid mig göt ut bäckar av olja!
7 “Wakati nilipokwenda kwenye lango la mji na kuketi katika kiwanja,
När jag då gick upp till porten i staden och intog mitt säte på torget,
8 vijana waliniona wakakaa kando, nao wazee walioketi wakasimama;
då drogo de unga sig undan vid min åsyn, de gamla reste sig upp och blevo stående.
9 wakuu wakaacha kuzungumza na kuziba vinywa vyao kwa mikono yao;
Då höllo hövdingar tillbaka sina ord och lade handen på munnen;
10 wenye vyeo wakanyamazishwa, nazo ndimi zao zikagandamana na makaakaa ya vinywa vyao.
furstarnas röst ljöd då dämpad, och deras tunga lådde vid gommen.
11 Yeyote aliyenisikia alinena mema juu yangu, nao walioniona walinisifu,
Ja, vart öra som hörde prisade mig då säll, och vart öga som såg bar vittnesbörd om mig;
12 kwa sababu nilimwokoa maskini aliyeomba msaada, naye yatima aliyekuwa hana wa kumsaidia.
ty jag räddade den betryckte som ropade, och den faderlöse, den som ingen hjälpare hade.
13 Mtu aliyekuwa karibu kufa alinibariki, nami niliufanya moyo wa mjane kuimba.
Den olyckliges välsignelse kom då över mig, och änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.
14 Niliivaa haki kama vazi langu; uadilifu ulikuwa joho langu na kilemba changu.
I rättfärdighet klädde jag mig, och den var såsom min klädnad; rättvisa bar jag såsom mantel och huvudbindel.
15 Nilikuwa macho ya kipofu na miguu kwa kiwete.
Ögon blev jag då åt den blinde, och fötter var jag åt den halte.
16 Nilikuwa baba kwa mhitaji; nilimtetea mgeni.
Jag var då en fader för de fattiga, och den okändes sak redde jag ut.
17 Niliyavunja meno makali ya waovu, na kuwapokonya wahanga kwenye meno yao.
Jag krossade den orättfärdiges käkar och ryckte rovet undan hans tänder.
18 “Nikafikiri, ‘Nitafia katika nyumba yangu mwenyewe, nazo siku zangu zitakuwa nyingi kama chembechembe za mchanga.
Jag tänkte då: "I mitt näste skall jag få dö, mina dagar skola bliva många såsom sanden.
19 Mizizi yangu itafika mpaka kwenye maji, nao umande utakaa juu ya matawi yangu usiku kucha.
Min rot ligger ju öppen för vatten, och i min krona faller nattens dagg.
20 Utukufu wangu utabakia kuwa mpya ndani yangu, upinde wangu daima utaendelea kuwa mpya mkononi mwangu.’
Min ära bliver ständigt ny, och min båge föryngras i min hand."
21 “Watu walinisikiliza kwa tumaini, wakingojea ushauri wangu kwa utulivu.
Ja, på mig hörde man då och väntade, man lyssnade under tystnad på mitt råd.
22 Baada ya mimi kuzungumza, hawakusema zaidi; maneno yangu yaliingia masikioni mwao kwa makini.
Sedan jag hade talat, talade ingen annan; såsom ett vederkvickande flöde kommo mina ord över dem.
23 Waliningojea kama manyunyu ya mvua na kuyapokea maneno yangu kama ardhi inyonyavyo mvua ya vuli.
De väntade på mig såsom på regn, de spärrade upp sina munnar såsom efter vårregn.
24 Walipokata tamaa niliwaonyesha uso wa furaha; nuru ya uso wangu ilikuwa ya thamani kwao.
När de misströstade, log jag emot dem, och mitt ansiktes klarhet kunde de icke förmörka.
25 Niliwachagulia njia na kukaa kama mkuu wao; niliishi kama mfalme katikati ya majeshi yake; nikawa kama yeye anayewafariji waombolezaji.
Täcktes jag besöka dem, så måste jag sitta främst; jag tronade då såsom en konung i sin skara, lik en man som har tröst för de sörjande.
