Salmos 56

1 Ten piedad de mí, oh Dios, porque el hombre está intentando destruirme; todos los días hace crueles ataques en mi contra.

För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

2 Mis enemigos están siempre listos para darme fin; muchos son los que me atacan con altanería.

Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

3 En el tiempo de mi temor, confío en ti.

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

4 En Dios daré alabanza a su palabra; en Dios he puesto mi esperanza; No tendré miedo; qué puede hacerme el hombre?

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

5 Todos los días me hieren con palabras; todos sus pensamientos están en mi contra para mal.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

6 Se juntan, esperan en lugares secretos, toman nota de mis pasos, esperando el momento de matarme.

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

7 Por su propia maldad no se librarán del castigo. En tu ira, oh Dios, que los pueblos sean humillados.

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

8 Tu llevas en cuenta mis huidas; tú recoges cada una de mis lágrimas; ¿no están en tu registro?

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

9 Cuando envío mi clamor a ti, mis enemigos serán vueltos atrás; Estoy seguro de esto, porque Dios está conmigo.

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

10 En Dios daré alabanza a su palabra; en el Señor daré alabanza a su palabra.

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

11 En Dios he puesto mi esperanza, no tendré temor; que puede hacerme el hombre?

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

12 Guardo el recuerdo de mi deuda contigo, oh Dios; Te daré las ofrendas de alabanza.

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

13 Porque has librado mi alma del poder de la muerte; y que mis pies cayeran, para poder estar caminando delante de Dios en la luz de la vida.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.