< Romanos 4 >
1 ¿Qué podemos decir que Abraham, nuestro padre ganó según la carne?
Hvad säge vi då vår fader Abraham efter köttet hafva funnit?
2 Porque si Abraham fue justificado por las obras, tiene razón para el orgullo; pero no ante Dios.
Det säge vi: Är Abraham rättfärdig vorden af gerningarna, så hafver han det han må berömma sig af; men icke för Gudi.
3 ¿Pero qué dice en las Sagradas Escrituras? Y Abraham tuvo fe en Dios, y le fue contado como justicia.
Men hvad säger Skriften? Abraham trodde Gudi, och det vardt honom räknadt till rättfärdighet.
4 Ahora bien, la recompensa se le acredita a quien hace las obras, no como por gracia, sino como una deuda.
Men honom, som håller sig vid gerningarna, varder lönen icke räknad af nåd, utan af pligt.
5 Pero al que sin obras, tiene fe en aquel que justifica al impío, su fe le es contada como justicia.
Men honom, som icke håller sig vid gerningarna, utan tror på honom som den ogudaktiga gör rättfärdigan, hans tro varder honom räknad till rättfärdighet;
6 Como David dice que hay una bendición sobre el hombre por cuya cuenta Dios justifica sin obras, diciendo:
Såsom ock David säger, att saligheten är dens menniskos, hvilko Gud tillräknar rättfärdighetena, utan gerningar.
7 Felices son los que tienen perdón por su maldad, y cuyos pecados están cubiertos.
Salige äro de, som deras orättfärdigheter äro förlåtna, och deras synder äro öfverskylda.
8 Feliz es el hombre contra quien el Señor no registra ningún pecado.
Salig är den man, som Gud ingen synd tillräknar.
9 ¿Es esta bendición, entonces, solo para la circuncisión, o corresponderá también a los que no lo están? porque decimos que la fe de Abraham fue puesta a su cuenta como justicia.
Månn nu denna saligheten allenast vara kommen öfver omskärelsen, eller ock öfver förhudena? Vi säge ju, att Abrahe vardt tron räknad till rättfärdighet.
10 ¿Cómo, entonces, fue juzgado? cuando tuvo la circuncisión, o cuando no la tuvo? No cuando la tuvo, sino cuando no la tuvo:
Huru blef hon honom då tillräknad? När han var i omskärelsen, eller när han var i förhudene? Icke i omskärelsen, utan i förhudene.
11 Y se le dio la señal de la circuncisión como testigo de la fe que tuvo antes de ser sometido a la circuncisión: para que él sea el padre de todos los que tienen fe, aunque no tienen circuncisión, y para que la justicia sea puesta a su cuenta;
Men han tog omskärelsens tecken för ett insegel till trones rättfärdighet, hvilka han hade i förhudene; att han skulle vara allas deras fader, som i förhudene trodde, att sådant skulle ock räknas dem för rättfärdighet;
12 Y el padre de la circuncisión para los que no solo son de la circuncisión, sino que se mantienen en el camino de la fe que tenía nuestro padre Abraham antes de ser sometido a la circuncisión.
Desslikes ock omskärelsens fader, icke dem allenast, som äro af omskärelsen, utan ock dem som vandra i trones fotspår, som var i vår faders Abrahams förhud.
13 Porque la promesa de Dios, que la tierra sería su heredad, le fue dada a Abraham o su descendencia, no por la ley, sino por la justicia de la fe.
Ty det löftet, att han skulle varda verldenes arfvinge, är icke skedt Abrahe och hans säd igenom lagen, utan igenom trones rättfärdighet.
14 Porque si los que son de la ley son las personas que obtienen la herencia, entonces la fe no tiene uso, y la palabra de Dios no tiene poder;
Ty om de, som lyda till lagen, äro arfvingar, så är tron onyttig vorden, och löftet är blifvet om intet.
15 Porque el resultado de la ley es ira; pero donde no hay ley, tampoco hay transgresión.
Ty lagen kommer vrede åstad; ty der ingen lag är, der är icke heller öfverträdelse.
16 Por esta razón es de fe, para que sea por gracia; y para que la palabra de Dios sea cierta para toda la simiente; no solo a lo que es de la ley, sino a lo que es de la fe de Abraham, que es el padre de todos nosotros,
Derföre måste det vara af trone, att det skall vara af nåd, och löftet fast blifva allo sädene; icke honom allenast som är af lagen, utan ock honom som är af Abrahams tro, hvilken är allas våra fader;
17 (Como dice en las Sagradas Escrituras, te he hecho padre de muchas naciones) delante de él en quien tuvo fe, es decir, Dios, que da vida a los muertos, y quien llama las cosas que no son, como si fuesen.
Som skrifvet är: Jag hafver satt dig till en fader öfver många Hedningar, för Gudi, den du trott hafver, hvilken de döda gör lefvande, och kallar de ting, som icke äro, lika som de voro.
18 quien sin razón de esperanza, en la fe, esperó, y se hizo padre de muchas naciones, como se había dicho: así será tu simiente.
Och han trodde på det hopp, der intet hopp var, att han skulle varda många Hedningars fader, som sagdt var till honom: Så skall din säd vara.
19 Y no siendo débil en la fe, aunque su cuerpo le pareció un poco mejor que muerto (tenía alrededor de cien años) y Sara ya no era capaz de tener hijos:
Och han vardt icke svag i trone, och aktade icke sin halfdöda kropp, ty han var när hundrade åra gammal; ej heller Saras halfdöda qved;
20 Sin embargo, él no abandonó la fe en la promesa de Dios, pero se hizo fuerte por la fe, glorificando a Dios,
Ty han tviflade intet på Guds löfte med otro; utan vardt stark i trone, gifvandes Gudi ärona;
21 y estando seguro de que Dios tiene poder Para cumplir la palabra que prometió.
Och var full viss derpå, att den som lofvade, han var ock mägtig det att hålla.
22 Por lo cual su fe, fue a su cuenta como justicia.
Derföre var det ock räknadt honom till rättfärdighet.
23 Ahora, no fue solo por él que esto fue dicho,
Så är detta icke allenast skrifvet för hans skull, att honom tillräknadt vardt;
24 Pero para nosotros, además, a quién se nos contará, si tenemos fe en aquel que resucitó a Jesús nuestro Señor.
Utan ock för våra skull, som det också tillräknadt varder, när vi trom på honom, som vår Herra Jesum uppväckte ifrå de döda;
25 Que fue ejecutado por nuestros pecados, y volvió a la vida para que pudiéramos ser justificados.
Hvilken för våra synders skull är utgifven, och för våra rättfärdighets skull uppväckt.