Salmos 73

1 En verdad, Dios es bueno con Israel, incluso con los limpios de corazón.

En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.

2 Pero en cuanto a mí, mis pies casi habían desaparecido de debajo de mí; Estaba cerca de resbalar;

Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.

3 Debido a mi envidia de los hombres orgullosos, cuando vi el bienestar de los malhechores.

Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.

4 Porque no tienen dolor; sus cuerpos son gordos y fuertes.

Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.

5 Ellos no están en problemas como otros; no tienen parte en el infeliz destino de los hombres.

De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.

6 Por esta razón, el orgullo los rodea como una cadena; están vestidos con un comportamiento violento como con una túnica.

Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.

7 Sus ojos se les saltan de gordura; ellos tienen más que el deseo de su corazón.

De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.

8 Sus pensamientos son profundos con planes malvados; su charla desde sus asientos de poder es de actos crueles.

De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.

9 Su boca contra el cielo; su lengua van caminando por la tierra.

Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.

10 Por esta razón están llenos de pan; y el agua siempre fluye para ellos. Por eso Dios hará volver a su pueblo aquí.

Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;

11 Y dicen: ¿Cómo verá el Señor esto? ¿hay conocimiento en el Altísimo?

Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?

12 Verdaderamente, tales son los pecadores; les va bien en todo momento, y su riqueza aumenta.

Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.

13 En cuanto a mí, hice limpio mi corazón en vano, y lavé mis manos en inocencia.

Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;

14 Porque he estado turbado todo el día; cada mañana he sufrido un castigo.

Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?

15 Si quisiera aclarar cómo es, diría: eres falso para la generación de tus hijos.

Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.

16 Cuando mis pensamientos se volvieron para ver la razón de esto, fue un cansancio en mis ojos;

Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;

17 Hasta que entré en el lugar santo de Dios, y vi el fin de los malhechores.

Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.

18 Pusiste sus pies donde había peligro de resbalar, para que descendieran a la destrucción.

Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.

19 ¡Cuán de repente se desperdician! los miedos son la causa de su destrucción.

Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.

20 Como un sueño cuando uno está despierto, se acaban; son como una imagen que no se recuerda cuando termina el sueño.

Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.

21 Mi corazón se amargó y me dolió la mordedura de la tristeza.

Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;

22 En cuanto a mí, fui necio y sin conocimiento; Yo era como una bestia delante de ti.

Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.

23 Pero aún estoy contigo; me has tomado de mi mano derecha.

Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.

24 Tu sabiduría será mi guía, y más tarde me pondrás en un lugar de honor.

Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.

25 ¿A quién tengo yo en los cielos sino a ti? y tenerte no deseo nada en la tierra.

När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.

26 Mi carne y mi corazón están consumiéndose; pero Dios es la Roca de mi corazón y mi herencia eterna.

Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.

27 Porque los que están lejos de ti vendrán a la destrucción; acabarás con todos los que no guardaron fe en ti.

Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.

28 Pero es bueno para mí acercarme a Dios; he puesto mi fe en el Señor Dios, para que pueda contar todas sus obras.

Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.