< Proverbios 5 >

1 Hijo mío, presta atención a mi sabiduría; deja que tu oído se vuelva a mi enseñanza:
Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro;
2 para que seas gobernado por un propósito sabio, y tus labios mantengan el conocimiento.
Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet.
3 Porque la miel está cayendo de los labios de la mujer extraña, y su voz es más suave que el aceite;
Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja;
4 Pero su fin es amargo como el ajenjo, y afilado como una espada de dos filos;
Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd.
5 Sus pies descienden a la muerte, y sus pasos al inframundo; (Sheol h7585)
Hennes fötter löpa neder till döden; hennes råd gånger få helvetet. (Sheol h7585)
6 Ella nunca mantiene su mente en el camino de la vida; sus caminos son inciertos, ella no tiene conocimiento.
Hon går icke rätt fram på lifsens väg; ostadig äro hennes steg, så att hon icke vet hvart hon går.
7 Escúchenme, hijos míos, y no guarden mis palabras de ustedes.
Så hörer mig nu, min barn, och viker icke ifrå mins muns tal.
8 Vete lejos de ella, no te acerques a la puerta de su casa;
Låt dina vägar vara fjerran ifrå henne, och nalkas intet intill hennes husdörr;
9 Por temor a dar tu honor a los demás, y tu riqueza a los hombres extraños:
Att du icke skall gifva dina äro dem främmandom, och din år dem grymma;
10 Y los hombres extraños se llene con tus riquezas, y el fruto de tu trabajo ir a la casa de los demás;
Att främmande icke skola mätta sig af dine förmågo, och ditt arbete icke vara uti ens annars hus;
11 Y estarás lleno de dolor al final de tu vida, cuando tu carne y tu cuerpo se envejezca;
Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafver;
12 Y dirás: ¿Cómo fue la enseñanza odiada por mí, y mi corazón no valoró el entrenamiento?
Och säga: Ack! huru hafver jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått;
13 ¡No presté atención a la voz de mis maestros, mi oído no se dirigió a los que me guiaban!
Och hafver icke lydt mina lärares röst, och icke böjt min öron till dem som mig lärde?
14 Estaba en casi todas las maldades en compañía de la gente.
Jag är fulltnär i all olycko kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafver.
15 Deja que el agua de tu cisterna y no la de los demás sea tu bebida y agua fluyendo de tu propia fuente.
Drick vatten utaf dina gropar, och hvad af dinom brunn utflyter.
16 Que no fluyan tus manantiales en las calles, ni tus corrientes de agua en los lugares abiertos.
Låt dina källor utflyta, och vattubäckerna uppå gatorna;
17 Déjales que sean solo para ti, no para otros hombres contigo.
Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
18 Deja que la bendición sea en tu fuente; ten gozo en la esposa de tus primeros años.
Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru.
19 Como cierva amorosa y cierva amable, que sus pechos te den siempre deleite; deja que tu pasión sea movida en todo momento por su amor.
Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
20 ¿Por qué te permites, hijo mío, salir del camino con una mujer extraña, y tomar otra mujer en tus brazos?
Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars?
21 Porque los caminos del hombre están delante de los ojos del Señor, y él pone todas sus caminos en la balanza.
Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar.
22 El malvado será tomado en la red de sus crímenes, y encarcelado en las cuerdas de su pecado.
Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda.
23 El llegará a su fin por necesidad de enseñanza; él es tan tonto que irá vagando por el camino erróneo.
Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.

< Proverbios 5 >