Proverbios 8

1 ¿No está la sabiduría clamando, y la voz de la inteligencia sonando?

Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

2 En la parte superior de las autopistas, en la intersección de las carreteras, ella toma su lugar;

Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

3 Cuando los caminos entran a la ciudad, se hace oír su grito, en las puertas su voz es fuerte:

Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

4 A ustedes les llamo, oh hombres; mi voz llegue a los hijos de los hombres.

Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

5 Conviértanse en expertos en la razón, ¡oh, simples! ustedes tontos, tomen el entrenamiento de corazón.

Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

6 Escuchen, porque mis palabras son verdaderas, y mis labios están abiertos para dar a conocer lo recto.

Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

7 Porque la buena fe sale de mi boca, y los labios falsos me repugnan.

Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

8 Todas las palabras de mi boca son justicia; no hay nada falso o retorcido en ellas.

Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

9 Todas ellas son verdad a cuya mente está despierta, y directas para aquellos que obtienen conocimiento.

De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

10 Toma mi enseñanza, y no plata; obtén conocimiento en lugar del mejor oro.

Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

11 Porque la sabiduría es mejor que las joyas, y todas las cosas que se desean no son nada en comparación con ella.

Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.

12 Yo, la sabiduría, he convertido la conducta sabia en mi pariente cercano; Me ven como el amigo especial de los propósitos sabios.

Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

13 El temor del Señor se ve al odiar el mal: el orgullo, una alta opinión de uno mismo, el mal camino y la falsa lengua, me son desagradables.

Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

14 El diseño inteligente y el buen sentido son míos; la razón y la fuerza son mías.

Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

15 A través de mí los reyes tienen su poder, y los gobernantes dan las decisiones correctas.

Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.

16 A través de mí, los jefes tienen autoridad, y los nobles juzgan en justicia.

Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.

17 Los que me han dado su amor son amados por mí, y aquellos que me buscan con cuidado me hallarán.

Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.

18 La riqueza y el honor están en mis manos, incluso la riqueza sin igual y la justicia.

Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.

19 Mejor es mi fruto que el oro, que el mejor oro; y mi aumento es más deseado que la plata.

Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.

20 En el camino de la justicia voy, en el camino de los juicios justos,

På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,

21 pues daré a los que me aman riquezas por su herencia, haciendo llenas sus tiendas.

till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.

22 El Señor me hizo el comienzo de su camino, la primera de sus obras en el pasado.

HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.

23 Desde los días eternos, me fue dado mi lugar, desde el nacimiento de los tiempos, antes que la tierra fuese.

Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.

24 Cuando no había fondo, me dieron a luz, cuando no había fuentes que fluyeran con agua.

Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten

25 Antes que pusiera los montes en su lugar, antes de que nacieran las colinas,

Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,

26 cuando no había hecho la tierra, ni los campos, ni el polvo del mundo.

när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.

27 Cuando preparó los cielos, yo estaba allí: cuando puso un arco sobre la faz del abismo:

När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,

28 Cuando hizo fuertes los cielos arriba: cuando las fuentes del abismo se fijaron:

när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,

29 Cuando puso un límite al mar, para que las aguas no vayan en contra de su palabra: cuando puso en posición las bases de la tierra:

när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --

30 Entonces yo estaba a su lado, como un maestro de obras; y yo era su deleite día tras día, tocando delante de él en todo el tiempo;

då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

31 Jugando en su tierra; y mi deleite fue con los hijos de los hombres.

jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

32 Escúchenme, hijos míos, porque son felices los que guardan mis caminos.

Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.

33 Tomen ustedes mi enseñanza y háganse sabio; no la dejen ir.

Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.

34 Bienaventurado el hombre que me presta atención, mirando a mis puertas día tras día, manteniendo su lugar junto a las columnas de mi casa.

Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.

35 Porque él que me recibe, obtiene vida, y la gracia del Señor vendrá a él.

Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.

36 Pero él que se aparta de mí, hace mal a su alma: todos mis enemigos están enamorados de la muerte.

Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.